Hänger medierna oftare ut män än kvinnor?

Det är ett ovedersägligt faktum att svenska media dagligen mörkar kriminellas signalement/identitet av politiskt korrekthet.

Anm det tog 27 min efter trådstart...

Barnvagnsmoderaten verkar mesig som ej anmäler Securitasbrotterskan för överfall, mm. Han är ju helt oskyldig. Beträffande den snattande kvinnliga sossen med påstådd dålig ekonomi skall naturligtvis bokhandeln polisanmäla saken. Media skall naturligtvis rapportera de inträffade händelserna om de anses vara av allmänt intresse. Vad är problemet? Själv har jag till myndighet anmält personer misstänkta för mord och liknande (och framlagt bevis för saken) men myndighet, åklagare och polis bara gäspade och media var inte inte intresserade alls. Media var kanske upptagna med barnvagnsfyllerister och snattare? Senare fick jag veta att enligt säker källa jag bedömdes vara en vidrig rättshaverist och förlorare och det fick väl fälla utslaget? Vilken tur att svensk rättvisa inte kan misshandla mig.

Hur nyhetsvärderingen fungerar undrar man över då och då. Varför hängs vissa personer ut medan andra skyddas? I vilken utsträckning spelar kontakter in, osv.
För några år sedan uppmärksammade jag medias hänsynsfulla behandling av en före detta läkare som gjort sig skyldig till uppmärksammade felbedömningar genom åren. (Se länk).
Det har dock blivit svårare att tysta ner vissa händelser på grund av exempelvis forumet Flashback där myndigheters och medias hantering nagelfars.
Men det är tydligt att vissa personer hålls om ryggen av traditionell media. Jag tror inte att politiska sympatier har så stor betydelse för om en person ska skonas från uthängning eller ej. Snarare tror jag att vissa personer har kontakter som möjliggör att bromsa en granskning av vissa personer. Som t ex den före detta läkaren i mitt exempel.

http://www.nyhetsverket.se/nyhet/3588/Om-mediernas-omoral

Skälet till att medierna mörkar i detta fall är enkelt; kvinnans pappa är en känd journalist och kollega.

En fundering i sammanhanget med Littorin i färskt minne - alla minns dreven mot Cecilia Stegö Kilò och Maria Borelius som ju fick avgå som nytillträdda ministrar till följd av av obetalda tv-licenser och annat av ungefär samma kaliber.

Hur hade medierna förhållit sig till Juholts bostadsbidragerier om han hade varit nytillträdd statsminister?
Hade han kunnat sitta kvar?

Forskning har ju tydligt visat att kvinnor får rabatter av olika slag när de begår brott. Det vill säga att de döms betydligt mildare än män för samma handlingar. Man försöker helt enkelt hitta bortförklaringar och förmildrande omständigheter. Självfallet har det till att börja med spelat in här. Hon har fått sedvanlig kvinnorabatt.

Att hon dessutom är feminist, tillhör vänsterlägret och har en känd pappa spelar självfallet också in. Framförallt är ju våra kära feminister närmast att betrakta som onåbara frälsen i våra medier. De kan i praktiken göra och säga vilka ofattbara dumheter som helst. Och om de får kritik handlar det alltid om ”näthat från unga arga män”.

Visst är det konstigt, men så funkar Sverige idag 2011. Vi har alltså långt kvar till det jämställda och jämlika samhället.

Någon könsförvridning verkar inte finnas på tal i detta fallet. Helt enkelt är det så att fallet med moderaten har större intresse för allmänheten. Inte sakligt intresse, men däremot skvallerintresse. Mannen har tydligen överskridit en gräns i sinnet hos läsare, i det han berusad utsatt ett spädbarn för motoriskt besvärad jogging, hamlat i tumult med en kvinnlig brottare, sidolöpande med att han komiskt innehar en plats i riksdagen, som har direkt med alkoholfrågor att göra. Denna kvinnliga politikern har stulit böcker, är blivit tagit på plats och har erkänd. Visst förtjänar det omtalas, men den prima facie sensationalitet är inte till städa, motsatt det andra fallet.

