Jo - vinsten är själva grundproblemet

Det enda argumentet som funkar är att du har valfrihet men det kan vilken kommun som helst fixa till genom att tillåta tex korporativ växa upp i stället för att jätteföretag ska komma in och tokköra verksamheten för att få vinst.

Att ha en vinstdrivande skola och omsorg är en flopp.

Så du menar, Johan Rönnblom, att den myndighet som ska övervaka, kontrollera och därmed säkerställa kvaliteten på de produkter som upphandlas inte har något som helst ansvar för skandalerna?

Självklart handlar det om korruption men varför ska bara den ena av de syndande parterna straffas?

Har politiskt tillsatta tjänstemän full immunitet när de vansköter sina jobb?

Tack för repliken.
Men jag får be dig läsa min artikel igen. Min centrala tes är just inte att vinst är nödvändigt inom äldrevården utan att vi ställer fel frågeställningar. Din replik är just så ideologiskt laddad som jag menar är det stora problemet. Den våta filt som vi måste kasta av oss för att kunna ställa den korrekta frågeställningen. Vilka mekanismer för ökad öppenhet, meddelarfrihet och rättssäkerhet kan vi införa i _all välfärd_ för att trygga kvalitet och säkerhet.

"Hela äldreomsorgen präglas snart av ekonomer, vars enda mål är att få äldreomsorgen att fungera som Lean Produktion..."

#2 Kristian Grönqvist. De sovjetiska kommunalverksamheterna är inte bättre.

Allt faller tillbaka på de myndigheter som ska övervaka verksamheterna så varför diskuteras inte deras ansvar?

Tom Karlsson: Jag menar att det tvärtom är din artikel som är hårt ideologiskt laddad genom att göra det omotiverade grundantagandet att vinst alltid är bra i alla sektorer, och vägra ta hänsyn till specifika omständigheter som kan göra vinstmekanismen olämplig.

Rönnblom: Det är en tolkning som du själv måste ta ansvar för. Jag kan inte ansvara för annat än det som jag skriver. Och där står det inte att jag tar det grundantagandet om att vinst alltid är bra i alla sektorer som du vill referera till.

Vinst eller inte?
Det man undrar är om någon av dessa debattörer har varit på ett äldreboende med svårt sjuka och gamla som har levt sina liv och därför inte så sällan vill få somna in, men inte får för att, "underförstått", hålla igång verksamheten?
Den enes död är den andres bröd gäller i alla inte när de gamla tvingas kränkas och utsättas för grova övergrepp när pengarna ska byta ägare!

En annan reflektion: är man verkligen så enfaldig att man tror att de gamla och sjuka och trötta har det mycket bättre i kommunal vård i Sverige?
Det är ju egentligen "små" problem; om blöjor och mat som saknas och att de inte ens får frisk luft eller kan se ut genom skitiga fönster. Om smärtstillande som de kan få vänta länge på då sjuksköterskan ska till alla de andra, som även får vänta. I alla fall om man jämför med att den gamla/gamle ska vara tacksam för om det övht finns någon som håller den i handen när den ligger där döende. Vårdpersonal har inte tid och lust alltid...

Problemet med hela debatten är att ni som motsätter er idén om att vinst kan vara ok förutsätter ett statiskt och oföränderligt system medan vi som öppnar upp för möjligheten att vint kan vara till nytta istället funderar på hur systemet kan ändras så att det faktiskt blir så. Och därmed fortsätter dra nytta av en del av privatiseringarnas fördelar.

Jag publicerade en artikel om samma problem i skolan för två månader sedan och Toms artikel gällande äldrevården är inne på samma spår.

Här är min om privata skolor:

http://www.newsmill.se/node/39640

Om vi inte vill att företag ska kunna tjäna pengar på att ge sämre vård, så får vi helt enkelt skapa ett system som i allra yttersta mån förhindra det. Privata företag har en fantastisk förmåga att tjäna pengar även i de mest knepiga affärssituationer genom att hela tiden jobba med affärsutveckling. Där är de övelägsna kommun och landsting som inte har samma driv att hitta nya lösningar.

Exempelvis tycker jag det är konstigt att du i din uppräkning av vårdföretagens insparningsmöjligheter inte nämner möjligheten att hitta vägar att pressa leverantörer av medicin och vårdförnödenheter på ett bättre sätt. De lider verkligen inte.

Men så länge staten och kommunerna lämna den enkla kosingarnas väg öppen, så tar investmentbolag (tyvärr) den.

Märklig argumentation, varför skulle vinst inte vara tillåtet för vårdföretaget när vinst är tillåtet för alla vårdföretagets underleverantörer? Inklusive personaluthyrningsföretaget som hyr ut läkarna, sjuksköterskorna och underskötarna.

