Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Friskolorna

Mats Pertoft om Friskolorna

Jag var naiv när det gällde friskolornas vinst

Som småbarnsförälder var jag med och drev igenom friskolereformen, men jag kunde aldrig tänka mig att skolor till stor del skulle drivas av stora koncerner. Nu måste vi stävja vinstintresset inom skolan, skriver Mats Pertoft, riksdagsledamot (MP) och ledamot i friskolekommittén.


Om författaren

Mats Pertoft, riksdagsledamot (MP), Waldorflärare samt ledamot i friskolekommittén.

För snart 30 år sedan var jag en djupt engagerad småbarnsförälder som brann för att mina barn skulle få gå i waldorfskola i Järna. Jag var och är också själv waldorflärare och har arbetat på waldorfskolor under många år med friskolesystemet, både som lärare, rektor och ekonomiansvarig. Då, för 30 år sedan, ville vi att vår skola skulle finansieras av skattemedel, inte av de avgifter som vi föräldrar lyckades skrapa ihop. Vi ansåg att det var helt fel att vi dels betalade skatt som finansierade de kommunala skolorna, och sedan var tvungna att ur egen ficka finansiera våra egna barns skolor.

Tillsammans med likasinnade från hela Sverige drev vi fram införandet av en skolpeng som följde eleven och att våra skolor kallades friskolor och inte, som i många andra länder, privatskolor. För oss var det mycket viktigt att skolorna inte var "privata" utan att det handlade om en generell rättighet för alla oss föräldrar att välja skola för våra barn, oberoende om den skolan drevs av kommunen, staten eller fristående aktörer.

Vi brann för en mångfald av pedagogiker, för att det var lärare och föräldrar som skulle kunna ta fram olika pedagogiska vägar för att nå fram till de kunskapsmål som riksdagen beslutat om. Den nya läroplanen, lgr och lpo 94 för grundskolan respektive gymnasiet tog ett stort kliv från den statliga regelskolan till en modern målstyrd skola. Det var inte längre statliga byråkrater på dåvarande Skolöverstyrelsen som skulle bestämma hur lärarna var tvungna att undervisa ute i skolorna.

När möjligheten att fritt välja vilken skola, kommunal eller fristående, infördes 1991 skapades grunden för det fria skolvalet. Detta kompletterades året efter 1992 med införandet av friskolor, skolor godkända av Skolverket som hade rätt till skolpeng från kommunerna. Vi friskoleföräldrar slapp därmed att betala dubbelt, både till den kommunala skolan och till den skola som vi valt åt våra barn. Denna reform kompletterades ett tiotal år senare när Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i riksdagen röstade igenom att friskolor skulle få samma skolpeng som kommunala skolor och att som konsekvens av detta beslut avgifter förbjöds i friskolorna. Därmed avskaffades privatskolorna. Alla borgerliga partier röstade emot förslaget.

På den tiden hade absolut ingen kunnat föreställa sig den utveckling vi har sett i våra dagar. Inte ens de mest inbitna marknadsförespråkarna förutsåg att skolor till stora delar skulle drivas av aktiebolag, och t.o.m. av stora aktiebolag och koncerner. Ingen pratade om att det gick att göra vinster på friskolor. Snarare motsatsen. Den moderata tankesmedjan "den nya välfärden" lanserade förslaget att kommunala skolor skulle få mindre bidrag eftersom friskolor klarade sig på 85-75% av den kommunala skolpengen.

Idag har vi en stor andel fristående skolor i Sverige. Vi har inga privatskolor. 10-15 % av eleverna i grundskolan väljer en friskola och c:a 30% en annan kommunal skola än den närmaste. Men vi har också en stor debatt kring frågan om friskolebolag skor sig på skolpengen, tar ut stora vinster ur sina skolor och via avancerade räntesnurror och koncerninterna ockerräntor transporterar vinster ut ur Sverige till skatteparadis.

När jag får frågan om jag hade kunnat föreställa mig denna utveckling kan jag bara svara att det var helt otänkbart när friskolereformen började. Vi kanske alla var naiva, jag var det i alla fall när det gällde bolagsutvecklingen bland friskolor.

Det som har lyckats med friskoleutvecklingen är mångfalden. Idag finns det många olika skolor och pedagogiska koncept att välja mellan. Inte att alla är lika annorlunda som t.ex. waldorf, men alla har sina egna koncept och jag hoppas att de får elever som mår bra av att just undervisas på det sättet som skolan gör.

