Okunnigt av Socialstyrelsen om sjukhussmutsen

Socialstyrelsens chef Lars-Erik Holm säger i Aktuellt att det "inte finns någon evidens för att dåligt städade lokaler ökar risken", som en ursäkt för att man inte gjort någon tillsyn av sjukhusens städning.

Det är ett förbluffande uttalande från en generaldirektör som också är erfaren läkare. I själva verket är dåligt städade hygienutrymmen en viktig smittväg för överföring av infektioner mellan patienter, vilka på dagens sjukhus för det mesta får dela dusch och toalett även med svårt sjuka rumskamrater.

Samma dag som Socialstyrelsen i TV reducerar sjukhusstädning till ett icke bevisat behov publicerar Smittskyddsinstitutet en mycket oroande rapport om hur det sista försvaret mot multiresistenta bakterier riskerar att brista också i Sverige.

Multiresistens - d.v.s. bakterier som motstår många olika antibiotika - har hittills inte varit total. Man har på intensivvårdsavdelningar kunnat förlita sig på några "last resource"-antibiotika av typen carbapenemer. Dessa har kunnat bota patienter infekterade med multiresistenta tarm- och luftvägsbakterier och rädda liv. För patienter med svåra infektioner av sådana tarmbakterier återstår idag bara två preparat.

Nu är faran att bakterier som överlistar också dessa dyra mediciner med den lömska resistensmekanismen ESBL-_CARBA skall spridas på våra sjukhus. Då är läkarna i princip utan behandlingsalternativ.

Att vanliga resistenta ESBL-bakterier ökat oroväckande varje år är känt och vi passerar troligen 5000 smittade för första gången i år. Det har lett hygienkommittéer i hela landet att utöver råd om vårdpersonalens hygien betona städningens roll - eftersom smittämnen med den här resistensmekanismen oftast är e-coli, som finns i avföring.

Blir man smittad med sådana vid sitt toalettbesök kan man få svårbotade urinvägsinfektioner eller till och med livshotande blodförgiftning. Som alltså i bästa fall kunnat behandlas med carbapenemer, men där de nya stammarna ESBL-_CARBA har ett enzym som leder till resistens även mot denna sista livlina för patienterna. Några nya bättre läkemedel är inte att vänta närmaste åren. En riktig skräck-bakterie.

När jag läser rapporter från drabbade sjukhus förstår jag att dödligheten därmed blir svårfattligt hög. Vid ett utbrott av ESBL-_CARBA i New York dör fyra av sex, vid ett liknande i Istanbul dör tio av femton, och i tyska Essen dör samtliga fem nytransplanterade av smittan trots behandling. Än har vi inga utbrott i Sverige men Karin Tegmark Wisell, chef för enheten Antibiotika och Vårdhygien på Smittskyddsinstitutet tror att vi är i början av detta scenario och skriver den 18e november: "I värsta fall lyckas de resistenta bakterierna etablera sig och bli vanliga i sjukhusmiljön. Därför är det extremt viktigt att så långt som möjligt motverka smittspridning så att vi i möjligaste mån kan begränsa dessa bakteriers utbredning i Sverige"

Har då städning med saken att göra?

När man haft utbrott i exempelvis Israel, USA eller Puerto Rico har man förstås förbättrat rutiner för handtvätt och skydd hos personalen, men det viktigaste har varit att isolera patienter från varandra, d.v.s. ge egna rum och egna toaletter. Delar man sådana lokaler måste de vara skrupulöst rengjorda eftersom de här bakterierna sprider sina egenskaper även utanför kroppen och kan både smitta, förökas och överföra resistens på toaletter eller i golvbrunnar och avlopp. Center for Disease Control i USA har nyligen gett ut riktlinjer för förebyggande av multiresistens och förordar först "noga städning av patientens omgivning inklusive alla ytor, golv, sängunderreden, toaletter"

Efter ett utbrott av ESBK-_CARBA på St Lukas Roosevelts sjukhus på Manhattan slår hygiensjuksköterskan 2011 fast att näst efter noga patientnära hygien var intensiv städning det viktigaste då "bakterierna överlevde på ytorna" och tycktes bokstavligen åka vagn mellan rummen.

Den engelska mikrobiologen Stephanie Dancers framhåller i sin översiktsartikel 2011 om "sjukhusstädning i 2000-talet" att man nästan alltid finner dålig städning vid infektionsutbrott. Intressant nog förordar hon också tvål och vatten framför kemikalier.