Om det rent faktiskt reporteras mera om män än om kvinnor, på trots av att brotten är i samma kaliber, så är det förstås ett problem. I detta fallet verkar det dock inte så värst farligt.

Intressant jämförelse. Jag har ingen egen teori om varför den vårdslöse moderaten hängs ut men den tjuvaktiga sossen inte hängs ut. Men vore spännande om någon i vår erbarmliga presskår förklarade sig.

Det mest allvarliga i den här historien är alla socialdemokratiska politiker som bloggar och twittrar att det här med att stjäla böcker ju inte är så farligt. Så här skriver en av dem i sin blogg:
"En tjuv är en tjuv och det finns inga nyanser - eller?
Jag kan i alla fall inte låta bli att tänka att det känns ovant och torftigt när en "tjuv" försöker stjäla böcker om miljöfrågor, poesi och kultur."

En tjuv är en tvjuv och i det här fallet var det inte snatteri utan stöld.

Ingen ska hängas ut. Innan man är dömd i domstol. Jag hatar skvaller och rykten, de bör hålla sig i veckopressen.

Mona Sahlin, Stegö-Chilo, Borelius, Lundby-Wedin (i viss mån?) m.fl. kvinnor har fått löpa gatlopp.

Att den i nu fråga varande socialdemokratiska unga kvinnan undslipper drev beror nog inte på genus i sig, utan snarare på paterrnalism och kanske att hennes far är en sedan länge mycket väletablerad journalist.

Sedan kan frånvaron av mediadrevet också bero av att hon föregrep alla och avgick från sina politiska uppdrag.

Tillägg till sista stycket i #14

"Sedan kan frånvaron av mediadrevet också bero av att hon föregrep alla och avgick från sina politiska uppdrag."

Men det hindrade förstås inte fortsatt drev på Litttorin långt efter att han hade avgått från sitt politiska uppdrag.

Såvisst finns en viss dubbelstandard.

#11 Christer Andersson

Det är sant dom är personligt bekanta.
Och det är nog så att alla feministerna på redaktionerna inte vill svärta ner sin "sak".

Motståndet är ju så starkt redan som det är...
Hon är för viktig att förlora...
Hade det jobbigt...

Man har hört liknande argument till leda.

Är det Mona Sahlin, Cecilia Stegö Cillo, Maria Boethius, Kicki Danielsson eller "Tyskan" t ex som artikelförfattaren syftar på. Eller är det möjligen Sven Otto Littorin eller Håkan Juholdt som åsyftas?

#17
Damen i fråga och barnvagnsfylleristen befinner sig längre ner på karriärsstegen än de som du nämner

#17 Inge-mar

Se #2

Nu väntar vi bara på Gomér och Madegårds kommentarer (långa, mångordiga kommentarer).

Kan det inte vara så enkelt att media inte mäktar mer smutskastning av sossarna just nu. Det blir för mycket slagsida åt höger. Man har fullt upp med Juholt, Östros och Johansson så man gör helt enkelt en walk over.
Men det är verkligen märkligt att socialdemokratin inte kan skilja på mitt och ditt.
Att denna sossekvinna inte kunde bespara partiet den här belastningen mitt i övrigt kaos kan man ju också undra över.

Christina Lundqvist #22

Visst,

solidaritet, som vänstern alltid har predikat verkar inte gälla längre sossar emellan, för då skulle bidragerier och annat fuffel från högt uppsatta inom partiet inte ske som det nu har gjort gång på gång.

Klasskampen är död och det verkar vara "sko dig så mycket du förmår" som gäller. Det bär inte.

Nu skrivs historia; jag tror att vi bevittnar den svenska socialdemokratiska erans dödskamp.

Den avgörande skillnaden mellan fallen är att det i det ena fallet är en man som antyds riskera ett barns säkerhet.

Man + Barn = Major risk!

Det finns en betydande vilja att göra politik eller bygga opinion runt den konstellationen.

#21 Lennart!

Tror inte det, hela deras genusmyt får sig en törn. Så de dyker inte upp i denna tråd.

