Svenska politiker är rädda för Kina

Tack för en bra artikel, David Isaksson! Det finns liksom inget att tillägga.

Så sant.

Ja,du det finns flera hundra länder i världen som Sverige och svenskarna har att ta ställning och ska ha åsikter om,och jämt ska vi ha dåligt samvete för hur illa länder runt om i världen sköter sig.Jag tycker lite synd om skolungarna.

Ja... skuldsatta och svaga sekulära demokratiska konsumentländer är på tillbakagång medan rika religiösa oljediktaturer och mäktiga totalitära regimer är på uppgång.
Det vi intalade oss för bara 10 år sedan, att ett ökat ekonomiskt inflytande med fri marknad i Kina automatiskt skulle leda till demokratiska reformer och skapandet av ett 1 miljard människor stort, ideologiskt närstående, vänligt och generöst sinnat land har ju inte direkt infriats.
Istället har vi både skuldsatt oss ekonomiskt och satt våra värderingar och ideal i pant. Detta till en diktatorisk supermakt som visar resten av världen att stabilitet i form av att fängsla meningsmotståndare och inskränka fri- och rättigheter minsann är "the shit" om man vill få ekonomin att snurra och marknaden att vara nöjd. Vilken planeringsmiss av oss i väst, minst sagt. Det var ju inte riktigt SÅ vi hade tänkt oss.

De liberala, demokratiska och sekulära idéerna tappar mark på planeten till förmån för religiös vinter och auktoritär marknadsdiktatur. För vart lär världens utvecklingsländer vända blicken för att dra lärdomar? Inte lär de titta mot europa i alla fall...

Det är inte bara svenska politiker som är det. Det ropas aldrig på bojkott av Kina för deras människorättspolitik eller för ockupation av ett annat land. Antingen ska man bejaka människorätt och fördöma ockupation av andra länder och folk eller inte alls!

Är det inte att kräva lite för mycket, åtmindstone av de tjusiga folkpartisterna, att de skall engagera sig i "MR-frågor" i ett land som Kina. Det räcker väl med att man mycket kraftfullt fördömer även de minimalaste kontakter med något, som kan hävdas ha en viss anknytning till Kuba.

Kina är väl för övrigt närmast en demokrati i dagens liberalers ögon.

#7 Dragan Maximovic, om du inte hade varit totalt okunnig om historia så hade du vetat att Hitler var väldigt populär innan han invaderade Polen. Hitler sågs som någonting av en frälsare av många människor i Europa och USA. Man ska komma ihåg att detta var efter börskraschen och många ekonomier låg i ruiner. Många såg demokratin som ett misslyckat experiment. Inte heller får man glömma bort att den störste massmördaren sedan andra världskriget, Kissinger, har tilldelats priset. Och den katolska kyrkan köpte priset till Agnes Gonxha Bojaxhiu.

#8 Karl Erling, ja, var är bombhögern när man behöver dem? De var så kaxiga när det gällde Irak. Nu kan man inte ens hitta någon från bombhögern. De har alla krupit upp och gömt sig i röven på sig själva.

Båda ja och nej.

Svenska politiker har ingen rätt att bestämma över kineser.

"Det som stör mig är hyckleriet: att vi låtsat att de mänskliga rättigheterna är lika viktiga i alla sammanhang, trots att vi inte själva verkar tycka det..."

- Det är bara politik, tyvärr har Sverige blivit insugen i realpolitikens vagga, där vi inte har något att göra. Bygga vapenfabrik i en av de hårdaste diktaturerna är okej (saudiarabien), men nej här får man inte kritisera för saudiarabien är ju vän med grannen i väst U.S.A. och dom får vi ju inte uppröra. Det blir mao en ond cirkel.

Nio miljoner svenskar kan inte ha fel:
En miljard tre hundra miljoner kineser är barbarer!

Jag önskar vi kunde inse vilket perspektiv vi diskuterar utifrån.

Visst, hundratals miljoner kineser är medvetna om riskerna med att opponera sig mot de som har makt. Men det finns också hundratals miljoner kineser som lever i en normal vardag långt ifrån nackskott och grymheter, utan att för den sakens skull behöva vara rika eller priviligerade.

Jag har bott ett tag i Kina och kan säga att jag skulle hellre vara extremt fattig i Kina, än i något land i övriga världen möjligen undantaget västeuropas länder.
Det finns korrumption och maktmissbruk men den funkar lite som ett slags försäkringssystem också. På samma sätt som maffian "skyddar" dem som betalar. Jag tycker absolut inte att det är ett bra system! men jag menar att det är en slags symbios som i grunden kommer ur den konfucianistiska moralen med hierarkisk respekt inför äldre och folk med utbildning (och numera också pengar). En symbios kring familj och anförvanter som har byggt upp hela Kinas civilisation till idag.