Vi har en annan resistent och allmänfarlig tarmbakterie VRE som leder till livslång infektion. Där skriver västgötaregionens vårdhygienöverläkare att "Städning med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden för att få en miljö fri från VRE". När det senaste utbrottet, i Västernorrland, tog ny fart i våras uttalade sig chefläkaren Per Skude i pressen att näst efter snabba odlingar är städning den viktigaste åtgärden för att komma till rätta med spridningen - vilket man lyckades med. Så på spridda ställen i vården finns verkligen kunskapen som tillsynsmyndigheten tvivlar på, att dålig städning medför risker.

Skall vi ha en vård i Sverige som inte följs upp i detta avseende? Hur det är därute på sjukhusen vet ju inte Socialstyrelsen, eftersom frågan enligt chefstjänstemän är "en surdeg" utan prioritet.

Självklart kan man inte se bakterier genom att som SoS hittills enda redovisade städinspektion, i Jönköping 2009, gå rakt igenom lokalerna och konstatera att "det ser bra ut". Det finns det god forskning som visar att man behöver använda bioluminiscenslampor eller odling för att veta om det är riktigt rent. I samband med inspektion av akutmottagningarnas beredskap för infektionspatienter konstaterar man uppgivet att var fjärde sjukhus saknar toalett för dessa fall. Den oväntat kolerasjuke hemvändande turisten får dela toa med andra.

Är det smutsigt är det ingen tvekan förstås. Och likaväl som man kan ge sig sjutton på att en dåligt städad och rengjord bil inte är så välskött i övrigt heller, kan man ana att om man finner tjocka lager damm på avdelningens sängben kommer man också finna avföringsrester och urin på golvet i toaletten. Det har många skrivit till mig, efter att för jag tre år sedan larmade om dålig sjukhusstädning. Senast i veckan sände en modig sjuksköterska från Skövde bilder hon tagit och sedan gjort offentliga vilka visade avdelningens hemska toaletter. De flesta vågar dock inte larma av rädsla för repressalier, eller i föreställningen om att tillsynsmyndigheten finner frågan futil. Det är ett underbetyg till sjukvården att drabbade hellre mejlar till "argadoktorn" på facebook än till närmast vårdansvarig.

Vi ser nu fram emot att Socialstyrelsens tar sitt eget självpåtagna ansvar och undersöker förhållandena i verkligheten, redovisar läget och föreslår åtgärder per sjukhus. Det finns goda förebilder, och kontakt med Danderyds sjukhus föreslås. Efter larm om smuts för tre år sedan har man gjort bra "damage control", med öppen redovisning på nätet, egen städcontroller och ny entreprenör. Jag var på kirugmottagningen som patient i veckan, och det var uppenbart bättre än 2008 då jag larmade om dålig städning framför allt i hygienutrymmen. Kirurgöverläkaren sade rakt ut att "nu var det mycket bättre".

Jag vill absolut inte reducera försvaret mot infektioner på våra sjukhus till enbart en städfråga, men Lars Erik Holm har all anledning att med sin medicinska kompetens övertyga myndighetens tjänstemän om att rent och snyggt på sjukhus inte är en fråga om trivsel utan om liv och hälsa.

Björn Bragée (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41154

4 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Skräckbakterier", "sista skyddet" och "sista försvaret" som är på väg att "rämna"... Lämna den sortens tramsalarmism till Expressen, och redovisa bara fakta och sakligheter i målet. När skribenter måste använda grov retorik istället för att bara förlita sig på saken i sig, blir i alla fall jag djupt skeptisk till ärligheten hos den som talar.

Naturligtvis är det mycket bra med god hygien i sjukhusmiljöer, och det är i sig skäl nog för att kräva uppryckning. Men jag tar inte alls för givet att uppkomsten av multiresistenta bakterier har med smutsiga utrymmen att göra. Att jaga upp människor och därmed sätta press på politiker genom att osakligt, känslomässigt och hjärndött alarmistiskt associera "skräckbakterier" med "ostädade utrymmen" har nog mer att göra med sjukvårdens vilja att mjölka skattepengar än ett verkligt katastrofalt hot.

Permalänk | Anmäl #1 Rickard Berghorn, 2011-11-29, 22:59

Det här är en av anledningarna till att universitetssjukhuset i Linköping håller på att byggas om till enbart enkelrum med var sin toalett med dusch.

Att inte ens städa ordentligt är fullständigt obegripligt, skall sjukhusen skötas sämre än lantbruken där djuruppfödare städar mellan omgångarna för att undvika smittspridning?

