Replik: Det fria skolvalet har visst lyckats

Elevernas betyg stiger.
Universiteten konstaterar att de nyintagna studenternas kunskapsnivå sjunker...

Vad som kommit till är friskolor.

Var kan problemet finnas ?

Det hade varit seriöst om HE bemött SNS-rapporten.

Jonas Vlachos skriver i SNS-rapport Konkurrensens konsekvenser (s. 66):

"Även om friskolorna över tiden blivit ett naturligt och i vida kretsar populärt inslag i skolsystemet så kommer detta kapitel att visa att flera av förhoppningarna kommit på skam. Snarare än att erbjuda alternativa pedagogiska inriktningar har friskolornas och de kommunala skolornas profiler blivit alltmer likartade; skillnaderna verkar istället huvudsakligen ligga i hur skolorna organiseras och styrs. Det är också svårt att se några stora positiva effekter av konkurrensutsättningen på elevernas skolresultat och – om något – förefaller reformen varit kostnadsdrivande. Det verkar även som om farhågor om att konkurrens och skolval kan leda till betygsinflation och segregation har visst fog för sig."

Vlachos tar även upp och problematiserar det fria valet. Han betonar att det är svårt att välja skola och att det beror bland annat på att det inte finns mycket information om hur väl skolorna lyckas utveckla elevernas förmåga.

Det är också intressant att han tar upp tidsperspektiven. Det är inte säkert att man i framtiden är nöjd med en utbildning som man hade för en längre tid tillbaka sedan.

Sedan anser Skolinspektionen i en rapport där man rättat om ett stort antal nationella prov att det finns: "omfattande och stora avvikelser" mellan inspektionens rättning och skolrepresentantens rättning. Och att avvikelserna främst är lägre. Som exempel är var nionde MVG ett IG enligt inspektionens rättning på en uppsatsfråga i svenska.

Källa: http://www.skolinspektionen.se/Documents/omrattning/omratt2011-slutrappo...

Beror detta på friskolorna? Enligt Vlachos finns det vissa tecken på det som framgår ovan.

Lärarförbundets enkät visar att ungefär 20 % av lärarna utsätts för påtryckningar om att sätta höga betyg av sin huvudman. På högstadiet utsätts 1/3:del av lärarna för påtryckningar om högre betyg.

Jag undrar också om det är relevant att jämföra konkurrensens effekter bara på kommunal nivå. Systemet med privatisering är nationellt.

Höga betyg är därmed det bästa konkurrensmedlet både för kommunala skolor och friskolor. Och att lärarna är införstådda med det kanske i många fall utan att utsättas från några aktiva påtryckningar. Men att de kanske ändå påverkas att sätta högre betyg. De dras med i den allmänna stämningen.

#1 Mats F Eriksson: Jag undrar främst vad du har att säga om vad många lärare vittnar om hände i brytpunkten mellan den gamla skolan och flumskolan som skedde på 70-talet med ganska massiv nivåsänkning. Vad har du att säga om alla sammanslagningar och integreringsprojekt som skolan varit föremål för (avskaffande av differentierad undervisning, realskola, alla ska gå gymnasiet osv). Det har hänt rätt mycket mer än friskolor. Betygsinlfation var ett problem innan friskolan, ska sägas att konkurrensen har förvärrat problemet, men det fanns likväl där tidigare.

Problemet med friskolan som jag ser det är att vi inte riktigt vet vad vi vill ha av den, varför vi införde den. Om det är valfrihet som är målet är det infriat. Jag tycker alla har goda möjligheter att välja olika alternativ. Om det är kvalitet så måste vi först definiera vad kvalitet är, för det vet vi inte. Om det är kostnad så har den i varje fall inte förvärrats så vitt jag vet, men vill minnas att friskolan faktiskt till en början drevs effektivare än komunal skola.

Kan vi bestämma oss vad vi vill att friskolans uppgift ska vara så finns goda chanser att utnyttja marknaden till vår fördel. Det är bara en fråga om att förändra regelverken.

Observera "fria skolvalet". Det är alltså fritt och välja lokal

Den dagen då man kan välja lärare, det finns detaljerad information om lärare samt att lärares monopol över att sätta betyg tas bort. Först då kommer skolan börja fungera bra igen.

Kunskapsbedömning måste separeras från lärarna till andra. Lätt och göra och därmed få trovärdig bedömningen igen.

