Skatten på nyttiga luncher bör sänkas

Globalt sett så är 6 av de 10 vanligaste dödsorsakerna relaterade till dålig kost. I Sverige ökar samtidigt antalet överviktiga och feta snabbt. Trots detta saknar Sverige en nationell handlingsplan för att hantera den övervikts- och fetmaepidemi som blir alltmer påtaglig. Folkhälsoinstitutet har i sin studie Folkhälsopolitisk rapport 2010 rekommenderat regeringen att godkänna en grundlig studie av ekonomiska styrmedel för att få svenskarna att äta mer välbalanserat. Det är nu av största vikt att fatta beslut om att utreda frågan ordentligt. Annars fastnar vi i en ond cirkel av konstant ökande övervikt och fetma. Det skulle vara förödande.

Mellan 1980 och 2010 har andelen män med övervikt fördubblats och till 2020 förväntas andelen också ha fördubblats bland kvinnor. 2010 var varannan man och var tredje kvinna överviktig och antalet feta har samtidigt ökat från 12 procent till 14 procent av befolkningen bara mellan 2008 och 2010. Det är svenska siffror! Den årliga kostnaden för övervikt och fetma beräknas till omkring 50 miljarder SEK i Sverige och om den nuvarande trenden fortsätter beräknas den siffran stiga till mellan 70 och 90 miljarder till år 2020.

Trenden är inte unik för Sverige. Runt om i Europa har man nu insett att situationen är katastrofal, inte bara för de offentliga finanserna utan också på ett personligt plan med allt det lidande som övervikt och fetma kan medföra. Det är nu viktigt att Sverige inte stressar fram åtgärder på samma sätt som gjorts på många håll i Europa.

I Danmark har straffskatt på fett nyligen införts men det är troligen inte rätt väg att gå. En fett- och sockerskatt är ett effektivt sätt att få in skatteintäkter men däremot är det mer tveksamt om det förändrar konsumtionen. Onyttig mat och dryck har nämligen nästan ingen priselasticitet vilket betyder att ett högre pris inte resulterar i lägre efterfrågan. Detta har en rad studier visat och det är därför som den danska skatten möts med stor skepsis i forskarvärlden. Denna typ av skatt är ett ganska uddlöst verktyg för att direkt bekämpa problemet. Men, det kan å andra sidan vara ett bra sätt att finansiera åtgärder som exempelvis ökat friskvårdsbidrag och sänkta priser på hälsosam mat.

Att Sverige, 1991, avskaffande de regler som tillät lunchsubventioner var en del av den politiska överenskommelse kring skattepolitik som löpte över samtliga stora partier i Sverige. Denna överenskommelse har man sedan länge övergivit i och med RUT och ROT samt friskvårdsbidraget som är helt undantaget skatt och sociala avgifter. Friskvårdsbidraget har också haft stort inflytande över anställdas motionsvanor i Sverige sedan man 2004 utökade antalet tillåtna aktiviteter. På samma sätt finns idag certifieringsalternativ och en globalt sett oerhört väl utbyggd infrastruktur för betalningslösningar där det går att filtrera inköp. Det finns dessutom en stark tradition bland Sveriges arbetsgivare att subventionera arbetsmåltider trots att den statliga subventionen försvann 1991. Mot denna bakgrund borde regeringen låta Folkhälsoinstitutet ordentligt utreda effekten av subventionerade arbetsmåltider som är helt styrda/filtrerade till välbalanserade måltider.

Det skulle ge effekt. Bland annat har studier visat att om den mer välbalanserade lunchmåltiden skulle göras 25 procent billigare så kommer hela 80 procent av konsumenterna att välja det alternativet. En liten prisjustering kan alltså ge en stor konsumtionsförändring och möjlighet att påverka folkhälsan. Den 25 procentiga sänkningen skulle exempelvis kunna uppnås genom att nivåerna av sociala avgifter och skatt tas bort eller sänks på den del av lönen som används till att ta hand om sin hälsa.

Regeringen har redan gett direktivet att satsa på nyckelhålet som verktyg för att göra det enklare att välja hälsosamt. En del i denna satsning är nyckelhålet på restaurant men detta har ännu inte gett önskat resultat. Troligtvis för att det, i dagsläget, inte finns några bra incitament för restaurangerna att certifiera sig. Det måste vi ändra på.

Det finns en rad studier som pekar på hur nyckelhålsliknande lösningar för motverkande av övervikt och fetma är väldigt effektiva, bland annat OECD's rapport Obesity and the economics of prevention. Senast i raden att arbeta med Nyckelhålet är nu våra grannländer Norge och Danmark..

Det råder nämligen inget tvivel om att om hundratusentals svenskar övergick till att äta välbalanserade nyckelhålscertifierade måltider under arbetsdagen så skulle det få en enorm inverkan på folkhälsan. Det skulle inte bara vara självfinansierande, det skulle bli en plusaffär för de statliga finanserna i form av minskade kostnader för att behandla sjukdomar relaterade till dålig kost och övervikt. Och viktigast av allt, det skulle vara oerhört positivt för alla de individer som skulle bli friskare och som skulle må så mycket bättre.