Permalänk | Anmäl #2 Magnus Redin, 2011-11-30, 00:04

#1, Richard, det ligger en poäng i din analys att man inte i onödan skall larma i sjukvård. Men jag sökre ju argumentera för att det är nödvändigt med tillsyn och översyn, och ger en rad referenser till de för vilka jag har ytterligare stöd därtill. Du behöver inte ta för givet något jag påstår i artikeln, "att uppkomst av multiresistenta bakterier har med smutsiga utrymmen att göra", och du får gärna argumentera emot, vilket görs, och var anledningen till min drapa. Uppkomsten har i första hand att göra med överanvändandet av antibiotika att göra, även om det finns spontan resistensutveckling också. Men intressant nog, vilket jag också nämner så kan just dessa ESB-carba utveckla och ÖVERFÖRA sin resistens utanför kroppen, och då i de miljöer där tarmbakterier finns, det kallas till och med för sewing mechanism, och kloakerna i Indien där man både tillverkar och använder mycket antibiotika är ökända, men det finns vetenskapligt beskrivet i de flesta länder. De resistenta gula stafylokockerna finns exempelvis i reningsverk visar en avhandlling i Linköping. Sjukhusavlopp är undersökta och redovisning finns i den vetenskapliga litteraturen, som jag förstår att du med din bakgrund lätt kommer åt. Jag må vara hjärndöd, vilket är ett pinsamt uttalande av en vetenskapsman, men jag har vetenskapliga referenser till det jag påstår, och inga som helst ekonomiska intressen i detta, men ett stort intresse som patient. Man skall inte som jag behöva rymma från sjukhusen för att komma hem till hemmets relativa renhet och bota sina infektioner med motion, tvål och vatten. Vi har nog ett gemensamt intresse i att rycka upp sjukhusen, som du skriver, och detta är ett av de få områdena i vården där sakligheten kan prövas av var och en som besöker vården.

Permalänk | Anmäl #3 Björn Bragée, 2011-11-30, 09:31

Vad skall vi ha Socialstyrelsen till ifall de ändå inte agerar för att förbättra sjukvården i landet. Det finns många fall där de inte reagerar där man tycker att de har den uppenbara uppgiften. T.ex. tar Uppdrag Granskning upp problemet att 3000 unga kvinnor skadas varje år vid förlossning, och att det skulle kunna förhindras i många fall ifall förlossningssköterskorna hade utbildning på perianalskydd som är ett förebyggande handgrepp för att förebygga sfinkterruptur. Socialstyrelsen känner till problemet men ser inte att det är deras uppgift att agera. De anser att det är landstingens, men eftersom landstingen inte agerar, kan man fråga sig ifall inte Socialstyrelsen ändå har någon form av uppgift. Om inte, kan man fråga sig ifall Socialstyrelsen inte är en onödig myndighet.

Det är tyvärr alltför vanligt att folk drar på sig infektioner då de är på sjukhus. Tyvärr är det också så att de resistenta stammarna just håller till på sjukhusen, som är en idealisk miljö för dem (många människor, sjuka människor, antibiotika). God hygien och pedantisk städning är nödvändig. Sjukhus miljön skall inte vara sådan att man riskerar dra på sig allvarliga infektioner då man är där.

Inom livsmedelsindustrin måste ytor torkas av, desinficeras och sedan kontrolleras (med speciella prover). Den som kontrollerar ytan måste vara en annan person. Kanske dags för sjukvården att gå på studiebesök? Veterinärer och mikrobiologer kan säkert hjälpa dem där de inte har egen kompetens. Sedan behövs vilja och förmåga att sätta det hela i praktik, och där tror jag det finns ett stort problem. Städning och smuts känns ju inte så high-tech att sjukhusledningen vågar driva frågan.

Vad gäller antibiotika, antimykotika och antiviraler som läcker ut i naturen vid produktion i t.ex. Indien, tycker jag att Läkemedelsverket och Socialstyrelsen borde agera för att förbjuda försäljning av Läkemedel från produktionsanläggningar som inte uppfyller krav på att inte läcka ut i naturen. Inte skall vi bidra till att resistenta stammar odlas fram? Det är ju närmast ett brott emot mänskligheten att låta detta fortgå då sådana resistenta patogener kan spridas i hela världen och ge livshotande infektioner.

Permalänk | Anmäl #4 Joachim Karlsson, 2011-11-30, 13:35

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.