Om författaren
Disputerad teknologie doktor vid Kungliga Tekniska Högskolan. Har forskat i ämnet "Vägutformning" med syfte att hitta en ny metod för vägplanering där man tar hänsyn till vägens livscykelkostnader. Har i forskningsprojekt studerat tusentals räckespåkörningar.
Arbetar i dag som verksamhetsutvecklare på entreprenadsbolaget SVEVIA AB
Mötande trafik är livsfarligt. Därför är motorvägar och så kallade 2+1-vägar de säkraste vägarna. De senaste tio åren har antalet dödade i trafiken mer än halverats, från 583 döda 2001 till 266 döda 2010. En stor anledning till detta är utbyggnaden av mötesfria vägar. På de vägar som byggts om till 2+1-vägar med vajerräcken mellan körbanorna har dödsolyckorna minskat med 76 procent. Så mitträcken är bra. Det är alla överens om.
Vajerräcken blir allt vanligare på svenska motorvägar eftersom de är förhållandevis billiga att bygga. Men de innebär en högre skaderisk än andra typer av räcken och kostar dessutom mer att underhålla.
I min forskning har jag studerat alla olyckor med personskador som inträffat 2005-2008 på närmare 100 mil motorväg med 260 mil mitt- och sidoräcken längs med E4 och E6. Resultatet visar att risken för personskador i samband med räckespåkörningar är betydligt högre på motorvägsavsnitt med vajerräcken än motorvägsavsnitt med andra typer av räcken.
Det är de sekundära konsekvenserna som leder till de allvarligaste personskadorna i samband med räckespåkörningar. Bilen hamnar oftare på andra sidan vägen, eller studsar och kommer tillbaka in i trafiken och blir påkörd av en annan bil. Detta kan i sin tur bero på en kombination av olämpliga placeringar av vajerräcken och dess mekaniska egenskaper. För oskyddade trafikanter som motorcyklister är vajerräcken, med sina utstickande stolpar framför vajrarna mot trafiken och andra räckestyper med oskyddade stolpar, extra farliga eftersom motorcyklister lättare fastnar i räcket. Denna aspekt bör tas på allvar om nollvisionen också gäller för motorcyklister som det påstås.
Också reparationskostnaderna för olika typer av räcken har undersökts. Visserligen är det inte så stor skillnad i kostnaden för att reparera ett vajerräcke jämfört med en annan typ av räcke. Men eftersom vajerräcken skadas oftare blir de sammanlagda reparationskostnaderna höger. Vajerräcken är dyrare i drift för att de måste lagas varje gång de blir påkörda. Andra samhällskostnader som måste tas med i beräkningen är trafikförseningar i samband med reparationer samt olycksrisken för båda trafikanter och vägarbetare som utför reparationerna.
Trafikverket planerar nu ytterligare forskning kring vajerräcken. Det välkomnar jag. Men redan nu står det klart att vajerräcken på motorvägar är farligare och mindre kostnadseffektiva än andra typer av räcken.
Jag vill rikta en uppmaning till alla politiker att kräva bättre beslutsunderlag som är baserade på livscykelkostnader för infrastruktursatsningar, och alltså inte bara se till den initiala investeringskostnaden utan till samtliga kostnader som uppstår under vägräckets hela livscykel. Kalkylen måste omfatta allt från kostnader för själva byggandet till kostnader för ombyggnad och reparationer inklusive samhällskostnader för avstängda körfält med stopp i trafiken som följd. Inte minst måste det personliga lidande som det för med sig när människor skadas och till och med dödas i trafiken i onödan räknas in.
Svenska skattebetalare ska inte behöva lägga ut pengar i onödan på lösningar som visar sig vara både livsfarliga och dyra i längden.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40836
Inte nog med det. Nu monteras vajerräcken även på vägrenen så att man inte ska kunna åka ner i diket. Att åka i diket kan vara bra ibland om man vill undvika något farligt.