Problemet med den ökande övervikten är enormt men både tekniken och systemet för att subventionera balanserade måltider finns på plats. Och det skulle fungera. Låt nu frågan utredas ordentligt av Folkhälsoinstitutet och låt den inte begränsas till straffskatter. För om vi inte tar den här frågan på allvar så riskerar hela Sverige ett bryskt uppvaknande.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41037

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra idé.

Permalänk | Anmäl #1 Tomas Fredriksson, 2011-11-22, 18:18

Jag äter lunchlåda och sparar då lite pengar som jag gärna använder för att sponsra restaurang-lunch-ätare som inte klarar av att välja nyttig mat om de inte får en guldstjärna av mamma samhället.

I skuggan av vårdskandalerna i äldreomsorgen tror jag vi alla är överens om att om det någon här i samhället som behöver våra skattepengar mest så är det folk som äter för mycket och onyttig mat.

Permalänk | Anmäl #2 Per L, 2011-11-22, 19:12

Att fetman har tilltagit drastiskt de sista åren är tydligt. I USA finns det en sajt med grafisk presentation av hur BMI > 30 (fetma) utbreder sig stat för stat:
http://www.cdc.gov/obesity/data/trends.html

Man säger att för amerikanen innebär balanserad kost en hamburgare i vardera handen...

Själv har jag börjat att gå in för LCHF mest för att få ned blodtrycket. Att sen vikten har avtagit har blivit en bonus.

Det tycks dock som om fetman har minskat något de allra sista åren i Sverige. I kostdoktorns föredrag visas bl a en kurva på hur smörkonsumtionen har en omvänd koppling till fetman:
http://www.dietdoctor.com/lchf

Föreläsningen är på engelska. Motsvarande finns någonstans på nätet på svenska.

Vad kostdoktorn har att säga om nyckelhålsmärkningen är inte direkt positivt:
http://www.kostdoktorn.se/nyckelhalet-blir-vardelost

Att som i Danmark lägga skatt på fett är nog en helt missriktat.
Det skulle vara önskvärt om lunchrestauranger kunde ha LCHF-rätter på menyn.

Man kan nog förvänta sig en viss efterfrågan. Smörbristen i butikerna skulle kunna tyda på det.

Permalänk | Anmäl #3 Lars-Erik Molin, 2011-11-22, 19:55

Jaaa

Varför inte skattebefria hela branschen ?
Jag menar varför ska vi betala skatt alls ?
Att några operationer som bara skulle hjälpa några personer att leva lite längre måste ställas in det är ju inget att bry sig om...

Att vi nyligen givit restaurangsektorn några miljarder i skattesubventioner räcker tydligen inte för denna gökunge...
Och folk har ju inte ansvar själva för vad dom äter...

Min skapare vilken........

Permalänk | Anmäl #4 Mats F Eriksson, 2011-11-23, 01:46

#2,

Trist att du känner ett behov av att lägga en moralisk dom på det. Det är sällan produktivt.

Tänk så här istället - övervikt leder oundvikligen till ökat sjukvårdsbehov på längre sikt. Det kostar pengar både direkt och genom sämre arbetsförmåga.

Mindre övervikt = billigare sjukvård+högre skatteinkomster = bättre för magra skattebetalare också.

Detsamma gäller för övrigt rökare. Det är nästan alltid lönsamt att försöka få folk att sluta röka, även om de ibland behöver hjälp för att klara av det.

Permalänk | Anmäl #5 Tomas Fredriksson, 2011-11-23, 06:19

Något som hjälper till att hålla hälsan betydligt mer är daglig motion gissar jag. Om varje svensk som har mindre än en mil till jobbet cyklade tror jag vi skulle få fler positiva hälsoeffekter än om folk ska börja käka nyckelhålsmärkt lunch. Alltså borde man på något sätt stödja cyklismen lite lätt. Exempelvis skulle man kunna få göra motsvarande avdrag på resor till jobbet oberoende fordon. Men vi vill ju göra det ännu bättre att cykla! Man borde kunna införa något bidrag för att införskaffa detta miljövänliga och hälsosamma transportmedel också, jämförbart med den så kallade "miljöbilspremien". Men fortfarande pratar vi bara balanseringar för att göra det lika ekonomiskt försvarbart att ta cykeln som att åka bil. Så något mer måste till, nämligen ett folkhälsobidrag som man får per kilometer man cyklar. Det bästa med det är att då har fler råd att köpa nyckelhålsmärkt mat också, trängseln i städerna kan minska så att de som måste komma fram med bil kommer fram smidigare och sjukvården avlastas så att mer pengar kan läggas på andra trevligare saker, såsom högre folkhälsobidrag för cyklister!

Permalänk | Anmäl #6 Johannes Westlund, 2011-11-23, 12:36