Jag orkar inte dra den intellektuella och långa varianten. Men vinsten är inget problem, övervinsterna är symptom på en sjukdom politikerna själva skapat. Marknaden levererar exakt det som efterfrågas av köparna, dvs billigast möjliga produkt. Kraven som ställs på produkten är extremt låga, ofta enbart att priset ska vara skamligt lågt. Ansvar utkrävs sällan eller aldrig och de som blir lidande är brukarna. Att nästan inga krav ställs förutom priset för att få tillgång till ett mini-monopol att exploatera ger självklart att det är lätt att ta ut kortsiktiga supervinster.

Ska vi vara arga på de som spelar enligt reglerna eller de som skapat reglerna?

#3 Bo T: Jag anser att en myndighet ska se till att alla äldre får bra mat, att de får hjälp att gå på toaletten eller får blöjorna bytta, att de får bra mat och att de har en bra social situation. När vi har en sådan myndighet blir de vinstdrivande företagen överflödiga eftersom det uppenbart är mer effektivt att myndigheten gör själva jobbet, än går bredvid och kollar att någon annan gör det.

Det spelar egentligen ingen roll vilka krav du ställer, eftersom du kan ställa samma krav på en organisation som inte är vinstdrivande. Det är en politisk arbetsledningsfråga. Tar man ut pengar ur verksamheten så blir det mindre kvar till vården, enkel matematik. Menar man att offentligt driven verksamhet är ineffektiv - visst, men det är politikernas jobb att se till att den fungerar. Reformera vården, privatisera den inte.

#10 Kim Lund: Varför kan vi då istället inte införa kommunism, men helt enkelt se till att det blir en bra kommunism där allting fungerar perfekt och lejon och lamm lever tillsammans i samförstånd?

Jag menar att vi måste utgå från verkligheten, inte från ideologiska fantasier. Vinstdrivande äldrevård fungerar inte. Vi har testat.

#11 Jonas Luller: Kullager görs av stål och kullager används i flygplan, varför skulle det då inte vara bra att göra hela flygplanet av stål? Din argumentation bygger på trasig logik.

Min åsikt är att det är lika dumt att privatisera vård som att förstatliga jordbruk. Skälet är detsamma: överallt där det testats har det fungerat dåligt.

Jag håller i princip med i Rönnbloms resonemang. Men jag tycker att en aspekt fattas. Upphandling och privatisering är ett sätt för den kommunala politiska ledningen att smita från sitt eget ansvar.
Man vågar ofta inte dra ner resurserna i dom egna omsorgsenheterna eftersom man då får helt berättigad kritik.
Istället låtsas man tro på policydokument och kvalitetsplaner från privata vårdgivare och att dessa kommer att uppfylla löftena trots att deras anbud är för lågt även om dom inte skulle ta ut någon vinst alls.
Privatisering är alltså ett sätt att rusta ner med köpta målvakter som skuldbärare.

#17 Olof Lindberg: Det ligger en hel del i vad du säger. Privatiseringen har används så. Det är alltså inte privat som är dåligt utan att privatiseringen har genomförts med ett mål som inte har varit brukarens livskvalitet. Hade man privatiserat med mål att skapa valfrihet och ökad livskvalitet hade detta levererats av de privata bolagen. Nu levererar de istället precis det som efterfrågades, något väldigt billigt som politikerna själva slipper stå för.

Johannes Westlund#18
Nej privat är inte per definition dåligt. Det är per definition dyrt.
Om privata företag behövde leverera ökad livskvalitet skulle det bli mycket dyrare än att driva verksamheten kommunalt. Vad vore vitsen med det?

Jag har ju skrivit om mina argument vid Toms artikel här intill.

Idag har det framkommit att Arkelsten och Gerdau, representanter för landets största parti (m), skrivit på DN debatt, landets mest prestigefyllda debattsida, och där rätt av plagierat en text från KD.

Det ger en aning om hur illa landet styrs. Tyvärr.

#16 Johan Rönnblom

Ja, nu gjorde du det igen.

"Vi har testat."

Vi har testat en form för privatisering under en typ av upphandlingsförfarande. Det är ungefär som att säga att ett företag som försöker distribuera AIDS medicin genom att placera den på månen därmed skulle konstatera att det inte är lönt att distribuera AIDS medicin.

Det är sådana kategoriska uttalanden som får det att låta som om du har en ideologisk snarare än en intellektuell agenda.

"...inte från ideologiska fantasier"

Fantastiskt rolig kommentar. Vore synnerligen roligt at höra vad det är för ideologiska fantasier du inbillar dig att mina inlägg drivs av.

Köper att du väljer att tänka utifrån ett perspektiv att man får jobba med det som finns. Jag väljer dock att fortsätta tro att politik och demokrati finns till för att genomföra även strukturella förändringar som ändrar på grundläggande förutsättningar.

Hur kommunism kom in i bilden har jag rätt svårt att begripa.

Tror inte vi har riktigt samma idéer om hur det kunde funka bättre men jag oc h #17 delar absolut exakt samma bild av problemställningen.

Att skrika att göra vinst i äldrevården samtidigt som det skulle vara ok i branscher där arbetsmijön kan skapa ohälsa (som i gruvor exempelvis) känns inte särskilt konsekvent.

