Gott stöd för Livsmedelsverkets kostråd om salt

Karin Bojs skrev nyligen en artikel i Dagens Nyheter med rubriken "Ta råden om salt med en nypa salt" där konklusionen var att "om man vänder sig till hela en svenska allmänheten finns faktorer som har betydligt bättre vetenskapligt stöd än att halvera saltkonsumtionen till fem gram om dagen."

Karin Bojs artikel baserar sig på två undersökningar*.

Det kan därför vara intressant att läsa hur respektive forskare tolkar resultaten. En artikel om detta finns på Medscape: High and Low Levels of Sodium Intake Track With CV Risk. Är det så att det finns litet vetenskapligt stöd att halvera saltkonsumtionen till fem gram om dagen? Låt oss titta på vad vetenskapsmännen själva har att säga i frågan.

O'Donnells studie uppskattade utsöndringen av salt hos 29 000 personer och associerade det till hjärt-kärlsjukdomar. Man fann inte bara ökad risk hos de med lägsta utsöndringen (tydande på ett lågt intag av salt =Natriumklorid) utan också att risker för hjärt/kärlsjukdomar kom först vid betydligt högre nivåer än vad som "myndigheter rekommenderar". Man räknar grovt med att utsöndringen av salt speglar halten av intag av salt. Så mycket salt in och så mycket salt ut.

Vad livsmedelsverket rekommenderar:

Intaget av salt bör enligt de nordiska näringsrekommendationerna från 2004 begränsas till 5-6 gram per dag. I ett första steg bör intaget minska till 6 gram per dag för kvinnor och 7 gram per dag för män. Enligt kostdata är intaget idag i storleksordningen 8-10 gram per dag, medan mätningar av dygnsuriner ger något högre skattningar, 8-12 gram per dag.

O'Donnell säger i artikeln på Medscape att i stället för att ge ökad förvirring kring kostrekommendationer bekräftar studiens resultat vad man redan vet. Om man granskar tidigare epidemiologiska studier finner man att några visade ett positivt samband mellan saltintag och hjärt/kärlsjukdom, andra inget samband och nyligen påvisades ett negativt samband tydande på ökade risker vid låga intag. "Vi menar att dessa fynd till stor del förklaras av J-kurvan vi funnit."

I studien fann man ett signifikant samband mellan saltutsöndringen då den överskred 6.5 gram per dag, något som är högre än vad som rekommenderas av WHO och riktlinjerna i många länder. Det här skall man då jämföra med att vi konsumerar vi i Sverige konsumerar en cirka 8-12 g salt per dag beroende hur man beräknar, vilket skulle innebära att flertalet i Sverige skulle minska sin risk för hjärt/kärlsjukdom om de följde livsmedelsverkets råd. Eftersom detta är vanliga sjukdomar innebär det att man skulle minska antalet strokes och hjärtinfarkter högst betydligt.

Var ökar då risken enligt denna undersökning? Paul Welton vid Tulane University i New Orleans är författare till den andra studien och har också skrivit en inledningsartikel till O'Donnells studie. Han skriver att i de flesta riktlinjerna för saltintag rekommenderar man ett saltintag som inte är högre än 1.5 g för de med högt blodtryck och mindre än 2.3 gram för de med lägre risk. Detta gäller alltså inte livsmedelsverket vars rekommendationer är 5 g. Han säger att rekommendationerna att minska saltintaget i allmänhet har mycket stark vetenskaplig grund (is exceedingly solid ), tydande på att livsmedelsverket har torrt på fötterna för sina rekommendationer om saltintag.

I O'Donnell studien fann personer som hade natriumutsöndring över 7 gram per dag och mindre än 3 gram per dag hade en ökad risk för hjärt/kärlsjukdomar jämfört med de som hade natriumutsöndring mellan 4 till 5.99 gram per dag. Detta är högre värden än vad olika riktlinjer rekommenderar, dock inte livsmedelsverkets, men O'Donnell säger om sin studie att det viktigaste fyndet är bekräftelsen av att högt saltintag har ett starkt samband med hjärt/kärlsjukdom och att man i västerlandet vanligen konsumerar för mycket salt. Många halv- och helfabrikat innehåller höga halter av salt. O'Donnell säger att strävan att minska befolkningens intag av salt är helt i linje med fynden av studien.

Paul Welton har också invändningar mot själva studien. Bland annat att den baserar sig på två studier vilka inte var designade för att undersöka sambandet mellan urinutsöndring av salt och hjärtkärlsjukdom. En svaghet är att man mätt urinutsöndringen vid ett enstaka tillfälle.

Vidare finns starkast samband där det finns flest människor, det vill säga där lutningen på J-kurvan är mera långdragen i det här fallet där utsöndringen av salt är hög. På andra delen av J kurvan finns färre människor där det också finns en selektion av människor med allvarlig sjukdom och som fått råden att ändra sin kost.

Båda forskarna är eniga om att det behövs väl kontrollerade studier för att undersöka sambandet mellan saltintag och hjärtkärlsjukdom.

Enligt den kunskap vi har idag finns ett gott stöd för livsmedelsverkets rekommendationer.

Sune Överhagen (4 artiklar)

Anmäl