Det arbete som nu måste göras är att ta fram konkreta förslag hur man stävjar vinstintresset inom friskolevärlden. Alla skattebetalare, föräldrar, lärare och elever måste vara säkra på att den skola som de väljer gör sitt absolut bästa för att skapa en bra skola och inte sitt absolut bästa för att skapa en så stor vinst som möjligt. Jag hoppas att friskolekommittén där jag är ledamot kan komma att leverera en del av den lösningen på det problemet. Men det behövs nog mer.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/41034

26 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Finns det chans till profit, så kommer det att finnas riskkapitalister på kö. Snacka om att vara naiv och blåögd. Att det ens kan vara lagligt att göra vinst på skattemedel, ja frågan går tillbaka till ni som förstörde skolan, bla MP.

Permalänk | Anmäl #1 Erik Viking, 2011-11-22, 21:15

Intressant! Finns det nåt annat i dagsaktuell politik som du kan tänkas omvärdera? Eller gäller naiviteten enbart friskolor?

Permalänk | Anmäl #4 u_17715, 2011-11-22, 21:56

Jag gick i en privatskol med avgift. Då fanns inte dagens skolpeng. Idén kom för sent för mig. Men någonting gick snett även om idén var bra från början. Waldorf och Montessori och liknande alternativa skolor är inte vinstdrivna. Men under åren som har gått har Coca Cola konceptet kommit in i skolvärlden.
Istället för innehåll, förpackning.

Permalänk | Anmäl #5 Johan E Karlsson, 2011-11-22, 22:05

Den dagen vinsten blev problemet istället för bristande kvalitet, den dagen måste ha varit en mörk dag. Vi ställer oss frågan, "är våra pengar rätt förvaltade?", när vi ser att en del människor tjäna pengar, inte när vi ser kvalitetsbrister. Eller är det så att vi när vi ser kvalitetsbrister direkt intresserar oss för om vinstuttaget varit "rätt"?

Problemet är inte vinsten, det har aldrig varit vinsten och kommer aldrig att bli det. Så ser jag det i alla fall. Det verkliga problemet är, kommer alltid vara och har alltid varit att barn inte får den utbildning som de har rätt till. Men samma sak händer inom den "icke vinstdrivande" (istället "sparkravsstyrda") kommunala skolan. Alltså borde fokus ligga på att säkra kvalitet. Varför har vi inte nationella examinationsprov i alla ämnen som rättas centralt istället för att lärarna sätter betygen? Varför är inte betygsdokum entet som enda statliga dokument komplett rättsosäkert? Varför ställer man inte högre krav på huvudmän som vill starta och driva skolor? Varför höjer man inte kraven som skolor ska klara vid stickprovskontroller? Och varför finns ingen nationell offentlig webbportal med all information tillgänglig för elever och föräldrar?

Det enda förslaget mot oseriösa aktörer är istället att staten ska lägga sig i och tvångsförvalta bolags privata pengar genom att bestämma hur företaget ska hantera sin egen vinst (om man bortser från förslaget att helt förbjuda privata aktörer vill säga). Staten ska inte besluta om privata företags vinstuttag. Det är styrelsen och inte statens uppgift. Vill staten besluta det så tycker jag staten köper majoritet av aktierna istället.

Fokusera på kvalitet och kvalitetsbrister. Det är det som är det verkliga problemet.

Permalänk | Anmäl #6 Johannes Westlund, 2011-11-23, 00:02

"Alla skattebetalare, föräldrar, lärare och elever måste vara säkra på att den skola som de väljer gör sitt absolut bästa för att skapa en bra skola och inte sitt absolut bästa för att skapa en så stor vinst som möjligt."

Varför då?

Det är ju rätt uppenbart att ekonomiska intressen är det som möjliggör för dig att ge dina barn en omfattande utbildning utan att själv genomföra den.

Om du inte tror det så borde du istället arbeta för att alla lärare ska drivas av viljan att "göra sitt absolut bästa för att skapa en bra skola och inte sitt absolut bästa för att skapa en så stor vinst som möjligt" för sig själva. Gratis lärare hade sannerligen varit något som hade kunnat revolutionera skolan, inte sant. Tänk hur bra skolan skulle bli om man bara hade lärare som drevs av en törst för att lära ut och inte smutsiga motiv som ekonomisk vinnig. Konstigt att ingen kommunal skola har satsat på det här tidigare?

Det är fan dags att alla före detta kommunister som vänt kappan efter vinden och blivit gröna vågar se förbi gamla kommunistiska slagord som profit, för att den här debatten ska kunna tillföra någonting.

Permalänk | Anmäl #7 Viktor Sandahl, 2011-11-23, 01:24

Jag tycker att kommentar #3 och #4 har ytterst relevanta frågor att ställa om omdömet om de som vill väl...