Varför vajerräcken utanför vägen?? Helt obegripligt. Den som får sälja och montera är förstås glad.
Permalänk | Anmäl
Alvin Stoltz, 2011-11-15, 21:26
Vajerräcken på vägrenen byggs bara där det finns berghällar, stora stenar eller annat som kan orsaka stor skada vid avkörning. Det är inte bra att åka i diket på sådana ställen.
Visst vore det bättre med traditionella räcken i stället för vajerräcken, men uppenbarligen finns inte betalningsviljan för det.
Permalänk | Anmäl
Allfons Mållgan, 2011-11-16, 06:13
Har uppmärksammat att på väg 70 förbi Sala och norrut, har man byggt mitträcken av mer traditionell typ, alltså med räcken av solid metall. Det ser snyggare ut och är mer hållfast vid påkörning. Jag har tänkt att när jag har passerat detta vägavsnitt att alla vajerräcken borde bytas ut mot denna nyare typ av metallräcken.
Permalänk | Anmäl
Björn Boström, 2011-11-16, 10:04
Har uppmärksammat att på väg 70 förbi Sala och norrut, har man byggt mitträcken av mer traditionell typ, alltså med räcken av solid metall. Det ser snyggare ut och är mer hållfast vid påkörning. Jag har tänkt att när jag har passerat detta vägavsnitt att alla vajerräcken borde bytas ut mot denna nyare typ av metallräcken.
Permalänk | Anmäl
Björn Boström, 2011-11-16, 10:04
I Australien började klagomålen mot vajer-barriären kort efter att de första monterats. I maj i år togs problemet upp i det federala parlamentet av ledamoten Luke Hartsuyker, National Party. Hittills har dock petitioner och protester varit resultatlösa, kanske för att motorcyklister varit en minoritet som inte betyder så mycket i valtider. Men Dr Karims forskning visar att vajerräcken innebär ökade risker också för bilister, och det kan man hoppas ska leda till en omvärdering. Dessutom säljs det massor av skotrar här nere, så vi som färdas på två hjul blir allt flera.
Dr Karim utgår från statistik från verkliga olyckor för att rangordna olika barriärers säkerhet. Vi som bor i Sydney med omnejd har sett TV-program med polis-video från tunneln under hamnen, där fartdårar tappat kontrollen och kanat längs betongbarriären tills de stannat eller möjligen stillsamt vänt runt innan de stannat helt. Men vad hade hänt om det hade varit ett vajerräcke där?
Tvärstopp mot en stolpe, eller en bil snurrande över körbanorna...
Jag läste om Dr Karims avhandling när jag vari Sverige i juli och upptäckte att den finns översatt till engelska och kan laddas ner från Internet. Nu har.jag tipsat många nyckelpersoner inom området trafiksäkerhet och bett dem att läsa den. Snart är det inte bara mc-klubbar som vill förbjuda vajer-barriärerna
Här en av många länkar som beskriver australiska motorcyklisters syn på problemet:
http://www.mccofnsw.org.au/a/137.html
Permalänk | Anmäl
Lars E. Johansson, 2011-11-16, 11:10
Till #1: Anledning till att man sätter sidoräcke är att räcken är det billigaste sättet för att öka säkerheten. Sätter man inte sidoräcke då måste man ha flacka slänter. Flacka slänter kostar betydligt mer än räcken i investeringsskedet men är billigare i drift- och underhållsskedet. Men eftersom ett sådant långsiktig tänkande saknas i anläggningsbranschen väljer man alltid lösningar med låga investeringskostnader.
I anläggningsbranschen tar man sällan hänsyn till anläggnings livscykelkostnader vid planering och projektering. Detta beror på flera faktorer, bl.a.:
• Brist i kunskap om drift- och underhållskostnader och samhällsekonomiska kostnader. Konsulter har sällan någon kunskap om drift och underhåll vilket gör att de inte kan ta hänsyn till den aspekten vi projekteringen. Det finns inte heller något krav från väghållarmyndigheterna på att konsulten ska ta hänsyn till drift och underhållsaspekten.
