Tyska näringslivet lyfte skolan

Ursäkta att jag placerar min fråga här men jag hittar ingen annan metod. PM, vad är meningen med alla dessa nya artiklar som inte går att kommentera? Är det en ny policy som kommer att gälla framöver?

För att det överhuvudtaget ska vara intressant att besöka Newsmill i framtiden skulle följande saker behöva klargöras:

* Varför är vissa artiklar låsta?

* Vem väljer bort möjligheten att kommentera? Newsmill eller artikelförfattaren?

* Vad skiljer 'nya' Newsmill från gammelmedia? Jag tror inte särskilt många är intresserade av att läsa monologer från kreti och pleti utan att få en möjlighet att lägga in tankar och synpunkter på innehållet.

Tacksam för svar!

Tillägg: Med "kreti och pleti" menar jag inte att skribenterna är dåliga (tvärtom, jag lär mig nya saker hela tiden), det var ett uttryck jag valde i brist på bättre formuleringar. :-)

Skönt att någon äntligen drar upp kopplingen mellan skolan och näringslivet. Dock fortfarande förvånad att ingen ser saken från andra hållet som jag försökt göra i veckor här utan större resultat. Börjar tro att jag är dum på riktigt.

Folk skriker efter bättre kontrollsystem av skolors kvalitet. Ett sådant finns redan. Närings- och yrkeslivet. Där tar alla bluffbetyg och alla luftkunskaper slut. Kommer man inte ur skolan rustad med de kunskaper, insikter och förmågor som arbetsmarknaden suktar efter så spelar det ingen roll vem som drev skolan, vad som lästes eller vilka betyg som delades ut.

Folk skriker också efter mer reglerade betygsystem så att elevers framgång kan mätas. Det kan det redan. I skatt på lön och näringsverksamhet. En elev med bra utbildning blir självförsörjande. En med dålig eller avbruten får det svårare.

Även om modellen för hur detta ska omsättas i praktiken är allt annat är enkel är det synd at debatten aldrig utgår från detta naturliga och självreglerande system mellan skolan, eleven, samhället och yrkeslivet.

Jag vill inte ha hela ansvaret för att försöka lista ut vad det vore bäst för mina barn att gå i skolan så att de får en trygg framtid. Jag vill att skolan ska ha incitament att göra det arbetet åt mig. Inte bara ha incitament för att locka mina barn att börja där.

Hade systemet med skolpengen varit konstruerat så känns det som om kinesiska hade stått på lite fler skolors agenda. ...

Nu är det väl just så att näringslivet engagerar sig stort kring skolan. I Göteborg har näringslivet via Våstsvenska Industri och Handelskammaren sen flera år tillbaka haft skolan som ett av sina huvudspår. Just nu har man i Farid Nolen och Anna Johansson två dragkrafter, inspiratörer och kopplare som jobbar med skola och näringsliv. Men självklart kan mer göras och fler ge röst för samhällets framtida behov.

De sjunkande resultaten i svensk skola har flera orsaker och det tar lång tid att vända utvecklingen. Den vansinniga lärarutbildningsreformen 2001 då det till stor del blev gemensam utbildning för gymnasielärare och förskollärare är en de viktigaste. Det tar lång tid innan Jan Björklunds lärarutbildningsreform slår igenom. Gymnasiereformen i mitten av 90-talet, då gymnasiet gjordes om till förlängd grundskola har också orsakat stor skada. De många nackdelarna med kommunaliseringen har belysts av Maceij Zaremba i en DN-serie. Jan Björklund har själv förutspått att det dröjer till 2019 innan vi kan se påtagliga förbättringar för svensk skola i internationella undersökningar. Skadeverkningarna av de reformer som genomfördes på Göran Persson tid kommer ju undan för undan i dagen. Att få fler duktiga studenter att välja läraryrket är inte lätt, men torde vara en av de viktigaste förändringarna som krävs. Kanske kan näringslivspropaganda ha en viss betydelse.

Lite tråkigt är det att skribenterna använder den felaktiga benämningen TIMMS när det skall vara TIMSS - Trends in International Mathematics and Science Study.
Dessvärre är det en alltför vanlig trend när vi diskuterar resultaten i internationella kunskapsmätningar. Vi talar om dem, men vi har inte läst dem och vi har definitivt inte satt oss in i förarbetena eller de tolkningar som görs av resultaten från forskare.
För dem som är intresserade av hur kunskapsmätningarna styr vår utbildning kan jag rekommendera min avhandling vid Uppsala universitet från 2008 - Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf genom Skolporten.
mvh

Daniel och Claes, tack! Nu rättstavat TIMSS.

Artikeln handlar om skolan men den är helt rätt på andra sätt också. Någon gång måste vi ställa obekväma frågor. Varför är bl.a. tyskarna bättre än oss på så många olika plan? Kan det vara så att vi levt i en bubbla av självgodhet och självtillräcklighet den sista generationen? Tyvärr kan det ju vara så att ideologi, av vilken typ det än må vara, inte kan leverera svaren.

Jag kan inte hjälpa det, men det arrangerade fotot, poserna, så pretentiöst... Vad har PM Nilsson och då särskilt Annikan för bakgrund som på något sätt kvalificerar dem att till att vara analytiker? "Tyckare" möjligen men analytiker? Knappast. Tidigare var det fiaskoartikeln om kina och nu är det skolan.

"Analytikerna" nämner inget om varför "svenska" elever , på pappret, har blivit sämre i viktiga ämnen. Är det så? Eller mäter de genomsnittsbetyg kanske? Om det är det senare, så är det de skriver inte relevant. Man har jag ju faktiskt det ganska skönt om man har en fot på en glödhet kokplatta och den andra foten i frysen.

Kan djupdykningen av skolresultaten, i genomsnitt, bero på massinvandringen och att invandrarbarnen har ytterst dåliga förutsättningar för att prestera bra i skolan? Hur ser genomsnittet ut för svenska barn respektive invandrarbarn från MENA-länder? Jag tror att orsaken till att detta inte belyses beror på två saker:
1. Debattörernas generella inkompetens
2. Att det inte är politiskt korrekt att nämna denna sanning

Icke desto mindre så är orsaken till de sjunkande snittbetygen det vi måste klarlägga. För om industrin får sina civilingenjörer som vanligt, så har de ju inget att bråka om. Dessutom, storföretagen utökar inte i Sverige, de ersättningsanställer pga "naturlig avgång". Det enda som händer är att vi stadigt bygger upp en grupp människor som aldrig kommer att vara anställningsbara för mer kvalificerade och välavlönade arbetsuppgifter.