Permalänk | Anmäl #8 Sten Figaro, 2011-11-23, 01:39

"På den tiden hade absolut ingen kunnat föreställa sig den utveckling vi har sett i våra dagar."

Jodå Mats Pertoft det fanns det men ingen ville lyssna.
Makten vet ju som alltid bäst.

Permalänk | Anmäl #9 Mats F Eriksson, 2011-11-23, 02:01

# 9 Exakt, att det skulle komma människor som såg chansen att göra fantastiska affärer med kommunerna borde inte ha överraskat någon. Privata aktörer har lurat skjortan av politiker och tjänsteman sen Jesus gick i sandaler.

Problemet är dock att det inte per automatik är någon fördel för skattebetalarna om politiker och tjänstemän ska ordna vården utan inblandning av privat ägande. Eftersom de även här slussar pengar till människor som har som har helt andra mål med sitt arbete än skattebetalarna.

Permalänk | Anmäl #10 Viktor Sandahl, 2011-11-23, 02:32

Men, Mats Pertoft, Miljöpartiets hela existens bygger ju på blåögd naivism och avsaknad av realism på samtliga områden.

Ni är inget mer än ett gäng bortskämda högskolestudenter.

Permalänk | Anmäl #11 Bo T, 2011-11-23, 08:44

Bra friskolor som ger vinst är en styggelse. Dåliga kommunala skolor som överskrider skolpengens budget är inga problem. Vad är det för resonemang?

Det har ingen betydelse om friskolorna drivs av små eller stora aktörer, om de gör stor eller liten vinst. Vad som har betydelse är vilken kvalité på skola som levereras, såväl från friskolor som från kommunen.

Och den dag som någon kan visa att friskolor som ger vinst, generellt är sämre än kommunala skolor, ska även jag tala mig varm för att vi måste få till en förändring. Till dess är min utgångspunkt att det är bättre att verksamheter håller budget och ger vinst, än motsatsen. Och att storleken inte har någon betydelse.

Permalänk | Anmäl #12 Mayo Mellberg, 2011-11-23, 08:56

@ #12
Du skriver att kvalliten ska vara det centrala. Jag håller med. Problemet med dagens system är att incitamenten för riskkapitalisterna är att lägga sig på lägsta acceptabla nivån av kvallite i utbildningen. Hur mycket kvallitetskontroller du än inför så är riskkapitalistens mål inte kvallite i utbildningen, det är att generera vinst. Den vinsten måste tas från något.

Om målet är kvallite så är det logiskt att förjuda vinst för att på så sätt se till att hela skolpengen går till kvallite i utbildningen.

Permalänk | Anmäl #13 Danne Röding, 2011-11-23, 09:45

#13

"Hur mycket kvallitetskontroller du än inför så är riskkapitalistens mål inte kvalite i utbildningen,"

Därför är inte heller kvalitetskontroller lösningen. Det folk tycks glömma är att kunskap är väldigt kvantifierbart. Kunskap, ur samhällets perspektiv, har ett väldigt tydligt syfte - vidareutbildning och i slutändan självförsörjelse. Därmed går kunskap att omsätta i skattekronor och minskade bidrag.

Att utbilda är en långsiktigt projekt. Det tar långt tid att se och ta del av resultaten. Skolpengen däremot är en oerhört kortsiktig finansieringsmodell. Därför fungerar den inte optimalt.

Skolor, givet lika förutsättningar, bör bedömas och belönas efter deras förmåga att utbilda elever som i längden blir självförsörjande. Allt annat är bara indicier.

Permalänk | Anmäl #14 Kim Lund, 2011-11-23, 10:58

#15 Kristian Grönqvist: Den problematik som du beskriver löser vi enkelt genom att ha statliga centrala anonyma examinationer, dvs en myndighet utformar, genomför och rättar alla examinerande prov i kurser som ska ha fler betyg än Godkänd/Icke Godkänd. Alla resultat ska självklart kunna granskas och överklagas om rättningen varit felaktig.

Men frågan är om det löser allt... Jag blir allt mer tveksam. För frågan är om föräldrar och elever verkligen kan avgöra alla faktorer. Jag vet inte...

Permalänk | Anmäl #16 Johannes Westlund, 2011-11-23, 13:38

#16

"Jag blir allt mer tveksam. För frågan är om föräldrar och elever verkligen kan avgöra alla faktorer. Jag vet inte..."

Det kan de rimligtvis inte. Ett bra exempel på detta är det överutbud av juridikutbildningar som amerikaner har lockats in i sedan 2008 på bakgrund av att en juridikexamen historiskt varit den säkraste utbildningen om man vill få jobb.