• Organisatoriska brister. Väghållaren har t.ex, olika budgetar för investering och drift och underhåll. Den som bygger vägen har inte ansvaret för drift och underhåll trots att det är samma väghållarmyndighet som är ansvarig för båda delar. Det låter konstigt men det är ett faktum.
• Brist i planerings- och projekteringsprocessen. En begränsad investeringsbudget kan leda till att en projektledare väljer en lösning som har en låg investeringskostnad även om han är väl medveten om att den lösningen har höga drift- och underhållskostnader. Det är varken projektledaren eller investeringchefen som kommer att stå för drift- och underhållskostnaderna i framtiden. Vajerräcken är ett typiskt exempel.
• Brist i samråd mellan de som är anvariga för investering och de som är ansvariga för drift och underhåll. Detta beror bl.a. på att det är mer intressant att bygga än att drifta en väg.
Man måste också nämna att väghållaren eller politker ibland inte vill att drift- och underhållskostnaderna för ett investeringsobjekt ska redovisas i planerings- och projekteringskedet för att inte riskera att projektet inte blir av om man ser de höga drift- och underhållskostnaderna. Södra länken är ett sådant exempel som enligt förstudien skulle kosta 8 miljoner kr i drift och underhåll per år men den verkliga kostnaden har varit uppe i 80 miljoner kr per år.
Det som jag försöker säga är att man ska ta hänsyn till alla kostnader (t.ex., samhällsekonomiska kostnader och drift- och underhållskostnader) när man bygger en väg och inte bara fokusera på investeringskostnader. En av lösningarna är att politiker måste kräva ett bättre beslutsunderlag från väghållarmyndigheten.
Permalänk | Anmäl
Hawzheen Karim, 2011-11-16, 13:39
Till # 5:
Motorcyklister är en viktig trafikantgrupp som väghållaremyndigheten bör ta hänsyn till vid val av räckestyp, om nollvisionen ska gälla för alla trafikantgrupp. Man kan inte säga ”Motorcyklister ska skyla sig själva”. Det är sant att alla räcketyper är farliga för motorcyklister men vissa räckestyper är mindre farliga. Det finns flera studier om detta, bl.a., i en rapport från VTI (VTI notat 20-2011) kan man läsa följande:
"Alla räcken är farliga. För en motorcyklist, vill säga. Det är dessvärre väldigt svårt att
göra något reellt åt det, betingat att räcket ändå skall fungera för en påkörande bil också.
Ska vi vara ärliga så är vägräcken farliga för bilister och bilar också, men den
bakomliggande tanken är att vägräcket skall vara en mindre risk, en kontrollerad fara,
jämfört med den risk som räcket är uppsatt att skydd för. Men helt riskfria räcken finns
inte.
Men det finns en sak som skiljer räcke från räcke, nämligen risken att fastna på räcket.
Baserat på dessa observerade olyckor borde man, oavsett vad som stipuleras i EN1317-
2 eller i en möjlig kommande EN1317-8, på något sätt försöka arbeta bort räcken där
stolparna tillåts sticka ut framför trafiksidan på de längsgående följarna. Är övertygad
om att det på såväl kort om lång sikt minskar antalet olyckstillbud och antalet omkomna
motorcyklister, utan att för den delen påverka säkerheten för andra trafikantgrupper.
Även räcken där stolpar tillåts sticka upp över navföljaren är en riskfaktor, på samma
sätt som ovan. Även dessa räcken bör på sikt arbetas bort eller på annat sätt täckas in".
Man ska inte heller glömma att mitträcken säkert har räddat liv på många motorcyklister men som sagt det finns vissa typer av räcken som innebär mindre skaderisk för motorcyklister i samband med räckespåkörningar.