Madegårds Andreas Carlgren inlägg är innehållelselösa. Är det någon överhuvudtaget som vet vad hon skriver om? :)

Den feministiska myten att kvinnor granskas hårdare än män sätter demokratin ur spel eftersom journalister drar sig extra för att granska kvinnor.Men det är väl därför kvinnliga feministiska politiker hela tiden för fram den

För den som läser Flashback, innan han läser korrekt media, får riktigt roligt när han ser hur censuren styr. Ibland undrar man om det är samma händelse som beskriv. Skitkul.

F.ö. är det lite tråkigt att NM omyndigförklarar en del av skribenterna genom att ta bort möjligheten att kommentera.

Bra Per!

Härligt sakligt och njutbart skrivet. Det finns så mycket svårt att förstå hos den journalistiska kåren.

Jag tror att redaktionen som till sist bestämmer vad som det ska skrivas om väljer ämnen som ligger i den allmänna fördomarnas riktning. Det finns människor och åsikter som går att kritisera eller skoja med. Vissa ämnen (alla vet vilka) är okritiserbara och går inte att använda.

Det går inte att göra skandalartiklar om vad som helst utan det måste finnas med i det godkända sk pk registret. Det myckna talet om pk är ju inte alldeles utan grund.

Det som förvånar mej dock är att det finns så mediamänniskor inte törs gå mot den sk pk-strömmen.

Jag har läst Per Lindeberg och uppskattar hans gärning. Men det här känns mycket tveksamt och lite otrevligt.

Skälet att bokstölderna inte uppmärksammats medialt är uppenbart: det är inte någon förtroendevald person det handlar om! Hon har, vad jag lyckas reda ut, inga som helst offentliga förtroendeuppdrag. Hon är alltså inte alls en offentlig person på samma sätt som en minister.

Dessutom blir det hela ganska otrevligt av att Per Lindeberg verkar kunna misstänkas för att ha personliga skäl att ge sig in i den här historien. Om det verkligen driver honom kan förstås bara Lindeberg svara på, men han måste inse att det kan uppfattas så. Och det borde vara nog för att få honom att låta bli med sådana här tjuvnyp.

Ursäkta, inte minister, riksdagsledamot var det tydligen.

I Sverige hängs vuxna vita män ut i parti och minut oavsett vad det gäller, de är per definition det riktigt stora busarna och är automatiskt alltid skyldiga tills motsatsen kan bevisas.
Mer sällan hängs vita vuxna kvinnor ut men då behöver vi nog närma oss eliten en bra bit mer. Några andra hängs inte ut öht, det är allmänt vedertaget i vårt kära mediasverige.
Som tur är kan folk i gemen med intresse googla sig fram till det som inte finns skrivet i klartext.

#34 Johan,

Du skriver "Dessutom blir det hela ganska otrevligt av att Per Lindeberg verkar kunna misstänkas för att ha personliga skäl att ge sig in i den här historien.".
Vad menar du med det?

Jag kan tillägga att när jag läste "Döden är en man" så framstod det för mig som om Lindeberg möjligen delvis drevs av något slags attityd av "bitter antifeminism" ungefär som lyser igenom i så många av kommentarerna här. Men det var av helt underordnad betydelse eftersom boken är så redig och gedigen med faktauppgifter och undviker spekulativa resonemang och personliga värderingar. Lars Borgnäs bok (vet ej om jag sett hans dokumentärer) däremot är fyllda av dunkla konspirationsteorier och orimliga slutledningar.

Det är mycket svårt att förstå varför Lindeberg nu plötsligt skulle engagera sig i en sådan bagatell som att någon stulit några böcker. Ännu mer förvånande är det att det nyktra perspektivet från "Döden är en man" nu förbytts i ett närmast Borgnäskt konspirationsdravel där ett (1) fall helt hux flux tas som intäkt för att gruppen kvinnor på något sätt skulle vara gynnade i samhället.

