Dags att förstatliga lärarkåren

Självklart ska staten ta hand om konsekvenserna av en statlig politik som orsakar problem, i detta fallet är det den statliga migrationspolitiken som knäcker den kommunala skolan.

Det går inte att öka behoven så fruktansvärt mycket och strunta i att tillskjuta resurser i motsvarande mån.

På samma sätt måste staten förstatliga banksystemet som man knäckt genom en lika horribel penningpolitik.

Vi kommer att få en massa verksamheter som staten måste ta över pga att de knäckts av en inkompetent makropolitik. Det mest skrämmande är att det är borgerliga regeringar som är värst och som kommer att orsaka mest socialisering i slutänden.

Inkompetensen från 1976-1982 och från 1991-1994 återkommer om och om igen. De borgerliga håller inte måttet när det gäller annat än att roffa för sig själva.

"Nära fyra av tio barn som är födda utomlands klarar inte betygskraven för att komma in på gymnasiet.
På bara fem år har andelen obehöriga utrikesfödda dessutom ökat från 25 till 37 procent, visar en granskning som DN har gjort."
Citat från AB

Det är uppenbart att något är fel.
Kommunala skolor sparar pengar, privata skolor sparar pengar...
Eleverna klarar inte av skolan.
Lärarna får ingen pedagogisk vidareutbildning.
Ungdomsarbetslösheten ökar.

Möjligt samband ?

Det står tyvärr mer och mer klart att de svenska kommunerna och svenskt näringsliv inte har den kompetens som krävs respektive de intressen som behövs för att driva skolor.
Undantag finns givetvis.

Focus borde ligga i den bästa av världar på att konkurrera i att ge bäst utbildning och erbjuda de bästa lärarna inte som idag att ge de högsta betygen och minimera kostnaderna.

Sverige kommer att få betala mycket dyrt för de kan inte säga annat än pajasar som låtit detta hända och låter det fortgå.
Men när reformerna och den politiska ideologin är viktigare än resultat, kvalitet och utfall då har man hamnat fel, mycket fel.

Man KAN inte låta verksamheter få fortgå som presterar undermåligt, de ska åtgärdas omgående eller stängas.
Skadestånd till stat och elever ska betalas ut om de blir lidande.
Det MÅSTE få ett slut i att prestera undermåliga tjänster inom vård, skola och omsorg ska vara lönsamt, det ska straffa sig.

Antingen får man se till att det är mycket mer olönsamt att bedriva en undermålig verksamhet än en bra sådan eller så får man förstatliga det hela. Det finns inga andra alternativ.

Ja, skolans huvudmans låga kompetens är ett djupt allvarligt problem. När jag känner att skoldebatten gör de mest ologiska vändningar och sätter iväg på våldsamma sidospår känner jag att det nästan alltid är influenser av någon maktmänniska som inte är påläst om hur saker hänger ihop.

Kommunernas och SKLs katastrofalt dåliga fokus på kunskapsuppdraget tycker jag borde diskvalificera dem från huvudmannaskapet. Att låta staten ta över är dock inte ett Alexanderhugg som löser problemen. Efter år av misskötsel så är det mycket av idogt arbete som krävs för att höja kompetensen hos skolans huvudman.

Svenska skoltitanic är svår att ändra kursen på, det räcker inte med att byta skeppare, det måste vara en mycket duktig skeppare som styr rätt nu när vi redan är inne bland isbergen.

Det vore bra om staten tope hand om det sjunkande skolskeppet, som inte kommunerna förmått styra. Lärarna har där fått för mycket egen pedagogisk makt, som de inte har kunnat ta hand om. Olika pedagpgiska experiment har fått utgöra grundvalen i undervisningen, som ingalunda har vilat på någon vetenskaplig grund. Den del av lärarkåren som är ett offer för vår dåliga lärarutbildning måste få en ordentlig ämnesmässig uppryckning, om möjligt, och didaktiken måste grundas i kunskapstänkande och inte i ett förtvivlat tänkande om didaktik som ett ämne avskilt från ämneskunskaper.
Detta blir statens huvudsakliga uppgifter under den första tiden sedan kommunerna befriats från sitt uppdrag.
Författarna är väl insatta i skolans värld och har rätt i var skolan hör hemma och de förstår säkert resten av resonemangen ovan.

torestad.blogspot.com

Jag håller med om vad Kinseyrapporten kom fram till men jag misstänker att författarna drömmer om att det ska bli som förr att alla adjunkter och alla lektorer skulle ha samma lön. B-avdrag för studier på sommarlovet och så vidare. En omorganisation behövs och Björklund har ställt sig bakom att regeringen skjuter till pengar för att skapa befordringstjänster. Men glöm likalöner. Oavsett staten tar över eller om det är SKL som är huvudman.. Jag är inte expert på lärare men däremot på löneförhandlingar och möjligheterna att höja en grupp och hindren.