Permalänk | Anmäl
Hawzheen Karim, 2011-11-16, 14:23
Sverige använder räcken som en medveten strategi för ökad säkerhet. Det handlar både om mitt- och sidoräcken. Frågan om räcket i sig själv är farligare än vad det ska skydda trafikanterna ifrån ställs alltför sällan.
Precis som Hawzheen säger har Trafikverket, som är huvudaktören, hittills sett kortsiktigt på räckeskostnaderna. Man har satsat på det som kortsiktigt ger mest mil för pengarna. En kalkyl där samhällets kostnader för ökat antal dödade och skadade motorcyklister saknas helt.
Ju mer räcken som sätts upp, desto mer motorcyklister kommer att dödas och skadas. All forskning visar på detta och att risken att dödas är minst 15 ggr högre för en MC-förare jämfört med en bilist. Skaderisken kan minimeras genom val av släta räckestyper och placering längre från vägbanan. Räcken är det vanligaste krockvåldet i Sverige i singelolyckor på MC med dödlig utgång, 86 % av dessa olyckor sker i en ytterkurva. Ändå säger reglerna om vägutformning att i ytterkurvor ska räcken sättas upp för det är billigare istället för att säkra sidoområdet.
Sveriges MotorCyklister har under drygt tio år arbetat för att motorcyklisternas specifika behov ska tillgodoses då det gäller räcken. En svensk räckesstrategi ska presenteras innan årets slut där både livslängdskostnaden och MC-säkerhet ingår. CEN ska rösta om en europeisk teknisk specifikation för räckesskydd för MC-ister. En sak är säker; SMC och motorcyklisterna runt om i världen kommer inte att ge upp i räckesfrågan!
Permalänk | Anmäl
Maria Nordqvist, 2011-11-16, 17:23
Jag förstår inte varför motorcyklar över huvud taget är tillåtna. Det är ett mycket farligt fordon helt utan nytta. Ett nöjesredskap.
Om vi var rädda om motorcyklisternas hälsa skulle vi ställa samma krav på mc som på bilar. Man ska överleva en krock helt enkelt. Det är ett fordonsproblem, inte ett räckesproblem.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2011-11-16, 21:08
#2 Allfons Mållgan, "Vajerräcken på vägrenen byggs bara där det finns berghällar, stora stenar eller annat som kan orsaka stor skada vid avkörning"
Trodde jag med, men det stämmer inte. Slät mark och buskar orsakar inte skada.
Permalänk | Anmäl
Alvin Stoltz, 2011-11-16, 21:29
nr 9: Alla fordonstransporter innebär risk för skador. Husvagn används mest för nöjesresor. Ska husvagnar förbjudas? De flesta kollisioner sker mellan MC och bil. All försäkringsstatisk visar att bilisten är vållande i en stor majoritet av olyckorna. Ska vi då förbjuda bilar? Ska man förbjuda all nöjeskörning med samtliga fordon? Se dig om i svenska storstäder och konstatera att motoriserade tvåhjulingar används i allt större utsträckning för pendling.
Chansen att överleva en krock med ett räcke ökar med räckesskydd. Det är vad frågan handlar om.
Permalänk | Anmäl
Maria Nordqvist, 2011-11-16, 22:29
till #9: Det är värt att nämna att den största delen av resor med personbilar görs på fritiden, på så sätt hamnar personbilar under benämningen nöjesredskap. Ska man förbjuda personbilar också?!!!!!!!!!!!
Att förbjuda en typ av fordon som motorcyklar är inte lösningen. Följer man den teorin för att öka trafiksäkerheten bör man även med fördel förbjuda alla typer av fordon så att ingen riskerar sitt liv i trafiken.
Permalänk | Anmäl
Hawzheen Karim, 2011-11-17, 00:04
Jag lämnade in en ritning till trafikverket 2005 på en billig och bra teknisk lösning hur man ska göra wire-räckena säkrare för MC-förare.
Jag har inte hört något ännu från dom, och nu är det sju år sedan.
