Varför gjorde Pålsson som Reinfeldt ville?

Hon bedömde det väl som att vad som händer i riksdagen har ingen betydelse, dvs en meningslös strid, som dessutom skulle göra så att hon inte längre hade valet att glida med några år och inhösta massor av pension.

Det är nog svaret på frågan. Kan inte ändra nåt och kostar för mycket. Vad kan en riksdagsledamot vinna på att frondera? Ingenting! Inte ens allmän respekt, snarare dumförklaring i media.

Steget till det totalitära tycks inte långt.Kanske tränar statsministern för än snar framtid?

#3 Samuel Lindén.
Intressant må jag säga. Mig förefaller det som du på sin höjd läser socialistisk lokalpress. Att kunna utgjuta sig så ordrikt/otäckt över någon som man knappast känner och ännu mindre träffat, vittnar om något jag tycker väldigt illa om.
Att sveriges regering och land idag kan sola sig i det mesta av övriga världens mera positiva tänkande, förbryllar sålunda om möjligt ännu mer.
Alliansen och sveriges regering har idag gjort ett jobb, som du från dina höga hästar bara kan drömma om!!

Jag anser att diskussionerna i utskotten måste bli friare men om det är som Pålsson säger blir Du nedtystad och sannolikt utfryst. Att hon är nationalekonom och kvinna är nog i detta sammanhang inte till hennes fördel tyvärr. Uppenbarligen har hon blivit illabehandlad annars skulle hon inte skriva som hon gör. Så Mathias Sundin det är lätt att tycka att hon skulle rösta mot partiledningen men då hade hon blivit "paria". Stå på Dig Anne-Marie för både kvinnors och demokratins skull.

#5 H Civic.
Är du riksdagsman?
Att vara nationalekonom resp. kvinna innebär inte för mig att man per definition är bättre på att deltaga i konsten att sköta ett land.
Jag förväntar mig emellertid att riksdagsmän röstar efter sin övertygelse resp. det parti vars röst och program man sagt sig vilja stödja, och då menar jag även "mina" riksdagsmän", eftersom det är svårt att hålla rätt på allt folk som ingår i det parti man röstat på.
Jag har övervägt att läsa hennes bok, men det börjar ta emot.
Att som AM P tydligen hålla inne sin röst och sedan klaga säger mera om henne resp. ev. riksdagsmän, än jag vill höra.

Jag känner mig lite kluven i frågan. Samtidigt som det hade varit intressant med lite mer egna initiativ i riksdagen så hade det kanske kunnat bli lite för bra också. Man röstar ju egentligen på partiledaren som man sett debatterna osv. Om det då plötsligt dyker upp ledamöter med specialintressen i olika frågor så hade det ju blivit väldigt märkligt.

Skall man ha ledamöter som kör egna linjer så måste detta också framgå tydligt på valdagen. Annars köper man ju grisen i säcken.

Välbetalt glidarjobb? Hög lön för att trycka på en knapp, tror rätt många kan tänka sig den sysselsättningen. Lägg på väldigt bra pension och andra förmåner

Handlar ju om respekt för de beslut man fattar i en partigrupp. Först rejäl diskussion, eventuell votering - men när klubban har fallit i bordet gäller majoritetsbeslutet.
Hu skulle det annars se ut...?

#10
"Hu skulle det annars se ut...?".
När Obama ville få igen sin sjukvårdsreform, så fick han motstånd i sin egen partigrupp. Så han fick plocka bort att abort skulle finansieras av sjukvårdssystemet. Han fick kompromissa i sin egen partigrupp således. Det här beror på att i det amerikanska systemet så både nomineras och väljs kandidaterna i det område de är valda från. Det får till följd i att ex senatorer inte törs rösta för något som de vet finns hård motstånd mot i sina hemstater. För gör de det så riskerar de att inte bli nominerade och valda för nästa period.
Om detta system hade funnits i Sverige skulle norrländska län för länge sedan ha fått ersättning för den malm, vattenkraft och skog, som Sverige som helhet levt så länge på, när södra av Sverige, med större befolkning inte hade med majoritetsval hindra att Norrland fick betalt för vad Norrland levererat. .
Således: så skulle det kunna se ut också i Sverige. Ann-Marie Pålsson hade kunna be Reinfeldt fara åt skogen, och Reinfeldt skulle inte ha kunnat göra ett piss åt det!

Glömde skriva att de lokala kandidater i partierna också väljs av folket. Partiet har inget med det att göra.

Jag önskar att Mathias Sundin blir riksdagsledamot! Av hela mitt hjärta. Tror tyvärr att uppvaknandet blir tufft i Riksdgashuset. Den kultur som idag existerar ändrar man inte på så lätt.
De ledamöter som anpassar sig och går efter partilinjen blir belönade och få fler uppdrag medan de som är rakryggade och går efter egen övertygelse får allt färre.
FRA-frågan är ett bra exempel. Inget parti tog upp den i valrörelsen innan den kom upp på allvar. Regeringen hotade med regeringskris om den inte fick som den ville. Hur skall Mathias kunna stå emot en sådan förklaring? Till sist får man välja - partilojalitet eller egen övertygelse. Väljer Mathias det senare så blir utsikterna till att kunna påverka i Riksdagen lika med noll.
Då fungerar Mathias bättre genom att åka runt i Sverige och bilda opinion istället för att vara kvar i Riksdagshuset och i praktiken vara utan påverkan.
Det är lätt att sitta utanför och berätta hur man skall göra än att lyssna på det som redan varit där och försökt att påverka.
Anne-Marie Påhlssons röst är viktig. Hennes röst är avgörande för den parlamentariska demokratin.