Se http://www.newsmill.se/artikel/2011/06/28/nya-l-rare-f-r-h-gre-l-n

Haha, ja men det klart Bo T och hans gelikar hittar SD-perspektivet även här. Tänk att varje artikel man läser på Newsmill nu för tiden kommenteras sönder av invandrarfientilga gamla gubbar. Om ni skulle ta er utanför dörren istället för att sitta och trolla sönder Sveriges alla forum så skulle ni kanske se att invandrarna inte är så farliga...

En stor omstrukturering har skett med GY11. Massör av pengar har lagts i att skapa detta plan. Utbildningar har skett i stor skala i olika städer runt om i landet och några få besök gjorts till min skolorna, inför denna omstrukturering. Ett antal månader har gott nu sedan GY11s start. Vad har hänt? För mig känns det som business as usual! Jag jobbar med att förverkliga Gy11 mål med inga extra resurser i min hand. Inte heller mina kollegor på golvet får extra resurser i denna frågan. Inga av min chefer har ens frågat hur det går eller hur vi ser på saken. Det bara flyter på som vanligt. Tur att mitt arbetslag är så stark och målmedveten att vi sakta och försiktigt jobbar vidare med frågan men tiden räcker inte till. Lärareyrket har blivit mer och mer ett lagarbete som ska lösa skolans vardags problem än att skapa en plattform för eleven att utvecklad och nå sina mål. Vi lägger en mängd av timmar att marknadsföra skolan/programmet, social-

#7 Michael Isaksson: Jag måste bara påpeka att jag innerligen hoppas att du inte undervisar i Svenska... Men det är väl som vanligt, händer mig med nämligen, datorer och ordblindhet samt skippad korrektionsläsning...

Tillbaka till ämnet. Att läraryrket har blivit ett lagarbete snarare än ett ensamvargsjobb tycker jag är bra. Dock tycker jag att det är dåligt att det varit tvunget att inriktas på att lösa problem som inte har med elevernas utveckling och lärande att göra. Du påtalar något som nästan får mig att gråta. Man lägger miljoner på att utveckla något stort och fantastiskt och sen skiter man i att implementera det. Det spelar ju ingen roll hur fantastiska planerna är om de ligger på en hylla och samlar damm.

Samtidigt ställer jag mig frågande till ifall det är mer resurser som behövs. Vi hör det så ofta. Kravet på mer resurser. Samtidigt lägger sverige nästan mest pengar i världen på skolan. Jag tror inte att det handlar om resurser. Jag tror det handlar om dålig förvaltning och dålig ledning. Jag misstänker skolan för att ha blivit ett svart hål där man kan ösa ner hur många miljarder som helst utan att få ett dugg mer ut ur systemet. Detta är klassiskt för myndigheter och byråkrati. Det ligger nästan status i att kosta mest pengar som jag läst nån affärsman uttrycka det.

Sen tror jag också att man har en för bred syn på skolans verksamhet idag. Skolans jobb är att förmedla kunskap till alla elever. Det känns som att man glömmer det alltför ofta och rusar iväg längs obegripliga sidospår. Det finns föräldrar som tycker att skolan har skyldighet att agera alltifrån internetpolis till konfliktlösningsmedlare. Det känns som att huvuduppgiften glöms och får stå tillbaka för vad som än råkar komma ivägen. Det är en känsla jag bär på i alla fall.

Sen vill jag också passa på att påpeka att jag tycker att kraven på lärare är alldeles för lågt ställda vad gäller ämneskunskaper och så vidare. Många lärare är säkert fantastiska pedagoger, men ska sanningen fram betyder den pedagogiska kompetensen inte ett dugg om pedagogen inte kan ämnet som ska läras ut. Det är ett faktum att fokus idag ligger mer på didaktik och pedagogik i utbildningen än på ämneskunskaperna. KTH och CTH försöker ändra på detta genom att ge teknologer vägar in i läraryrket. Jag hoppas att man tar tillvara på den chansen och vågar uppvärdera dessa lärares utökade kvaliteter. Jag tror att många från de två utbildningarna det rör sig om kommer att spela i en liga för sig en bra bit ovanför resten av lärarkåren. Men det kan man ju utreda om 10 år.