Är det bara just gamla som förtjänar att "skyddas" från vinstintresse?

#14 Erik

Det finns absolut en chans att det är så som du säger. Men det kräver att man på ett ganska märkligt sätt avfärdar många de fördelar som faktiskt får sägas finns med privata företag.

Det går, tycker jag, inte att ignorera den fantastiska förmåga den privata sektorn besitter att tjäna pengar där det tidigare kan ha tycks omöjligt att göra det.

Kan lova att det finns tuffa förutsättningar för att driva en viss kvalitet på äldrevård för x summa pengar som de flesta kommuner skulle se som omöjliga förutsättningar som någon i den samlade privata sektorn skulle ta sig an - utan att tumma på kvalitén.

Antingen genom en bättre förståelse för hur eller var vård bäst genomförs. Eller genom en större förståelse för hur man kan pressa priserna hos leverantörer eller varför inte genom en större kompetens att hitta bättre lösningar för lokal etc.

Men så länge våra politiker har en så naiv och feg inställning så går det givetvis inte. Då blir det riskapitalbolag och blöjvägning.

"De som argumenterar för vinst i vården måste förklara hur vinstincitamentet skulle få positiva effekter just i vården."

Nej. De som argumenterar MOT vinst i vården måste förklara hur vinstincitamentet skulle få negativa effekter just i vården. Vinstincitament gör att vi i Sverige har mat för dagen, värme i husen, bilar som håller i 15 år, kan se film vi gillar på TV, läsa böcker m.m. Fungerar inte helt perfekt, men det finns inget bättre sätt.

#21 Kim Lund: Vi har testat med vinst i gruvor och det verkar fungera bra. Inga av de argument jag tagit upp mot vinst inom äldrevård applicerar heller på gruvor.

Noterar att du fortfarande inte ger några argument för att vinst i äldrevården skulle kunna fungera, och att du inte heller bemöter mina motargument. Du bara utgår från att det måste kunna fungera för att du "tror" det. Det är det jag menar med ideologiskt tänkande.

Var och en får naturligtvis tro det den vill. Och för allt i världen, gör gärna något småskaligt försök på frivilliga patienter. Men tills någon fått detta att fungera bör vi återföra äldrevården i kommunal regi. Våra föräldrar ska inte tvingas bli försökskaniner i ett ideologiskt experiment.

#23 Thomas Eliasson: Jag har givit mycket specifika argument till varför vinst inte fungerar bra just inom äldrevården. Varken du eller någon annan här har bemött dessa argument.

Sverige och alla andra välfärdssamhällen har byggts som blandekonomier. Detta är baserat på insikten och erfarenheten att vinstdrivande företag är bra på vissa saker, medan offentlig styrning fungerar bättre till annat. Vi kan ju vända på ditt argument: eftersom offentlig äldrevård fungerar bättre än privat, så borde vi då alltså förstatliga allting i samhället? Varför skulle det inte fungera för jordbruk och frisörer om det fungerar i äldrevården?

Du och andra privatiseringsförespråkare befinner er helt enkelt i samma hårt ideologiska världsbild som extrema kommunister.

Johan,

"Vi har testat med vinst i gruvor och det verkar fungera bra."

Fråga gruvarbetare i sydamerika om det funkar så bra med gruvdrift.
Skillnaden mot Sverige? Vi har regleringar i samhället som förhindrar den typen av utnyttjande. Vår modell är alltså bättre lämpad för privatiseringar om man ser till hälsoaspekter än "deras".

Glöm inte att vi nog exakt samma åsikt om hur välfungerande den nuvarande privata äldrevården bör vara (jag hävdar inte att jag vet) givet förutsättningarna. Rimligtvis väldigt undermålig.

"Noterar att du fortfarande inte ger några argument för att vinst i äldrevården skulle kunna fungera..."

Inte? Vad handlade #22 om då?

"och att du inte heller bemöter mina motargument."

Inte? Jag påpekade specifikt vad jag vad invände mot i din, i mina ögon, bristfälliga beskrivning av vilka kostnader ett privat vårdföretag kan skära i för att skapa vinst.

Så här skrev jag:

"Exempelvis tycker jag det är konstigt att du i din uppräkning av vårdföretagens insparningsmöjligheter inte nämner möjligheten att hitta vägar att pressa leverantörer av medicin och vårdförnödenheter på ett bättre sätt. De lider verkligen inte."

Du må tycka det är en usel invändning men ett bemötande är det.

"Du och andra privatiseringsförespråkare..."

Om det inkluderar mig är det där är en måhända förståelig men helt felaktig slutsats. Jag är inte en privatiseringsförespråkare. Jag förespråkar den modell som är bäst givet förutsättningarna. Jag tror att den absolut bästa modellen innefattar nyttjandet av privata alternativ. Men det scenariot kräver förändringar. Nöjer man sig med något som bara är lite bättre än det vi ser i dag och inte är beredd att genomföra djupgående förändringar så ser jag absolut fördelar med att återgå till en offentlig modell.