Jag vill dock tillägga att i sak håller jag med Lindeberg, men han borde kanske ha valt ett annat exempel för att bli mer trovärdig. Ex fallet med tjejjen och killen som dömdes för att ha mördat en lärare. Killen har namn getts i media men inte tjejjen.

en del tidningar har namngett mannen i den senaste barnporrhärvan, men inte på kvinnorma som bla skickat nakenbilder på sina barnbarn

Susanna, märkliga exempel. I mordfallet dömdes killen för själva mordet, tjejen för att ha varit delaktig. I barnporrhärvan var mannen helt tydligt den drivande och fick mycket längre straff än någon av kvinnorna. Jag har för övrigt inte sett de här männens namn heller, men det kanske är Expressen som namngivit dem?

Jag kan inte säga huruvida det finns någon tendens att vara skonsammare mot kvinnor i media, men jag har hittills inte sett några goda argument för att så skulle vara fallet.

@ 38-41

Era jämförelser haltar.

I detta fall handlar det om en av (s) mera välkända frontfigurer, en påläggskalv skulle man nog kunna säga. "En framstående" socialdemokrat säger Per Lindeberg. En person som hållit en hög profil i ämnen som blir ännu mer intressanta, om man tänker på att personen i fråga nu tagits på bar gärning när hon helt överlagt lagt rabarber på böcker för 1600:- kr, efter att först noggrant ha plockat bort prislapparna. Dubbelmoralen är uppenbar.

En sådan person får finna sig i att bli betraktad som andra offentliga personer och stå för vad hon gjort, även i media.

Vad löjligt om personliga skäl! Skäl är väl alltid personliga, för de som är engagerade förstås.
Det är klart att det finns en (av trol. flera) bakgrund i samhällets drev mot de två helt oskyldiga läkarna som PL skrev om i sin bok. Är detta skumt på något sätt?

Per Lindberg är en mycket skicklig och i sitt ämne ovan, insatt och intellektuellt hederlig journalist. Av svaren ovan antar jag att det finns personer med insyn och som kanske ligger journalistkåren nära med budskapet att allt är i sin ordning.

Men det är det inte.
Artikeln tar upp ett viktigt ämne. Hur kan ett helt samhälle tortera och mörda som i en kollektiv trans. För det var precis vad som hände gentemot de två oskyldiga läkarna i styckmordsrättegången, två människor socialt fungerande, med positioner i samhället, inte bara oskyldiga till det de anklagades för utan med ett fläckfritt tidigare och senare liv. En grekisk tragedi mitt i dagens Sverige. Tortyr är det att vara frihetsberövad och utsatt för så mycket hat som redaktionerna spydde ur sig en så lång tid. Mördade så långt det juridiskt var tillåtet i det svenska samhället, en fråntagen sitt barn, en med självmord som enda utvägen ur förföljelsen.
Jag har förstått att denna beskrivning inte räcker för drevets dramaturger för att förstå vad som är problem med detta.
Problement
- Hur kunde detta ske inte under en mörk medeltid utan i dagens ideologiskt uppblåsta Sverige.
- Vad har samhället gjort när det väl nyktrat till, för de två utsatta.
- Vilka attityder, synsätt möjliggjorde detta.
Dessa frågor aktualiseras i denna artikel, kanske i ett försök att skapa en diskussion om dessa saker. Just frågeställningen om kvinnor och män behandlas olika refererar tror jag till att man kan lägga ett genusperspektiv på dessa frågor som är det motsatta till vad som lärs ut inom dagens genusforskning som okritiskt anammats av svenska journalistkåren som regel.
Män får i dagens Sverige utsättas för sånt som SCUM manifestet utan problem, godkänd genusforskning i Sverige idag kan handla om att män mördar och äter småbarn. Drevet mot styckmordsläkarna hade en tydlig genusattityd, män styckmördar för njutnings skull, de har sex med sina barn, de är för att de är män skyldiga till styckmord. (därav titeln på PL bok Döden är en man).
Men nu var de ju oskyldiga, men det passar inte in i de genusföreställningar som kvällstidningarna knäsätter. Denna artikel är en ingång till en diskussion om detta.