Intressant i sammanhanget är att en Chalmersprofessor skrivit spaltmeter om just detta med lärares kunskaper. Det visar sig att en stor skillnad mellan asiatiska och amerikanska skolan är lärarnas kunskaper. Lärare från båda världsdelarna fick samma matteuppgift. 100% av asiaterna löste deluppgift 1 och över 90% löste också följduppgiften. För de amerikanska lärarna är siffrorna 50% för deluppgift 1 och endast en person löste också deluppgift 2 någorlunda. Frågan (delfråga 1) var ett enkelt bråktal och delfråga 2 var att formulera ett problem på vilken uträkningen i delfråga 1 kan vara ett svar. Det svenska systemet ligger mycket närmre det amerikanska än det asiatiska och så också resultaten. Det finns i alla fall en liten chans att detta har någon korrelation av någon typ...

Bo T, det var väldigt vilken dystopi. Själv känner jag mig betydligt mer hoppfull inför framtiden när det gäller just skolan. Jag ser inte heller att det är ökade behov som är orsak till skolans problem - varför skulle vi därvidlag skilja oss från andra länder? Och påståendet att invandrarelever skulle stjäla resurser från andra vill jag bestämt avvisa. Inte sällan för invandrade elever med sig en studiemotivation, arbetsvilja och respekt för lärare som ger positiva effekter på de andra eleverna.

Mats, tack för en bra kommentar. Du skriver: "Focus borde ligga i den bästa av världar på att konkurrera i att ge bäst utbildning och erbjuda de bästa lärarna inte som idag att ge de högsta betygen och minimera kostnaderna." Det är väldigt sant, men i den bästa av världen antyder att det är ett ouppnåeligt eller åtminstone svåruppnåeligt mål. Borde inte det istället vara en självklarhet att skolan ska fungera på det sättet?

Jan, du har helt rätt i att det inte är något trollspö att förstatliga skolan. Men skolan är den kanske viktigaste gemensamma angelägenheten vi har som land. Tillsammans har vi starka motiv att arbeta för en bra och likvärdig skola. På kommunal nivå finns helt andra incitament. Den som har ansvaret och motiven att sträva efter hög kvalitet ska ha jobbet. Därpå gäller det för alla inblandade att se till att det sköts på bästa sätt.

Bertil, det är inte detaljstyrning och lydiga lärare som saknas. Vi behöver en tydlig målstyrning med systematisk resultatkontroll, utvärdering av varje reform och en avideologisering av skoldebatten.

Sten O Andersson, tack för länken. Jag ska läsa. Vi behöver ha en diskussion om vårt lönesystem och en utvärdering av individuell lönesättning också. Men med systematisk resultatkontroll och externa elevutvärderingar skulle vi åtminstone få mer objektiva mått att lönesätta efter. Karriärtjänsterna är jag personligen tveksam till. Skickliga lärare ska undervisa. Undervisa och coacha och handleda andra lärare.

Martin, generaliseringar är sällan till nytta i en debatt. Demoniserande generaliseringar är det aldrig. Men dialog, det tror jag på. :)

Michael, tråkigt att det ser så illa ut med implementeringen. I Norrköping har det skötts bra. Vi har både fått tid, fortbildning och allt med god framförhållning. Där är det nog de kommuner som inte gjort sitt jobb som måste få skulden.

Johannes, om lärare jobbar individuellt eller i samarbete ska bero på vad som passar dem, deras elever och måluppfyllelsen bäst. Inte heller här ska det styras med hela handen. Däremot bör det vara självklart att lärare delar med sig och inte håller på sina godbitar. Generositet och kollegialitet är väldigt viktigt och alls inte sällsynt. Samarbete är bra, men uppifrån styrt samarbete tror jag aldrig är av godo.
När du skriver om den breda synen på skolans verksamhet håller jag däremot med dig fullständigt. Problemet finns redan i styrdokumenten. När jag hade plockat ut alla läraren ska ur skollag och läroplan och tagit bort upprepningarna hade jag 3,5 A4. Och då hade jag inte tagit med något ur kursplanerna. Det säger sig självt att man inte kan arbeta mot så många tvingande och icke graderade mål samtidigt. Det är också så att det är dokumentationen och metoderna som kontrolleras. Resultaten står vi ju själva för och kunskaperna är det sällan någon som frågar efter.
När det gäller ämneskunskaper är vi också rörande eniga. Det är skönt att vi är borta från den tid då man fick höra att många univeritetspoäng och höga betyg närmast var en nackdel. Det är trots allt inte så många år sedan en rektor sa så till mig.

