Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Vinst i välfärdsföretag

Tom S. Karlsson om Vinst i välfärdsföretag

Vinsten är inte problemet

Istället för att debattera den ideologiskt inflammerade frågan om vinster bör vi fokusera på frågeställningen om hur kontrollmekanismer för kvalitet och rättssäkerhet upprättas oavsett aktören. Det skriver Tom S. Karlsson, verksam som doktorand på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.


Om författaren

Tom S. Karlsson är doktorand på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning fokuseras på verksamhetsstyrning i den svenska statsförvaltningen.

De senaste dagarna har debatten kring privatisering och marknadslösningar inom vården åter fått fart i Sverige. Avslöjande om de grova missförhållandena som funnits på flera ställen i landet har satt fokus på ett av vår tids största förvaltningsproblem; hur säkrar vi kvalitet när vi har en mångfaldigad aktörsmarknad? Men i debattens hetta riskerar vi att missta fokus på den centrala frågeställningen. Istället för att debattera den ideologiskt inflammerade frågan om vinster bör vi fokusera på frågeställningen om hur kontrollmekanismer för kvalitet och rättssäkerhet upprättas oavsett aktören.

De senaste veckorna har en rad fall uppdagats där äldrevården allvarligt brustit i sina åtagande. Respekten för de enskilda individerna brister och debatten går glödhet. Att samhället reagerar så starkt i dessa frågor visar på att det finns en överenskommelse kring hur människor ska behandlas i slutfasen av sina liv. Oavsett politiskt ideologisk färgning eller upplevd samhällsklasstillhörighet tror jag att vi (tyst) är överens om att äldre ska behandlas medmänskligt och respektfullt.

Men frågeställningen som diskuteras i debatten är felaktigt ställd. Istället för att diskutera för eller emot privata "välfärdsföretag" eller huruvida vinster ska få lov att förekomma eller inte bör frågeställningen formuleras så att vi synar de underliggande processerna för hur verksamheten kan och bör kontrolleras. För att göra detta måste vi höja blicken från den ideologiskt infekterade frågan om vem verksamhetens huvudmän är och istället fokusera på hur vi kan skapa förutsättningar för ökad kvalitetssäkring.

Vi som forskar på den offentliga sektorns utveckling och förändring brukar beskriva det offentliga genom ett antal specificiteter som står i kontrast med effekterna av det som vanligtvis benämns New Public Management. Främst ibland dessa står öppenhet, meddelarfrihet och rättssäkerhet. På samma sätt som effektivitet (i ekonomiska termer) från den privata sektorn har kommit att påverka verksamheter som bedrivs i offentlig regi så menar jag att dessa tre karakteristika kan påverka verksamheter som bedrivs i privat regi. Specifikt bidrar det offentligas specificitet till en ökad kontrollmöjlighet av verksamheterna som ligger långt utanför de möjligheter som kvalitetsmallar och kravspecificeringar utgör idag.

Kontroll genom öppenhet/transparens. Den svenska statsapparaten har en långtgående tradition av öppenhet när det kommer till förvaltning. Den svenska offentlighetsprincipen, inskriven i svensk grundlag, garanterar en allmän tillsyn av regering, riksdag och myndigheter. Den anses vara en grundsten i den svenska demokratins konstitution. Men privata aktörer som genom offentlig utförsäljning eller upphandling övertar uppdraget att utföra "välfärdstjänster" omfattas inte av offentlighetsprincipen. Helt plötsligt har det öppna blivit stängt för den granskning som vi annars håller för given kring det offentliga. Insynen i privata aktörers verksamheter förblir därmed strängt begränsad och den externa kontrollmekanismen uteblir.

Kontroll genom meddelarfrihet. Denna grundlagsstiftade rättighet kantstötts rejält när vi försöker omsätta den till att gälla privata aktörer. Den rättighet - som i mångt och mycket också bör förstås som en skyldighet - som offentligt anställda har att yttra sig om missförhållanden inom verksamheten uteblir helt när denne bedrivs i privat regi. Där övertrumfas meddelarfriheten av lojalitetsklausuler och anställningskontrakt. I ett par fall (exempelvis Capio) har rätten till meddelarfrihet avtalats in i kollektivavtalet. Men även här finns det tveksamheter kring rätten att utan reprimander "vissla" till media eller kontrollinstanser. Istället har anställda en skyldighet att meddela närmaste chef om oegentligheter vilket riskerar att ärendet "bordläggs". Anställda som likväl trotsar detta och "visslar" till media riskerar såväl nuvarande som kommande anställningar. Den interna kontrollmekanismen uteblir.

Kontroll genom rättssäkerhet. Rättssäkerhet är ett komplext begrepp och möjligen ännu mer komplext att omsätta i faktiskt vardaglig verksamhet. Grundläggande för rättssäkerheten är dock att vi som medborgare kan förvänta oss en viss nivå av rättslig och materiell nivå vid kontakt med förespråkare för vår välfärd. Den tillsyn som Socialstyrelsen ansvarar för faller inom ramen för rättssäkerheten. Men även om vi har en kontrollinstans är det av största vikt att debatten kring förutsättningarna fortgår. Den formella kontrollmekanismen må vara på plats, men fungerar den?