Skolor som inte behövt bry sig om eleverna faktiskt får jobb har utnyttjat detta till max med stämningsansökningar till följd.

Lösningen är att betala skolor som ser till att folk får jobb eller kommer in på utbildningar som i sin tur är finansierade utifrån deras förmåga att få folk att tjäna sitt levebröd. Och betala mindre till de vars samhällsanalys felat.

Då slipper föräldrar och elever ta ansvar för att försöka förstå hur framtidens arbetsmarknad kommer att te sig.

Permalänk | Anmäl #17 Kim Lund, 2011-11-23, 13:50

# 15 Kristian

Bra betyg borde vara den enskilt viktigaste indikatorn för elever och föräldrar när de ska välja skola. Det blir således ett uppenbart problem om betygen inte motsvarar kunskapsnivån. Det finns bara ett realistiskt sätt att komma till rätte med det vilket är prov som rättas centralt eller av en fristående institution.

Man kan ju undra hur bilskoleverksamheten hade fungerat om skolorna själva hade fått ansvara för utdelandet av körkort.

Permalänk | Anmäl #18 Viktor Sandahl, 2011-11-23, 16:34

# 13 Danne

"Jag håller med. Problemet med dagens system är att incitamenten för riskkapitalisterna är att lägga sig på lägsta acceptabla nivån av kvallite i utbildningen."

Om det här är ett stort problem så borde inte fria marknader någonsin fungera bra. Alla företag försöker alltid att lägga sig på lägsta acceptabla nivån. Då spelar det ingen större om människor är villiga att betala olika mycket eller som i det här fallet att alla tvingas betala samma.

Den andra varianten är den planekonomiska där man bestämmer exakt vad som ska tillverkas och så gör kommunen det till en obestämd kostnad. Den här metoden ger fruktansvärt lite incitament till de som ska skapa produkten att sänka kostnader. De gynnas istället av att deras produkt blir så dyr som möjligt då det ger dom mer pengar.

Allt handlar om hur väl kommunen lyckas specificera vilken produkt de vill ha och se till att det är den de får. Det här är aldrig kommunens starkaste sida av en rad olika anledningar.

Permalänk | Anmäl #19 Viktor Sandahl, 2011-11-23, 16:54

Själv är man naiv, andra är korkade.
Själv är man modig, andra är dumdristiga.

Ordval beror på subjektet.

Permalänk | Anmäl #20 Bertil Törestad, 2011-11-23, 16:59

Mats, denna naivitet delar du med en alltför stor del av svenska folket. Om man arbetat många år inom det privata näringslivet så vet man hur tänket går i dessa kretsar. Kapital och makt ackumuleras och centreras i ett ständigt högre tempo. Dags att börja göra motstånd!

Permalänk | Anmäl #21 Martin, 2011-11-23, 19:56

"På den tiden hade absolut ingen kunnat föreställa sig den utveckling vi har sett i våra dagar". Jo, JAG föreställde mig den utvecklingen och varnade för den. Jag pläderade för en friskolereform som värnade den idéburna verksamheten och som satte gränser för aktiebolag och liknande. Jag var på den tiden ersättare i Falköpings barn- och utbildningsnämnd. Förmodligen inte tillräckligt tongivande.

Permalänk | Anmäl #22 Klas Lindelöf, 2011-11-23, 21:28

Som jag minns debatten var det ytterst få som trodde det skulle gå att tjäna pengar på skolverksamhet. Då var det entusiaster med specialpedagogiker som var de naturliga uppstartarna av friskolor. Och det finns än i dag en hel del sådana, det ska vi inte tappa bort i diskussionen.

Permalänk | Anmäl #23 Karin Granström, 2011-11-23, 23:03

Nå men Mats Pertoft, Du skriver:
"På den tiden hade absolut ingen kunnat föreställa sig den utveckling vi har sett i våra dagar. Inte ens de mest inbitna marknadsförespråkarna förutsåg att skolor till stora delar skulle drivas av aktiebolag, och t.o.m. av stora aktiebolag och koncerner."
Varje människa med det minsta uns av kunskap om hur kapitalismen fungerar kunde ju räkna ut detta direkt.
Är verkligen politikernas kunskaper hur det fungerar så här dåliga, leds detta land av naiva, intet tänkande människor?
Samma utveckling har ju skett på andra områden bl a inom äldrevården med skandaler som följd.
Miljarder skattekronor försvinner idag utomlands till privata konton i stället att användas till gagn i skolan och äldrevården bl a.