Så att jag skulle argumentera utifrån en stark ideologisk förankring är löjeväckande.

Alla kategoriska uttalanden (som exempelvis "vinsten är grundproblemet) som jag tycker bygger på logiska felsteg eller alldeles för svepande resonemang tenderar jag att argumentera mot. Av just den anledningen.

Man ska ha bra torrt på fötterna för att använda ord som "aldrig", "ingen" "alltid" så mycket som du gör.

"Och argumenten måste basera sig i en realistisk bild av hur äldrevårdsbranschen faktiskt har fungerat i praktiken det senaste decenniet"

Varför i hela friden måste de det? Menar du på allvar att det inte är relevant att diskutera alternativ som inte prövats? Om vi går tillbaks till en offentlig modell är det då inte lönt att föra teoretiska resonemang om hur den i så fall kan förbättras exempelvis då det gäller mångfald (något den offentliga äldrevården kanske inte varit så bra på)?

Gud vilken deprimerande syn på samhällsutveckling och samhällsdebatt...

Hej Johan!

Jag har en liten fråga utifrån det jag läst mig till i ditt alster.

"Jag har tidigare argumenterat för att det drivande skälet är korruption: det innebär att skattepengar överförs till personer med goda kontakter som får låtsas vara entreprenörer."

När kommunen själva driver verksamheten så överförs det också pengar till personer. Enda skillnaden är att dessa inte leker entreprenörer utan monopolister, varför skulle det vara en bättre lek?

Det här svaret borde göra att ingen kan ta Johan på allvar:

"eftersom det uppenbart är mer effektivt att myndigheten gör själva jobbet, än går bredvid och kollar att någon annan gör det."

Om man kan påstå att något är uppenbart trots att det är allt annat än sant så blir diskussionen i sakfrågan rätt meningslös.

För det är väll knappast så att det är samma person som har hand om tillsynen av de privata bolagen som skulle utföra själva vårdarbetet om det sköttes av kommunen. Det måste således innebära att även den kommunalt drivna vården måste kontrolleras. Eller tror du att allt som är kommunalt per automatik skapar optimala produkter?

Om du på allvar tro det så kan jag förstå den skeptiska inställning till privata alternativ.

Är det även uppenbart för dig att staten borde tillverka sina egna bilar då man slipper den förhatliga kostnaden för att kontrollera dessa?

#29 Viktor Sandahl: Ett vanligt vänsterantagande, som för övrigt är rätt märkligt, är den axiomatiska sanningen att så fort loggan "offentlig sektor" finns på fasaden är allting fantastiskt. Självklart behöver vi inga kontroller. Om vi socialiserade hela näringslivet så skulle vi kunna spara in miljardbelopp på alla dyra kontrollmekanismer vi har i näringslivet. Dessutom skulle ju eftersom vinstintresset avskaffas mer pengar bli över till verksamheten villket då leder till att vi får mer för pengarna och det blir ju bra för alla. Vi hamnar i ett läge där staten driver allt, kontroller kan skippas för vi vet att när staten driftar är allt optimalt och dessutom försvinner inget i vinst.

"Finn fem fel"... så att säga.

Johan

"Noterar att du fortfarande inte ger några argument för att vinst i äldrevården skulle kunna fungera, och att du inte heller bemöter mina motargument. Du bara utgår från att det måste kunna fungera för att du "tror" det. Det är det jag menar med ideologiskt tänkande."

Att vinst driver människor till att göra saker det annars inte hade gjort är väll knappast något du behöver att få konkreta exempel på.

Tror du att alla i världen som går till ett arbete gör det i brist på annat eller tror du att den ekonomiska vinningen för individen kan spela in? Man kan ju undra hur väl den kommunala vården hade fungerat om du även förvägrade personalen möjligheten att göra vinst.

Jag tror att det hade varit svårt att få folk att arbeta gratis och jag har svårt att tro att du skulle vara av en annan åsikt. Så allt prat om vinst är i grund och botten icke fråga då alla anställda inom vården oavsett om den är kommunal eller privat gör vinst.

Den enda som inte garanterat gör vinst det är ägaren då han har investerat kapital, det krävs således att hans inkomster överstiger hans investering. Det ger ägaren incitament att göra sin verksamhet så kostnadseffektiv som möjligt. Hans motpart inom den offentliga förvaltningen saknar det här incitamentet om han har en fast lön.

På samma sätt som det är i princip omöjligt att få en individ att arbeta utan att kunna göra någon ekonomis vinning alls, så ger det också att det blir i princip omöjligt att få någon att arbeta lite hårdare om det inte innebär någon ytterligare vinning.

Man kan lätt se i Johans kommentarer här att det är meningslöst att försöka argumentera. Dessutom klumpar han ihop alla, med olika åsikter, som "privatiseringsförespråkare" (jag är iallafall ingen, jag går alltid till Folktandvården och vårdcentralen om den finns).

Så jag vill bara ge ett litet exempel från verkligheten som visar att all Johans tankemöda är meningslös, Man kan inte "greppa" marknaden eller förstå hur den fungerar.