Johan Rönnblom och Susanna Svensson,
Artikeln ovan är en nerkortad version av den ursprungliga texten. Kortningarna gjordes i samråd med redaktionen och av pressetiska skäl - det fanns risk för att den 30-åriga kvinnan indirekt kunde identifieras.
Låt mig därför göra ett förtydligande. Det som gör att bokstöldshistorien har ett självklart allmänintresse är inte enbart kvinnans ställning inom socialdemokratin, utan hennes roll som vittne i det internationellt uppmärksammade Assangefallet och som nära lierad med ett av de förmodade offren. Ska man använda sig av karaktärsvittnen, så är det naturligtvis viktigt att dessa själva står över alla misstankar om oredlighet.

Ok då förstår jag bättre varför du valde detta exempel, men NM borde ju fatta att kvinnans namn är ute på nätet och allmänt känt sedan länge.

Mycket intressant och i hög grad välmotiverad artikel. Kommentarerna innehåller också sakupplysningar, som är mycket viktiga.

Enligt min egen analys ligger problemet med media i att det är en underhållningsindustri med kriteriet vad går det att göra drev av vilka personer och vilka ämnen. Här utmärker sig sex(hur trivial/banal det än gäller bara kostymeringen är rätt), kungen, polisen etc.

Eftersom det handlar om underhållning och drama samt vädjan till människors mobb och pöbelkänsla så har drevet oftast mycket låg verklighetsförankring och proportion. I de hysteriskt översexualiserade kvällstidningarna kan sånt som att smälla på ett BH-band bevisligen vara förstasidesstoff och orsak till namnpublicering, avsked och åtal. Vilket inte skulle skett utan drevets hjälp.

På grund av kvällstidningarna starka opionsbildande funktion och pga att personer med en offentlig/privat position brist på integritet inför denna redaktionella makt och påverkan så är denna medias underhållningsfunktion, (förklädd som moralisk indignation av den moralist högstående redaktionen) parat med att de har direktkontakt till alla människor genom sina "väggtidningar" dvs löpsedlar.

Löpsedlarna är pss en otillbörlig och odemokratisk företeelse som ger redaktionerna en otrolig makt över människors liv och förståelse/åsikter.

Det är i detta sken som en stor del av samhällets utveckling faktiskt kan förstås.

#34 Johan Rönnblom skriver: "Skälet att bokstölderna inte uppmärksammats medialt är uppenbart: det är inte någon förtroendevald person det handlar om!"
Hon avgick ju från alla uppdrag efter att ha blivit ertappad. Hennes olika uppdrag utgör en diger lista, och hon har haft mängder av höga positioner genom åren.

Artikeln är ett långskott. Per är egentligen ute efter fadern med vilken han haft kontroverser i uppmärksammade rättsfall. Att ta dotterns stöld som tillfälle till hämd mot fadern är lågt. Att konstitutionsutskottets nuvarande vordförande upplevdes vara en fara för sitt oskyldiga barn och brutalt hindrades i sin vingliga framfart på kajkanten var väl en självklarthet för våra medier att rapportera om. En stöld av böcker begånget av en studentpolitiker ger inga rubriker - släpp konspirationsteorierna och försona dig med ödet att du ärockså är rätt okänd. Du bara sänker dig själv genom artiklar av denna kaliber.

Roland skog. läs kommentarena nr 44 och 45. Jag hade tidigare skrivit en kommentar där jag kom med liknande kritik som dig, men Newsmill har plockat bort den eftersom att jag nämnde den kända journalistens namn. När jag läser Lindebergs förklaring till varför han tog exemplet med journalistdottern vars namn redan är känt och också alla uppdrag hon haft för S så förstår jag honom myc ket bättre. Är hon ett karraktärsvittne i A fallet så är det märkligt att sånt här inte ska få komma fram.

Men om sanningen ska fram är jag rätt glad över att inte media har startat nått nytt drev mot en sossepolitiker för jag hoppas verkligen att de kommer igen till nästa val för jag och många med mig vill inte se alliansen rasera samhället mer

Tjuvens namn kommer för eller senare fram speciellt om hon nu skall fungera som karaktärs vittne i en tingsrätt.

Tydligen kostade böckerna 1600 och polis protokollet finns utlagt på cyber rymden.

Per Hagman