Johannes Swedish is my third language and luckily I don't teach Swedish. I am very happy Sweden is s country which is good in communicating in English. Unfortunately, Sweden has gone backwards when
It comes to languages. There was a time when Most students learned several languages in school. Now it's basically English. Great thread and website. Fortunately we who have difficulty in speaking and writing, in this beautiful language Swedish of yours, can do so with a certain broken Swedish dialect and still be respected! Thanks!

#10 Helena von Schantz

Givetvis SKA det vara så.
Och det ÄR inga större problem att få det så, men att styra med hela handen och få det dit är dessvärre något som man drar sig för.
Jag, förstår inte varför, och när man nu har velat i denna fråga så länge börjar man bli frågande vilken agenda man driver igentligen.

#16 Helena von Schantz: Jag ogillar också uppifrånstyrningar, men man skulle kanske kunna titta på hur man skulle kunna utnyttja samarbete bättre så att det inte slutar i formella konstruktioner som inte hinns med. Kanske kan man hitta en organisatorisk form som gör det mer naturligt att utnyttja hela arbetsplatsens kompetensbredd.

Vad gäller vad du skriver om alla mål och styrdokument blir jag lika uppgiven varje gång jag tänker på det. Det funkar inte att tvinga lärare att sätta sig in i så omfattande material så ofta. Självklart måste saker och ting kunna förändras. Nya tider kräver nya kurser och nya mål, alltså måste materialet man måste läsa in varje gång bantas kraftigt. Idag begriper lärarna själva knappt målen om jag förstått saken rätt och eleverna har sällan eller aldrig ens en hum om vad de abstrakta och verklighetsfrämmande formuleringarna betyder. Märkligt också att göra kontroller på denna helt verklighetsfrämmande styrning. Jag menar på att det är resultatet som måste följas upp precis som du frågar efter. Varför frågar ingen om resultatet egentligen. Det spelar ju inte ett dugg roll om vi har alla styrdokumenten i ordning om vi fortfarande inte levererar resultat. Vilka kompletta idioter befolkar skolverket egentligen? Ett pack kunskapsrelativister som anser att allt är omätbart och subjektivt och älskar att producera långa avhandlingar på kanslisvenska? En trappa städas ju som bekant uppifrån, så det kanske är Skolverket och andra påverkande överordnade instanser (lärarutbildare osv) man först bör syna i sömmarna?

Sen ska sägas om universitetspoäng att de inte nödvändigtvis motsvarar kunskaper. Man kan exempelvis få för sig att bli en renodlad "pedagog" och få massor med poäng inom alltifrån didaktik till genuspedagogik och ändå inte kunna lösa enklaste matteekvation eller har ens den grundaste förståelse för evolutionsteori (eller vad man nu ska undervisa). Nu vet jag att man läser lite mer ämneskunskap än så förvisso, men faktum är att alla teknologer läser mer matte än vad som ingår i gymnasielärarens matteutbildning. Det är inte universitetspoäng som ska uppvärderas utan det är ju självklart relevant ämneskunskap. Denna kan i vissa fall ha förvärvats helt utanför universitetet (här tänker jag främst på ämneslärare i exempelvis elektronik, slöjd, media, snickeri osv...). Jag ville bara göra det förtydligandet. Jag tror vi är överens om det här också.

#17 Michael Isaksson: Gött, då är jag med igen!

#17 Michael Isaksson

Du har en svenska som är bättre än vad 99.9% av oss svenskar presterar i engelska så det är inget du behöver ta åt dig.
Man förstår mycket väl vad du menar, utan problem.

#17 Michael Isaksson: Jag ska väl också skriva att jag satt och var dödligt rädd för att detta var nivån som svenskaundervisningen sjunkigt till... Du skriver bättre än de flesta i min ålder jag träffat på, så det var inte menat så. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för påhoppet. Det var lite ogenomtänkt, jag borde nog ha formulerat mig på ett annat sätt som inte hoppade på dig.

#17 Michael Isaksson: Jag ska väl också skriva att jag satt och var dödligt rädd för att detta var nivån som svenskaundervisningen sjunkigt till... Du skriver bättre än de flesta i min ålder jag träffat på, så det var inte menat så. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för påhoppet. Det var lite ogenomtänkt, jag borde nog ha formulerat mig på ett annat sätt som inte hoppade på dig.