Jag brukade äta lunch på en restaurang i Älvsjö. Lunchrpiset var 65 kr. Sallad ingick gratis i lunchen. De hade ananasskivor som jag råkar gilla, jag tog alltid en stor tallrik. Jag försökte mentalt tänka mig in i hur ett system med planhushållning skulle fungera (sådan som Johan vill ha inom just äldrevården). En byråkrat i Skärholmen skulle tagit reda på att det fanns några lunchgäster som gillade ananas. Han skulle därefter kontaktat sin kollega på Kuba (eller var nu ananas plockas) och gjort en beställning. När de kom fram efter några månader skulle den nystartade ananasavdelningen stycka upp produkten och köra ut den till lunchrestaurangerna. Där skulle jag få ta exakt tre bitar, samma antal som jag fyllde i mitt formulär tre månader tidigare. Kostnaden för dessa skivor skulle blivit 1000-tals kronor. Nu fixar "marknaden" dem helt gratis till mig. Lunchrestaurangen går ändå med vinst trots att den gratis ger mig ett ofattbart antal människors arbete.

På samma sätt kan man inte fatta hur en bra äldrevård kan drivas genom att vara byråkrat och sitta i Skärholmen. Vad jag önskar är en IKEA-Kamprad som startade ett äldreboende. Inte en Kamprad som tjänar pengar genom att satsa pengar i Carema, utan en Kamprad som brinner för de äldre och har ideer både hur de ska bli nöjdare och hur kostnader ska krympa. Kamprad och IKEA kan bara uppstå i en fri marknadsekonomi. Alla försök till planhushållning har alltid fallit. Det är bara en tidsfråga.

Avslutningen är lysande - det är verkligheten som måste styra, inte någon teoretisk modell för hur det skulle kunna vara.

En sak till: Valfrihetsargumentet, som är viktigt när det gäller tex skolor och dagis, faller i praktiken helt när det gäller äldrevården. De äldre får böna och be om att få en plats någonstans överhuvudtaget, så där existerar ingen valfrihet. Det är inte privatiseringarnas fel, men det är ändå väsentligt.

// Viktor, Thomas

I en privat äldrevård (eller skola eller dagis) så har chefen/ägaren att välja mellan att:
a) lägga pengar på personal, utrustning osv
b) stoppa pengarna i egen ficka (kalla det vinst, konsultarvode, underleverantörer eller vad du vill)

Självklart påverkar det något oerhört! Ni som marknadsliberaler tror ju på den giriga och ekonomiskt maximerande människan, och då måste ni väl förstå att ägaren kommer maximera sin egen vinst? Varje krona som läggs på patienterna är en krona mindre i ägarens plånbok.

En chef i kommunalägd verksamhet äger inte verksamheten, och har inte alternativ b).

Sen är som sagt argumentet med det fria valet helt verklighetsfrånvänt. Om du inte gillar din lunch kan du gå någon annanstans. De äldre har inte den möjligheten. Det har de i praktiken intet i genomprivatiserade länder som USA heller. De ädlre är på hem just för att de inte klarar sig själva, och väldigt många är dementa. Att tro att de har ett fritt val, som när man väljer lunchställe, tycker jag är närmast hånfullt.

Det är just den sortens teoretiska fantasier som lett till de här problemen. Det är inte ett dugg bättre än de kommunistiska utopierna som blev till helveten i praktiken.

Thomas E, Kim och Viktor Sandahl samt särskilt Johannes ni borde inte skriva så mycket eftersom ni inte har något att säga.

Vinsten är beviseligen ett stort problem inom äldrevården. Och även inom vården i stort.

Re: #34 Jakob Jonsson

"Ni som marknadsliberaler tror ju på den giriga och ekonomiskt maximerande människan, och då måste ni väl förstå att ägaren kommer maximera sin egen vinst?"

Du har missuppfattat hela världen (!). Marknadsekonomin styrs av konsumenter, du och jag, som vill bli nöjda. Man har inte åkrar för att giriga bönder vill sälja vete. Vi köper vete och därför finns det åkrar. Din argument-exercis är meningslös, man kan inte argumentera eller resonera sig till lägre kostnader. Man bara gör, när man får en bra ide. Om man har frihet att prova iden. Men den friheten vill du ta bort (?)

#34

"I en privat äldrevård (eller skola eller dagis) så har chefen/ägaren att välja mellan att:
a) lägga pengar på personal, utrustning osv
b) stoppa pengarna i egen ficka (kalla det vinst, konsultarvode, underleverantörer eller vad du vill)"g

Det där är en ruggig förenkling av verkligheten. Som att säga att Ryan Air, som bevisligen är rätt glada i att hitta sparlösningar, har att välja på att att lägga pengar på säkerhet eller stoppa dem i egen ficka. Det har ganska långtgående förpliktelser att lägga pengar på säkerhet oavsett om de vill eller inte.