Lösningen skulle kosta cirka 40kr/meter och består av en hårdare sorts skumplastlösning man "klär in" wire-räcket på, En MC-förare skulle glida längs med skumplast-konstruktionen medans en påkörande bil skulle köra sönders skumplasten och som vanligt fångas upp av wire-räcket.
MVH Johan
Permalänk | Anmäl
Johan Jäderström, 2012-01-31, 22:56
13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Inte nog med det. Nu monteras vajerräcken även på vägrenen så att man inte ska kunna åka ner i diket. Att åka i diket kan vara bra ibland om man vill undvika något farligt.
Varför vajerräcken utanför vägen?? Helt obegripligt. Den som får sälja och montera är förstås glad.
Vajerräcken på vägrenen byggs bara där det finns berghällar, stora stenar eller annat som kan orsaka stor skada vid avkörning. Det är inte bra att åka i diket på sådana ställen.
Visst vore det bättre med traditionella räcken i stället för vajerräcken, men uppenbarligen finns inte betalningsviljan för det.
Har uppmärksammat att på väg 70 förbi Sala och norrut, har man byggt mitträcken av mer traditionell typ, alltså med räcken av solid metall. Det ser snyggare ut och är mer hållfast vid påkörning. Jag har tänkt att när jag har passerat detta vägavsnitt att alla vajerräcken borde bytas ut mot denna nyare typ av metallräcken.
Har uppmärksammat att på väg 70 förbi Sala och norrut, har man byggt mitträcken av mer traditionell typ, alltså med räcken av solid metall. Det ser snyggare ut och är mer hållfast vid påkörning. Jag har tänkt att när jag har passerat detta vägavsnitt att alla vajerräcken borde bytas ut mot denna nyare typ av metallräcken.
I Australien började klagomålen mot vajer-barriären kort efter att de första monterats. I maj i år togs problemet upp i det federala parlamentet av ledamoten Luke Hartsuyker, National Party. Hittills har dock petitioner och protester varit resultatlösa, kanske för att motorcyklister varit en minoritet som inte betyder så mycket i valtider. Men Dr Karims forskning visar att vajerräcken innebär ökade risker också för bilister, och det kan man hoppas ska leda till en omvärdering. Dessutom säljs det massor av skotrar här nere, så vi som färdas på två hjul blir allt flera.
Dr Karim utgår från statistik från verkliga olyckor för att rangordna olika barriärers säkerhet. Vi som bor i Sydney med omnejd har sett TV-program med polis-video från tunneln under hamnen, där fartdårar tappat kontrollen och kanat längs betongbarriären tills de stannat eller möjligen stillsamt vänt runt innan de stannat helt. Men vad hade hänt om det hade varit ett vajerräcke där?
Tvärstopp mot en stolpe, eller en bil snurrande över körbanorna...
Jag läste om Dr Karims avhandling när jag vari Sverige i juli och upptäckte att den finns översatt till engelska och kan laddas ner från Internet. Nu har.jag tipsat många nyckelpersoner inom området trafiksäkerhet och bett dem att läsa den. Snart är det inte bara mc-klubbar som vill förbjuda vajer-barriärerna
Här en av många länkar som beskriver australiska motorcyklisters syn på problemet:
http://www.mccofnsw.org.au/a/137.html
Till #1: Anledning till att man sätter sidoräcke är att räcken är det billigaste sättet för att öka säkerheten. Sätter man inte sidoräcke då måste man ha flacka slänter. Flacka slänter kostar betydligt mer än räcken i investeringsskedet men är billigare i drift- och underhållsskedet. Men eftersom ett sådant långsiktig tänkande saknas i anläggningsbranschen väljer man alltid lösningar med låga investeringskostnader.