Permalänk | Anmäl #24 Pekkanen, 2011-11-23, 23:44

#13 Danne,

Nej, man ska inte förbjuda vinster. Icke offentligt företagande bygger på möjligheten att göra en vinst. Om det förbjuds, blir tanken med verksamheten tämligen ointressant. Kvar blir den offentliga verksamheten, utan konkurrens.

Om jag levererar en bra produkt, är det många som vill köpa den. Och om jag får full orderbok, ökar chansen både att leverera en bra produkt och göra en vinst. Så fungerar även friskolorna. Levererar de en usel produkt, lämnar eleverna orderboken.

Däremot är det en annan sak hur vinsten hanteras. T ex skulle man kunna tänka sig ett krav på att viss del av vinsten från den fria verksamheten återinvesteras i verksamheten, att företaget på det sättet ökar i värde. Bättre sängar köps in i äldrevården, nya datorer till skolan. Men det är en annan fråga, och skulle innebära att skillnaden i kvalité på sikt med nödvändighet kommer att öka mellan fri och kommunal verksamhet. Ett slags löntagarfondsidé.

Permalänk | Anmäl #25 Mayo Mellberg, 2011-11-24, 09:52

@ #19 Viktor

Men då måste man fråga sig om skolan verkligen ska ses som en marknad. Jag menar att det just för kvalliten i utbildningens skull är ett feltänk att applicera marknadstänket på utbildningsväsendet. Detta just av den anledningen om de ekonomiska incitamenten jag beskrev i mitt tidigare inlägg. På en marknad är det överst stående målet vinst, inte kvallite. Kan man göra vinst utan att erbjuda kvallite så kommer företagen göra det. Och det kan dem.

Jag tycker inte heller att planekonomi är eftersträvansvärt. man det argumentet tycker jag inte passar in här. Just eftersom skolan inte ska ses som en marknad. Jag skulle snarare hävda att kapitalismens system med marknadsekonomi behöver begränsas med socialism inom vissa områden t.ex. utbildning och vård. Dessa områden ska inte vara en marknad eftersom det då blir vinst som är målet istället för kvallite.

@ # 25 Mayo
"Om det förbjuds (vinsten), blir tanken med verksamheten tämligen ointressant. "

Precis, och det är ju perfekt att verksamheten blir ointressant för dem som ej har kvallitet som mål. Kvar blir då de som har ett pedagogiskt kvallitetsmål med att driva skola, och den behöver inte alls vara offentlig, det finns gott om drivna friskolor som ej tar ut vinst.

Permalänk | Anmäl #26 Danne Röding, 2011-11-24, 10:25

# 26

Danne du har nog missuppfattat vad en marknad är. Det går definitivt inte att som du säga att vi inte ska låta skolan ses som en marknad. Det är helt utom vår kontroll. Direkt när vi bestämmer oss för att lärare ska anställas för undervisning så blir skolan en del av en marknad.

Marknad betyder ju en plats där varor och tjänster byts. Då vi inte kan tvinga lärare att arbeta åt oss måste vi byta till oss deras tjänster. I dessa byten så kommer vissa principer gälla dessa gäller inte på grund av marknaden utan på grund av hur människan är förskaffade.

Att människor gör det som de tror är bäst för dem själva handlar snarare om överlevnadsinstinkt än om något annat. Alla människor drivs utifrån självcentrerade motiv.

Permalänk | Anmäl #27 Viktor Sandahl, 2011-11-24, 18:29

Danne,

Varför skulle det vara annorlunda när kunden väljer skola, jämfört med att väljer t ex en bil eller julskinka? Den som tillhandahåller en usel produkt jämfört med en bra, får svårt att sälja den. Samma med skolan, där priset är lika för alla varor. Varför skulle någon välja en dålig vara, när man kan få en bra, för samma pris? Alltså, grunden för en bra företagsekonomi, är att tillhandahålla en prisvärd produkt. Först därefter kan vinsten komma på fråga.

Väljer du bort en prisvärd vara eller tjänst, bara för att bolaget som tillhandahåller den gör vinst?

Permalänk | Anmäl #28 Mayo Mellberg, 2011-11-24, 23:24

Det finns idag inga relevanta och samtidigt tillförlitliga kvalitetsmått för skolor.

Att välja skola kan idag innebär att välja sina barns klasskamrater och att välja lärare som ger högre betyg än dina barn är värda. Sedan fyller man i en enkät om hur nöjd man är med detta, vilket räknas som kvalitet.

Skolan är idag en tragikomisk karikatyr på vad den borde vara.

Permalänk | Anmäl #29 Per L, 2011-11-24, 23:32


Svenska modellen
annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  4. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stora risker med MP:s energipolitik
  9. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.