Straffet för att ignorera dessa förpliktelser är visuellt och mycket tydligt, så det tummas sällan på dessa förpliktelser. I ett äldreboende är nog inte konsekvenserna av VD:arnas beslut lika tydliga. Så rimligtvis behövs det ännu striktare direktiv och ett hårdare regel- och bestraffningsramverk för att hålla bolag med tveksamma etiska riktlinjer borta.

Men det går. Om man bara inte är så naiv som dagens politiker.

#35 Doktor Eleph@nt: Om vinsten är ett problem eller ett symptom är väl något av själva huvudfrågan här? Marknadsliberaler hävdar att övervinsterna är en tämligen logisk konsekvens av hur den s k "marknaden" (dvs upphandlingsgrunkan som delar ut små minimonopol till lägst bjudande) fungerar. Hade bilindustrin styrts på samma sätt så hade vi haft enormt dåliga bilar. De hade varit billiga, men man hade inte kunnat välja vilken bil man ville ha, eftersom det hade varit brist, och man hade inte kunnat premiera aktörer som man tycker gör en bättre bil för någon byråkrat har bestämt att den billigaste bilen ska alla ha. Då hade företagare kunnat leva gått på att producera skitbilliga bilar som knappt håller samman när de rullas ut, byggda i billigaste möjliga material och med cykelpedaler som motor. Byråkraten hade varit överlycklig, bilarna hade bara kostat några ynka tusenlappar i nypris, säg 10 000 (tillverkningskostnad på 7000 och vinstpåslag på det). Brukarna hade tyckt det var skit. Samma "problem" hade drabbat varje given industri som hade opererat under dessa förhållanden. Jag säger som så att man inte ska skylla på företagarna. De spelar efter reglerna och gör det jobb de ska göra, dvs producera efterfrågad produkt. Det många inte fattar är att efterfrågad produkt inte har ett dugg med kundnytta att göra. Politiker och tjänstemän efterfrågar det billigaste som finns att uppbringa. De företag som vill driva långsiktig äldrevård drivs bort av större aktörer som kan bjuda lägre i upphandlingen och ändå göra vinster. Är det verkligen spelarna man ska skylla på när regelsystemet är sjukt?

Vinst och valfrihet präglar debatten. De äldre ska ha möjlighet att få välja vilken vårdgivare de vill ha, säger förespråkarna. En privat aktör ska alltså kunna erbjuda bättre vård till en billigare kostnad än vad kommun gör. Det innebär att kommunen är en usel vårdgivare eftersom de inte klarar av att ge kvalitativ vård eller hålla en budget?!
Är man äldre och klar i huvudet så kan man gör ett aktivt val vilken vårdgivare man vill ha. Är man däremot dement och inte har några anhöriga som kan göra ett aktiv val åt en, så har man inte så mycket valfrihet. Då är man ett öppet villebråd för besparingar eftersom man själv inte är kapabel att klaga, eller byta vårdgivare. Man får ligga där med sina nerpissade blöjor tills någon sköterska har tid att komma och byta på dig.

Eller om du som äldre gör ett val av vårdgivare, men är inte nöjd med den eftersom du har fått så bristfällig vård att du har blivit sämre. Orkar du som äldre, göra ett nytt val när skadan redan är skedd?! Var finns garantier och kontrollmekanismerna som ska förhindra att du som vårdtagare att du inte blir sämre av den vårdgivare du väljer?! Äldre blir ALDRIG bättre med åren utan sämre. Hur länge orkar/kan äldre göra aktiva val av vårdgivare?!

Så visst är det bra om äldre kan välja sin vårdgivare. Men hur kan en privat aktör ge bättre vård för en mindre kostnad än vad kommunen kan som hela tiden har besparingar inom äldreomsorgen? Och om man förbjuder vinst för privata vårdföretag, hur intressant är det då att driva vård privat? Och vad är bra och kvalitativ äldrevård och vad kostar den, och vad får den kosta?
Det är många frågor som bör besvaras innan man tvingar äldre att välja vilket företag som ska tvätta deras byk, då kommunen inte vill göra det längre.
http://blog.qruiser.com/cigarbear/120054/aldreomsorgen-goes-to-hell

// Mikael

Om du är så stark att du orkar bråka med Carema så har du ingen rätt till äldrevård. Det är lika bisarrt som att tro att den som ringer 112 kan få välja ambulans själv, bara för att det är ett privat företag som kör.

// Mikael

Notera att i skandalerna runt Carema så är det aldrig de drabbade, "kunderna", som har klagat. Det är personal och anhöriga. Det säger egentligen allt om konsumenternas makt i detta fall.

#39 Mikael Antonsson: Det finns väl egentligen inget intresse av att skapa något billigare än det kommunen levererar. Den viktigaste frågan är ju valfriheten. På en fri marknad kan du välja vilken äldrevård du vill ha. Du kan göra valet när du är klar i huvudet exempelvis. Det kan till och med bli så att man kan påbörja sin vistelse på hemmet innan man är så sjuk att man inte klarar sig själv. Och i det här valet ingår självklart att man måste få välja mellan dyrare och billigare alternativ och själv avgöra var man får mest valuta för pengarna.

