Företag använder skolpengen till att finansiera sin expansion

"Debatten borde istället handla om hur mycket pengar den enskilda skolan har kvar att arbeta med, skriver David Nimhed, lärare."

Vem bryr sig om skolan har 1 krona eller 1 miljard att arbeta med inte jag i alla fall. Jag bryr mig om kvalitén på utbildningen det kanske gör mig unik.

IKEA har finansierat hela sin expansion med eget kapital vilket är i princip världsunikt med tanke på hur mycket pengar det krävt. Jag antar att du helt slutat och handla på de svenska varuhusen då dom dränerats på pengar för att finansiera varuhus runt hela jorden. Om du inte har slutat handla av den anledningen så har du gjort rätt eftersom det är oväsentligt för en konsument hur företaget finansierar tillverkning av sina produkter.

Det som är intressant är produkten i förhållande i förhållande till konkurrerande produkter. Där har IKEA utvecklat unika fördelar.

@Viktor
Jag måste tyvärr spräcka en bubbla som du tror på: Det finns en koppling mellan mängd pengar och kvalité i skolan.
Din liknelse med IKEA är intressant, men du glömmer ett par saker i din liknelse. IKEA är, och har aldrig varit förknippat med kvalité, däremot är de förknippade med prisvärdhet. Detta på grund av att de lägger över en del uppgifter på kunden. Du får själv hämta dina paket i ett stort lager och du får själv skruva ihop möblerna hemma. Överfört till skolan skulle detta innebära att man prispressar genom att man lägger över saker på sina kunder (läs elever). Distanskurser, egen mat, hantera personliga kriser på egen hand. En skillnad är att kunder till IKEA inte är beredda att betala samma summa pengar på IKEA som de är hos en exklusivare möbelförsäljare, skolor däremot får gladeligen samma peng oavsett. Detta genererar stora vinster till IKEA och det genererar stora vinster till utbildningsföretag som väljer denna linje.

"Jag måste tyvärr spräcka en bubbla som du tror på: Det finns en koppling mellan mängd pengar och kvalité i skolan."

Det är väll rätt självklart att det finns en koppling! Det hjälper dig dock väldigt lite som konsument eftersom vi omöjligt kan avgöra hur utslagsgivande den är eller för vilka skolor den gäller.

På samma sätt finns det en koppling mellan etnicitet och brott och socioekonomisk status och brott. Vad tycker du att man bör göra med den kopplingen? Bör man vägra anställa vissa folkslag samt alla ur den lägsta socioekonomiska gruppen?

IKEA är kända tack vare sin höga kvalité i deras prisklass. Det stämmer såklart att det finns produkter av betydligt högre kvalité till andra priser men det hör ju inte hit eftersom kommunerna med sina begränsade resurser knappast söker efter högsta tänkbara kvalité utan vill ha så bra produkt som möjligt för en bestämd mängd pengar.

Att kommuner accepterar dessa skolar samt att elever och föräldrar väljer dom kan tyda på att produkten trots allt står sig väl mot den kommunal inte sant? Dock är det allt annat än ett hållbart bevis för att så är fallet. Det jag tycker är mest problematiskt är att vi inte har någon möjlighet att bedöma hur de olika skolorna presterar betygsmässigt, då ett betyg i dagsläget bara säger vad din enskilda lärare tycker att du presterat. Enda sättet att komma till rätta med det är att centralprov avgör elevernas betyg.

Det kanske är någonting som du som lärare tycker är förnedrande då det skulle kunna ses som ett ifrågasättande av din yrkeskunskap. Jag skull dock vilja påstå att det är lika självklart som att bilskolelärare inte får dela ut körkort. Trots att de flesta har tillräcklig kunskap för att göra det och de flesta skulle sköta det exemplarisk så kommer den som fuskar mest också att tjäna mest pengar.

Nu börjar vi komma lite väl långt ifrån ämnet som min artikel behandlar. Huvudsyftet med artikeln var att belysa att det är verkningslöst att begränsa vinst som åtgärd för att försäkra sig om att kommunala pengar, givna till friskolor, används på det sätt det var tänkt.

jag diskuterar gärna centrala provs fördelar (rättssäkerhet, tydlighet mot elev) och nackdelar (bakbundna lärare, försvårande för elev att visa sina kunskaper på alternativa sätt, minskad flexibilitet i undervisningen), men jag känner inte att det tillhör efterdiskussionen till denna artikeln.

# 4 Då kan vi konstatera att vi är helt överens om din huvudtes att det är helt verkningslöst att förbjuda vinst :)

Mitt tillägg är att det även är helt meningslöst att fokusera på hur stor mängd av statens sanktionerade papperslappar som har gått till olika personer i olika roller inom en organisation för att producera en efterfrågad tjänst.

Om jag förstår dig rätt så så bör fokus ligga på hur tjänsten finansieras snarare än på vilket resultat som uppnås. Den här slutsatsen drar du utifrån din uppfattning om att kopplingen mellan pengar och kvalité är så pass stark att det inte är troligt att ekonomiska incitament kan kompensera för det.

Har jag förstått rätt?