Johannes jag förstår dig och din reaktion. No Hardy feelings! Jag får denna känslan varje gång jag läser mina elevers skriftliga arbete. Det finns alltid en eller flera som har stora svårigheter att skriva en enkel text eller förstå en text. Jag har alltid undrat hur det kom sig att dessa elever fick G i svenskan i grundskolan? Ibland upplever jag att grundskolan bara fört problemet vidare till gymnasiet? Vi ska lösa den. Där finns ett skolproblem som vi måste jobba vidare med. Det är främst killar som jag upplever som har det svårast. Kanske dem som har det svårast söker sig roll yrkesutbildningar som den jag jobbar med, RL.

Tur för mig att engelska är tillåten på sätt och viss i skolan och anses lite inne bland mina elevers ögon. Denna svaghet att inte kunna fullständigt svenska ger mig en extra verktyg att nå mina elever och skapa en inlärningsmiljö. Där dem och jag lär av varandra. Tack för ett givande tråd!!!

#23 Michael Isaksson: Det är i mångt och mycket så att problemen bara har "passats" uppåt i utbildningen. Det finns ett intressant case study i sammanhanget. Det finns en bok som heter något i stil med "Kortfattad engelsk grammatik" som en gång skrevs för högstadiet. Idag hittar man den som kurslitteratur i elementära engelskakurser - på universitetet! Om jag uppfattat situationen någorlunda rätt så var det så att man slog samman realskola och folkskola (med andra ord så tog man bort realskolan och sänkte kraven till folkskolenivån). Vips så hamnade allt "svårt" och "komplicerat" på gymnasiet. Sen bestämde man att alla skulle klara av studenten (eller ja, man avskaffade ju studentexamen också), men istället för att ta itu med att alla inte får det stöd de behöver så sänkte man kraven igen och så hamnade högstadiegrammatiken på universitetet istället...

Intressant också det du skriver engelskan blir ett verktyg att nå fler ungdomar. Jag tror det stämmer. Jag vet inte om det behöver vara bra eller dåligt. Men intressant är det.

Helena
Missar jag något? Hur menar du att man ska göra med friskolornas lärare?
Finns det något så underbart som en liberal som vill förstatliga våra friskolor?

#6 Martin Lindblad, 2011-11-29, 21:21
Jaja, du har ju en poäng för all del. Och visst finns det mycket att diskutera om skolan. Personligen tycker jag dock att det är nästintill surrealistiskt hur 114 artiklar kan skrivas om skolans kris och inte en enda av dem ens nämner vår tids största samhällsförändring? Rent Orwellskt. Även om Helena säkert har goda tankar om administrationsformer och dylikt. Men det står en ofantlig elefant mitt i rummet och den bara växer och växer för varje ytterligare artikel om skolan som sorgfälligt undviker ett visst ämne. Inget ont om den enskilde skribenten men tagna sammantaget så gör våra newsmillska skoldebattörer en slät och räddhågsen figur. Tycker i vart fall jag. Såg att newsmill la till en särskild rubrik när skolartiklar utan elefanter kom upp i en 80 stycken eller så (jag gissar här). Vi lever sannerligen i den bästa av alla tänkbara världar.

Efter minst fem års folkpartistisk skolpolitik så kan vi konstatera att det bara är två fel på deras politik.

Allt dom gör och aaltt dom säger.

#17 Michael Isaksson, if the message comes across you have succeeded, it’s not when you’ve dotted all your i;s - although that’s a worthwhile goal too. I teach English, Swedish and French and that’s what I tell my students.

Sadly you’re right about Sweden and languages. Another case of a school reform that went wrong because there was too much faith and not enough evaluation and involved. As always the teachers where never asked about their opinions or suggestions. We were merely blamed when it went wrong.

#18 Mats, jag håller med fullständigt.

#19 Johannes, universitetspoäng säger inte allt - men när en rektor ser ämneskunskaper i de ämnen man ska undervisa i som ett minus för att det kan innebära att man har svårt att avstå från att undervisa eleverna, då är något allvarligt fel. Det här var Linnégymnasiet i Uppsala dessutom. Inte vad man väntar sig i en universitetsstad.

Där vet jag att vi är överens. :)

#23 Michael, det där att engelska är "coolare" än svenska utnyttjar jag friskt i min undervisning. Det är mycket lättare att göra läsare av pojkar på engelska och sedan lotsar man varsamt och utan att de riktigt märker det in dem även på svenska. :) Det funkar, men det säger något om pojkarna och skolan, för det att det är okej att läsa på engelska men töntigt på svenska är inget vare sig skolan eller föräldrar förmedlar. Det kommer från deras egen tonårskultur.