I anläggningsbranschen tar man sällan hänsyn till anläggnings livscykelkostnader vid planering och projektering. Detta beror på flera faktorer, bl.a.:
• Brist i kunskap om drift- och underhållskostnader och samhällsekonomiska kostnader. Konsulter har sällan någon kunskap om drift och underhåll vilket gör att de inte kan ta hänsyn till den aspekten vi projekteringen. Det finns inte heller något krav från väghållarmyndigheterna på att konsulten ska ta hänsyn till drift och underhållsaspekten.
• Organisatoriska brister. Väghållaren har t.ex, olika budgetar för investering och drift och underhåll. Den som bygger vägen har inte ansvaret för drift och underhåll trots att det är samma väghållarmyndighet som är ansvarig för båda delar. Det låter konstigt men det är ett faktum.
• Brist i planerings- och projekteringsprocessen. En begränsad investeringsbudget kan leda till att en projektledare väljer en lösning som har en låg investeringskostnad även om han är väl medveten om att den lösningen har höga drift- och underhållskostnader. Det är varken projektledaren eller investeringchefen som kommer att stå för drift- och underhållskostnaderna i framtiden. Vajerräcken är ett typiskt exempel.
• Brist i samråd mellan de som är anvariga för investering och de som är ansvariga för drift och underhåll. Detta beror bl.a. på att det är mer intressant att bygga än att drifta en väg.
Man måste också nämna att väghållaren eller politker ibland inte vill att drift- och underhållskostnaderna för ett investeringsobjekt ska redovisas i planerings- och projekteringskedet för att inte riskera att projektet inte blir av om man ser de höga drift- och underhållskostnaderna. Södra länken är ett sådant exempel som enligt förstudien skulle kosta 8 miljoner kr i drift och underhåll per år men den verkliga kostnaden har varit uppe i 80 miljoner kr per år.
Det som jag försöker säga är att man ska ta hänsyn till alla kostnader (t.ex., samhällsekonomiska kostnader och drift- och underhållskostnader) när man bygger en väg och inte bara fokusera på investeringskostnader. En av lösningarna är att politiker måste kräva ett bättre beslutsunderlag från väghållarmyndigheten.
Till # 5:
Motorcyklister är en viktig trafikantgrupp som väghållaremyndigheten bör ta hänsyn till vid val av räckestyp, om nollvisionen ska gälla för alla trafikantgrupp. Man kan inte säga ”Motorcyklister ska skyla sig själva”. Det är sant att alla räcketyper är farliga för motorcyklister men vissa räckestyper är mindre farliga. Det finns flera studier om detta, bl.a., i en rapport från VTI (VTI notat 20-2011) kan man läsa följande:
"Alla räcken är farliga. För en motorcyklist, vill säga. Det är dessvärre väldigt svårt att
göra något reellt åt det, betingat att räcket ändå skall fungera för en påkörande bil också.
Ska vi vara ärliga så är vägräcken farliga för bilister och bilar också, men den
bakomliggande tanken är att vägräcket skall vara en mindre risk, en kontrollerad fara,
jämfört med den risk som räcket är uppsatt att skydd för. Men helt riskfria räcken finns
inte.
Men det finns en sak som skiljer räcke från räcke, nämligen risken att fastna på räcket.
Baserat på dessa observerade olyckor borde man, oavsett vad som stipuleras i EN1317-
2 eller i en möjlig kommande EN1317-8, på något sätt försöka arbeta bort räcken där
stolparna tillåts sticka ut framför trafiksidan på de längsgående följarna. Är övertygad
om att det på såväl kort om lång sikt minskar antalet olyckstillbud och antalet omkomna
motorcyklister, utan att för den delen påverka säkerheten för andra trafikantgrupper.
Även räcken där stolpar tillåts sticka upp över navföljaren är en riskfaktor, på samma
sätt som ovan. Även dessa räcken bör på sikt arbetas bort eller på annat sätt täckas in".
Man ska inte heller glömma att mitträcken säkert har räddat liv på många motorcyklister men som sagt det finns vissa typer av räcken som innebär mindre skaderisk för motorcyklister i samband med räckespåkörningar.