Jag fascineras av kopplingen verksamhet i privat sektor drivs av "vinstintresse" för egen vinnings skull (vinstmaximering utifrån individens behov), medan offentlig och ideell sektor drivs av "vinstintresse" för det gemensammas - socialas - bästa, underförstått helt utan "vinstmaximering utifrån individuella behov. En sådan renodling per definition känns så där, måste jag nog ge uttryck för. För min del har det alltid varit intressant att försöka se och få exempel på hur "vinstmaximering" på individnivå kan anta för former med hänsyn tagen till kontext och situation genom alla "sektorerna". Detsamma gäller för socialt engagemang utifrån individperspektiv, organiserat med formell struktur eller självorganiserat. Jag upplever "debatterna" om friskolor och kommunala skolor, så svart och vit, antingen eller osv. I min värld blir frågan - hur ser det ut för unga människor som - upplever att de har fått möjlighet att ta tillvara sin förmåga att lära, undersöka, lösa enskilda och gemensamma problem, utvecklas och uppleva välmående? Anneli Wiberg

Tack för repliken, Gunvor Engström. Jag håller med dig helt. Det jag syftade på med min artikel var och är att belysa den förändring som skett sedan 90-talet och som ingen pratade om då, men som många pratar om nu. Utmaningen nu är att se till att kvalitetskriterier matchas på ett bra sätt med övriga kriterier. Sedan behövs det en mer övergripande diskussioner kring olika oväntade tekniska konsekvenser av t.ex. räntesnurrorna som riskkapitalbolag använder sig av. Denna diskussion är mycket bredare än friskoledebatten, vilket inte minst vårddebatten som rasar nu visar.

Det är klart att det fria skolvalet har lyckats. Svenska föräldrar har fått pedagogiska och andra argument för att fly mångkulturen utan att berätta det egentliga skälet...

#4 Johannes Westlund

Betygsinflationen var nog ett mycket lokalt problem innan friskolorna. Det var oftast Stockholmskolor som toppade listorna i tidningarna över vilka skolor som hade högst betyg vill jag minnas.
Resten av landet låg ganska nära 3.0 med några tiondelar plus.

Men jag blir lite osäker på vad betygsystemet med G, VG osv hade för inverkan, har för mig att det var till för att bryta orättvisan med max 2 5:or i varje klass och ämne som tidigare betygsystem i princip innebar.

Men visst infördes det mycket trams i skolorna av sossarna av folk som sett för mycket på "Vilse i pankakan" som unga.
Men har friskolorna generellt bidragit till att göra något bättre ?
Jag tycker faktiskt inte det.

Eftersom betygen är en viktig, kanske den viktigaste marknadssignalen i den mån man kan tala om en marknad (uppskattningsvis begränsat till större städer) måste betygen kunna vidimeras av opartisk bedömare. Ett F måste vara ett F. Överallt. Nu och om hundra år.

#9 Mats F Eriksson: Friskolan har gjort viktiga saker, kanske inte det som vi vill att den ska göra, men något har den gjort. För att konkurrera om eleverna har man identifierat vad elever efterfrågar så friskola har oftare bättre och fräschare lokaler som ligger bättre till, bättre möbler och det var också friskolorna som startade trenden att låta eleverna få disponera bärbara datorer. Jag upplever att friskolan generellt sett har förutsättningar för en bättre arbetsmiljö. Tyvärr har många friskolor också valt att ge glädjebetyg vilket tyvärr är en konsekvens av att skolorna själva får sätta betygen, att betyg är en rättsosäker konstruktion. Detta är i grunden flumskolans fel som anser att kunskap är omätbar och subjektiv.

Min personliga erfarenhet av friskolan är att människor som är involverad i den är mer engagerade. Jag är bekant med en rektor på en gymnasieskola som drivs som friskola samt arbetar tätt med en annan friskola på samma ort med deras webbsite. Jag upplever att i just dessa skolor finns visioner. Den skolan där jag sköter webbsiten åt har högst anseende på orten och min upplevelse är att kunskapsnivån på elever som lämnar den skolan är markant högre än genomsnittet. Den friskolan som jag känner rektorn på vet jag inte lika mycket om hur det fungerar internt, men det faktum att rektorn när vi sågs som hastigast passade på att fråga mig som numera är student på Chalmers vad han kunde ge sina elever för att förbereda dem bättre för universitetsstudier inom data och it (en av skolans inriktningar) tycker jag visar på ett särskilt engagemang i varje elevs förutsättningar. Inom den kommunala gymnasieskolan som jag valde var rektorn en kommuntjänstekvinna som helt saknade kompetens och driv under de första två åren (hon sparkades senare). Jag upplevde det som att hon inte brydde sig ett dugg om verksamheten eller vad vi fick med oss. Lärarna hade en märklig uppdelning i två läger, de som inte brydde sig och de som öppet misstrodde rektorn... Vad jag vill säga med det är att det finns bra exempel inom friskolan och dåliga exempel inom kommunala skolan. Friskolan har tillfört saker, de bra friskolorna har verkligen tillfört saker. Det kanske inte alltid varit det vi förväntade oss, men skolvärlden har förändrats och elevinflytandet har stärkts. Det är positivt men tveeggat.