Den ska inte förväxlas med förtryck av politiska idéer även om resultatet nästan är samma.
Men förväxlar vi de så försöker vi tolka Kina med våra referensramar och lär aldrig komma fram till en lösning, eftersom för väldigt många kineser är konfucianistisk hierarki något de tror behövs för att samhället ska fungera.

(Och det är kanske precis det som också gjort den gigantiska staten Kina möjlig. Utan konfucianismens hierarkiska system hade vi nog istället haft ett dussin länder här idag och hade antagligen skördat hundratals miljoner offer för inbördeskrig och mellanstatskrig här i regionen under de senaste seklerna)

Folk har väldigt svårt att bryta emot sin familj. Jag vet ungdomar vars framtid kommer vara med föräldrarna även om de själva innerst inne vill utbilda sig, resa och välja sin egen make/maka. De vet själva hur fel det låter men att gå emot de äldre i familjen är extremt svårt. Och på samma sätt säger man inte emot en chef om denne på lördag kväll säger att alla måste jobba övertid på söndag. Och så vidare. De vet att ställer man sig utanför familjen tar man en extremt stor personlig risk. Vi måste förstå att många kineser tänker på samma sätt om politik och makt. Är man politiskt intresserad måste man gå via kommunistpartiets från tidig ungdom såsom pionjär. Du kan ställa dig utanför men går du en annan väg riskerar du hela familjens ära.

Jag ser fler poliser och militärer ute på gatorna i Sverige än i Kina. Men de behövs inte i Kina eftersom folk håller ofta reda på sig själva, för sin familjs skull. Och då är det såklart inte svårt att förstå att den som blivit straffad med döden inte vill nämna sin familj. Det kanske inte alltid handlar om att inte familjen också ska straffas fysiskt utan kanske även om familjens heder och ära. Så innan vi skriker politiskt förtryck måste vi sätta oss in i deras konfucianistiska moralsystem. Och lycka till säger jag om ni tror att ni kan ändra det genom lite bojkott. Den har 2500 år på nacken och är det som gjort Kina till den civilisation det är idag.

Jag tror att vi istället måste dela upp vår Kinapolitik i flera olika dimensioner. I handel och ekonomi tror jag det bästa skulle vara att vi försöker satsa på att koncentrera handelsutbytet med några få provinser. Sen kan vi den vägen påverka provinsernas makthavare till reformer inom kvalitet, säkerhet, miljö, IT och jämställdhet. För att därefter gå vidare mot demokrati. är det något som Kina vet att de behöver så är det just mycket sånt som vi är duktiga på; miljö och säkerhet. Genom att bygga upp ett ömsesidigt förtroende om stegvisa reformer kan vi efter hand börja diskutera politiska minireformer i form av avskiljbara insatser inom direktdemokrati, enkäter osv.

Sen kan vi såklart fortsätta prata försvar och mänskliga rättigheter på nationell nivå men jag tror inte det blir mycket mer än spel för gallerierna. Ska vi påverka Kina i rätt riktning måste vi inse att vi är väldigt små och bara mäktar med några kinesiska provinser i taget.

Att en lärare skulle avrättas för att hon deltagit i ett protestmöte för bättre gympasalar i skolan låter som en absurd avvikelse från verkligheten, som en slags modern urban mytologisering av diktaturens Kina.

Jag utmanar artikelförfattaren att nämna en enda "dissident" eller demonstrant som avrättats i Kina under de senaste 20 åren. Skulle artikelförfattaren mot förmodan lyckas med det så är det inte sannolikt att det skedde under 2000-talet.

Att sedan ett land som Kina med 1,35 miljarder människor generellt avrättar en väldig massa bottslingar i absoluta siffor är ett välkänt faktum - dock en försvinnande liten del sett som andel av sin gigantiska befolkning. Och visst sitter det dissidenter i fängelse. Det är också välkänt att miljontals människor dog i Kina under kommunisttiden (under Mao), som en följd av svält, svåra umbäranden och avrättningar.

Låt oss dock för allas bästa hålla oss till verkligheten och sanningen om dagens Kina.

Avrättningar i Kina:
http://factsanddetails.com/china.php?itemid=298

Brott som leder till dödsstraff i Kina:
http://en.wikipedia.org/wiki/Capital_offences_in_the_People%27s_Republic...

Ja, vad händer i Kina? Detta stora land. Och ser det ut mellan vad som sägs och görs i en enpartistat? Det blev en roman för min del: Wokade mobiler. Läs mer: www.wokademobiler.org.