Sverige använder räcken som en medveten strategi för ökad säkerhet. Det handlar både om mitt- och sidoräcken. Frågan om räcket i sig själv är farligare än vad det ska skydda trafikanterna ifrån ställs alltför sällan.
Precis som Hawzheen säger har Trafikverket, som är huvudaktören, hittills sett kortsiktigt på räckeskostnaderna. Man har satsat på det som kortsiktigt ger mest mil för pengarna. En kalkyl där samhällets kostnader för ökat antal dödade och skadade motorcyklister saknas helt.
Ju mer räcken som sätts upp, desto mer motorcyklister kommer att dödas och skadas. All forskning visar på detta och att risken att dödas är minst 15 ggr högre för en MC-förare jämfört med en bilist. Skaderisken kan minimeras genom val av släta räckestyper och placering längre från vägbanan. Räcken är det vanligaste krockvåldet i Sverige i singelolyckor på MC med dödlig utgång, 86 % av dessa olyckor sker i en ytterkurva. Ändå säger reglerna om vägutformning att i ytterkurvor ska räcken sättas upp för det är billigare istället för att säkra sidoområdet.
Sveriges MotorCyklister har under drygt tio år arbetat för att motorcyklisternas specifika behov ska tillgodoses då det gäller räcken. En svensk räckesstrategi ska presenteras innan årets slut där både livslängdskostnaden och MC-säkerhet ingår. CEN ska rösta om en europeisk teknisk specifikation för räckesskydd för MC-ister. En sak är säker; SMC och motorcyklisterna runt om i världen kommer inte att ge upp i räckesfrågan!
Jag förstår inte varför motorcyklar över huvud taget är tillåtna. Det är ett mycket farligt fordon helt utan nytta. Ett nöjesredskap.
Om vi var rädda om motorcyklisternas hälsa skulle vi ställa samma krav på mc som på bilar. Man ska överleva en krock helt enkelt. Det är ett fordonsproblem, inte ett räckesproblem.
#2 Allfons Mållgan, "Vajerräcken på vägrenen byggs bara där det finns berghällar, stora stenar eller annat som kan orsaka stor skada vid avkörning"
Trodde jag med, men det stämmer inte. Slät mark och buskar orsakar inte skada.
nr 9: Alla fordonstransporter innebär risk för skador. Husvagn används mest för nöjesresor. Ska husvagnar förbjudas? De flesta kollisioner sker mellan MC och bil. All försäkringsstatisk visar att bilisten är vållande i en stor majoritet av olyckorna. Ska vi då förbjuda bilar? Ska man förbjuda all nöjeskörning med samtliga fordon? Se dig om i svenska storstäder och konstatera att motoriserade tvåhjulingar används i allt större utsträckning för pendling.
Chansen att överleva en krock med ett räcke ökar med räckesskydd. Det är vad frågan handlar om.
till #9: Det är värt att nämna att den största delen av resor med personbilar görs på fritiden, på så sätt hamnar personbilar under benämningen nöjesredskap. Ska man förbjuda personbilar också?!!!!!!!!!!!
Att förbjuda en typ av fordon som motorcyklar är inte lösningen. Följer man den teorin för att öka trafiksäkerheten bör man även med fördel förbjuda alla typer av fordon så att ingen riskerar sitt liv i trafiken.
Jag lämnade in en ritning till trafikverket 2005 på en billig och bra teknisk lösning hur man ska göra wire-räckena säkrare för MC-förare.
Jag har inte hört något ännu från dom, och nu är det sju år sedan.
Lösningen skulle kosta cirka 40kr/meter och består av en hårdare sorts skumplastlösning man "klär in" wire-räcket på, En MC-förare skulle glida längs med skumplast-konstruktionen medans en påkörande bil skulle köra sönders skumplasten och som vanligt fångas upp av wire-räcket.
MVH Johan