Naturligtvis kommer också kontrollmekanismer behövas. Precis som man behöver kontrollera att resturanger håller hygienen så måste man ju kontrollera att äldrevården håller kvalitet. Man skulle kunna upprätta en webbplats där relevanta parametrar presenteras för alla verksamma vårdgivare. Personaltäthet kan vara en sådan, och någon kreativ person kan säkert utveckla konceptet mera. Genom en ökad öppenhet med hur det faktiskt ser ut så kommer oseriösa aktörer snabbt att sållas bort och enbart de aktörer som människor väljer att finnas kvar. Alltså kommer vi skapa en äldrevård utifrån de äldres önskemål istället för utifrån byråkratens dröm som just nu är att den praktiskt taget är gratis.

För detta föreslår jag privat finansiering, men det kommer inte gå hem i Sverige, så därför är mitt andrahandsalternativ att staten garanterar en grundplåt som räcker för att få en "okej" äldrevård. Vad detta är behöver ju utredas närmre. Men vill man ha mer än det så kan man ordna tilläggsförsäkringar eller betala av egna tillgångar för utökad service av en vårdgivare som erbjuder detta.

Diskussionen om vad som är billigast är en svår diskussion. Billigast i relation till vad? Är det bara lägst prislapp vi är ute efter? Ofta vill man ju snarare mäta vad som ger mest valuta för pengarna. Och frågan är om inte marknaden ger detta, mer valuta för pengarna alltså. Hade en dator, eller en bil för den delen, varit så billig som den är idag om den producerats planekonomiskt? Jag lämnar frågan öppen.

Detta är en alldeles utmärkt artikel, Johan Rönnblom.

Som jag ser det finns det framför allt tre orsaker till att äldrevård och skola har lagts över på vinstdrivande privata företaget. Det ena skälet är att samhällets höginkomsttagare och deras språkrör, t.ex. tankesmedjan Timbro, samtliga borgerliga partier och nästan all massmedia i Sverige vill sänka skatterna för samhällets höginkomsttagare. Om skatten sänks för dem som redan är rika kommer de här människorna att bli ännu rikare.

Ja, men om skatten sänks kommer det inte att finnas tillräckligt med skattemedel för att driva all samhällelig service i kommunal, statlig och landstingsregi. I varje fall kommer den offentligt finansierade servicen att fungera sämre än tidigare, därför att pengarna inte räcker.

Eftersom pengarna inte räcker för att hålla hög klass på offentlig äldrevård, sjukhus, skolor och så vidare, så kommer samhällets rika medborgare att utnyttja privata alternativ i stället. Det ligger i hög grad i överklassens intresse att det finns exklusiva privatskolor, privatsjukhus, privata ålderdomshem och så vidare, som för dyra pengar erbjuder bästa möjliga service. Och eftersom höginkomsttagarnas inkomstskatter har sänkts, så har de ju nu bättre råd än förut med bästa tänkbara skola, sjukvård, åldringsvård och så vidare - åt sig själva, märk väl.

Ja, men dessutom ligger det i rika entreprenörers intresse att de får driva privata ålderdomshem, skolor, sjukhus och så vidare, som är avsedda för vanligt folk. Just därför att de här verksamheterna är avsedda för vanligt folk, så får entreprenörerna skattebidrag för att driva dem. Det är detta som är själva poängen. Genom att de får skattebidrag för att driva verksamheten, så kan de göra storartade privata vinster på att sköta själva verksamheten på ett uselt sätt. Varför får gamla mormor liggsår? Varför går inte tågen i tid? Varför har många skolor ingen skolsköterska, ingen studievägledare och inget bibliotek? Varför tillhandahåller inte apoteken nödvändiga mediciner? Varför är den avreglerade elen så dyr? Det beror på att de privata ägarna hellre för över miljonbelopp till sina bankkonton i Jersey och i Schweiz än sköter ålderdomshemmen och annan samhällsservice i Sverige på ett anständigt sätt.

Den svenska modellen byggde en gång på att alla solidariskt betalade skatt för att bekosta sådan samhällsservice som alla medborgare ska ha rätt till. De rika betalade en högre skatt, även procentuellt sett, än de som tjänade mindre pengar.

Nu är situationen den rakt omvända. De rika har fått sänkta skatter. Den offentliga servicen får in för lite pengar och fungerar dåligt. De rika får skattebidrag för att driva privat samhällsservice och betala den med skattepengar. De rika driver i många fall en helt usel verksamhet och tjänar grova pengar på detta.

De privata entreprenörerna i den offentliga sektorn kan ha vinstmarginaler på 10-15% eller mer. Detta är en vinstmarginal som de flesta privata verksamheter i tillverkningsindustrin bara kan drömma om. Jo, för i tillverkningsindustrin får ägarna bära sin egna kostnader. I den offentliga sektorn är det vi vanliga människor som står för de rika entreprenörernas utgifter, eftersom våra skattepengar går till dem.

Entreprenörernas pengar kommer från oss. Från dig och mig. Från våra skattepengar. De privata entreprenörerna har fått en del av våra skattepengar, men i stället för att driva en bra verksamhet för pengarna, så kan de använda VÅRA skattepengar för att göra vinst åt SIG SJÄLVA.

Du som har röstat på ett borgerligt parti under de senaste åren, tänk på att du själv har hjälpt till att driva fram denna förändring. Tänk på att du själv har röstat på att dina skattepengar ska gå till lyxvillor och lyxyachter åt privata entreprenörer. Men för att entreprenörerna ska ha råd med denna lyx åt sig själva, så får i gengäld din gamla farmor ligga på det privata vårdhemmet i nerkissade blöjor.

# 38 Jag hade också en bilmetafor på g som jag tycker sätter fingret på huvudproblemet nämligen att kommunerna generellt är värdelösa på att köpa tjänster jämfört med vad en privatperson är.

När kommunen ska köp en bil så låter dom olika tillverkare komma med kostnadsförslag och allt som oftast så väljer man den billigaste bilen. Sen kommer bilen utan ratt, tak eller däck varpå kommunen helst hade velat ställa in affären, men det är inte möjligt eftersom man har ett kontrakt där man hade skitit i att precisera vad en bil ska innehålla. kontraktet löper dessutom på 5 år så man blir tvungen att köpa en ny bil varje år.

Att kommuninvånarna i dessa fall är nöjda med kommunen men missnöjda med den privata aktören är bara sjukt.

Det råder en viss förvirring i debatten när det gäller vinst i vårdsektorn. Redan idag krävs det vinst i vårdsektorn i såväl privat som kommunal drift. Äldreomsorg och övrig vård (t.ex. HVB-hem) i offentlig regi drivs med krav på vinst liksom de privata alternativen. Ingen verksamhet inom kommunal och offentlig sektor har någon "frisedel" att gå med förlust. Alla har som krav att gå med vinst (hålla budget heter det i kommunal verksamhet). I kommuner går ett ev. överskott i praktiken i en verksamhet ofta till att finansiera en annan del av kommunens verskamhet som går med förlust. I mindre vårdföretag finns inte det problemet, men uppenbarligen i vissa större vårdföretag, där man har som en bärande princip att maximera vinsten, även om det innebär att skriva av en god vinst i en intern lånekarusell, som regeringen av någon outgrundlig anledning ännu inte har lagstiftat bort. Problemet har varit känt länge av våra politiker. Problemet är etiken hos de företag som inte drar sig för att utnyttja skattesystemet till dess yttersta gräns och som inte inser dilemmat i sitt eget handlingssätt. Varje kommun och varje företag har möjlighet att bestämma vad man vill med sin verksamhet - vill man att den ska vara en maximerad vinstmaskin där man pressar alla led i organisationen till dess yttersta gräns för att skapa hög avkastning och höga bonusar till chefer? Eller vill man skapa en långsiktig verksamhet som ger vinst, med en hög grad av återinvestering i verksamheten som leder till att personalen trivs och gör sitt bästa för brukarna som får en bra vård vilket leder till att de tjänster man producerar blir eftertraktade? Det sistnämnda är mycket tydligt när det gäller s.k.HVB-hem där Socialstyrelsen har funnit att de privat drivna hemmen har betydligt högre kvalitet än de offentligt drivna. Det är alltså inte vinsten i sig som är problemet utan det är inställningen till vinsten som är problemet. Om vinstintresset skulle vara grunden till problem inom den privata äldreomsorgen så måste man fråga sig vad som är orsak till de ännu större problemen inom den kommunala äldreomsorgen. I Sverige upphandlas privata vårdtjänster, vilket oftast innebär att den som lämnar det billigaste anbudet får uppdraget. Upphandlingarna resulterar därför i en nationell kvalitetssänkning inom hela vårdsektorn vilket i sin tur leder till en ineffektiv och extremt dyr vård när det gäller t.ex. HVB-hem. När det gäller äldrevården kan en billig men bristande vård leda till att fler äldre avlider tidigare än vad de hade gjort med en god vård. Å andra sidan så bör en god äldrevård resultera i att fler äldre behöver mindre omfattande insatser och att deras livskvalitet ökar. Inför gärna ett krav på alla vårdföretag att återinvestera en rejäl del av vinsten (efter avskrivningar) tillbaks i företaget och att vårdföretag med verksamhet i Sverige också ska beskattas i Sverige. Gör det möjligt för modiga och kunniga företag och kommuner att driva vård men stoppa möjligheten för girigbukarna att profitera på vårdsektorn.

#45 Precis så.

Ja frågan är inte om vinsten i sig är fel eller rätt utan hur man når fram till sin vinst. Och om vinstkravet från ägarhåll är realistiskt. Kortsiktiga ägare och skattesmitare skall förbjudas att syssla med vård o skola och där har regeringen agerat otroligt passivt.