När det kommer till vinstfrågan är det nödvändigt att slå fast en sak. Vinst är inte något ondskefullt. Inte ens om det är ett "välfärdsföretag" som lyckas åstadkomma den. Vinsten är en residual mellan verksamhetens intäkter och kostnader. Inget annat. Att likställa vinst i privata företag som något oönskat medför, logiskt, att förlust är eftersträvansvärt. Om vi godtar att förlust är eftersträvansvärt har den svenska välfärdsdebatten slagit in på en allvarligt destruktiv bana. Vi bör inte göra misstaget att tolka allt som är dyrt som automatiskt bättre än det som är billigare.

Med korrekta kontrollmekanismer skapas förutsättningar för ökad öppenhet, meddelarfrihet och rättssäkerhet. Ytterst skapar detta förutsättningar för en kvalitetssäkring i den klass som svensk välfärd bör ha. Precis som offentliga förvaltningar har kommit att påverkas av effektivitetsdiskussionen menar jag att privata "välfärdsföretag" kan påverkas positivt av att ta till sig lite av det offentligas specificitet. Om vinster uppstår trots detta så bör det enbart ses som en positiv effekt.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40813

34 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vinsten ÄR problemet för skattebetalaren. Att pengar går till något annat än det jag vill att skattemedlen ska åstadkomma är skadligt för skattemoralen.

Jag har själv varit verksamhetschef i sjukvården och haft som uppdrag att till sista öret få ut så mycket vård som möjligt ur de pengar skattebetalaren varit villiga att ge till min kliniska verksamhet. Sparsamhet, kvalitetsmedvetenhet och förändringsbenägenhet är de värden som ger mest vård för pengarna. Detta kräver inte privat ägande. Att föra in ytterligare ett värde, att generera vinst till ägaren, medför inget annat än att de kliniska målsättningarna fördunklas. Pengar är ett kraftigt styrmedel och vinstkrav tenderar att prioriteras. Detta är skadligt för en verksamhet som inte producerar säljbara mervärden utan tillgodoser en låst marknad. Det var detta som hände Carema och forskar man på området är jag säker på att detta är problematiskt på hela vård- omsorgsmarknaden.

Permalänk | Anmäl #1 Anders Brynge, 2011-11-15, 17:40

Vinsten ÄR problemet för skattebetalaren. Att pengar går till något annat än det jag vill att skattemedlen ska åstadkomma är skadligt för skattemoralen.

Jag har själv varit verksamhetschef i sjukvården och haft som uppdrag att till sista öret få ut så mycket vård som möjligt ur de pengar skattebetalaren varit villiga att ge till min kliniska verksamhet. Sparsamhet, kvalitetsmedvetenhet och förändringsbenägenhet är de värden som ger mest vård för pengarna. Detta kräver inte privat ägande. Att föra in ytterligare ett värde, att generera vinst till ägaren, medför inget annat än att de kliniska målsättningarna fördunklas. Pengar är ett kraftigt styrmedel och vinstkrav tenderar att prioriteras. Detta är skadligt för en verksamhet som inte producerar säljbara mervärden utan tillgodoser en låst marknad. Det var detta som hände Carema och forskar man på området är jag säker på att detta är problematiskt på hela vård- omsorgsmarknaden.

Permalänk | Anmäl #2 Anders Brynge, 2011-11-15, 17:40

Frågan är bara vad all denna kontroll och kvalitetsgranskning kostar i form av byråkrati. Då kan man ju lika gärna gå tillbaka till det gamla systemet. Istället för att göra som Grekland, anställa folk som inte behövs.

Permalänk | Anmäl #3 Johan E Karlsson, 2011-11-15, 17:42

2 frågor:1. Om inte vinsten är problemet. Hur stor får vinsten vara för att det ska bli ett problem?
2.Korrekta kontrollmekanismer. Ökad öppenhet, meddelarfrihet och rättssäkerhet Hur ska det gå till? Kommer "välfärdsföretagen att ta till sig lite av det offentligas specificitet" utan att röja för mycket företagshemligheter t.ex?

Permalänk | Anmäl #4 Gunnar Palmgren, 2011-11-15, 17:44

Tom Karlsson: Utmärkt artikel. Du har helt rätt. Den här egendomliga inställningen till vinst är mystisk. Om en statlig organisation beställer bilar av Volvo så uppstår väl ingen diskussion om att vinsten skickas till Kina nuförtiden. Likaså med de piller som de gamla använder, inte bryr vi oss särskilt mycket om att kostnaderna för dessa innehåller en komponent som utgör de multinationella läkemedelsföretagens vinst.

Nu kan man kanske argumentera att marknaden för att driva ålderdomshem inte är helt öppen och att det är svårt att stävja missförhållanden när man skrivit på kontraktet. Men det betyder inte att man som beställare är helt maktlös eller utlämnad. Förutom de kontrollmekanismer som Tom K beskriver ovan handlar det om enkelt, tradionellt "Contract Management". Se till att man har ett bra kontrakt som noggrant specificerar inte bara vad som ska göras och hur det ska göras utan även kvalitetsnivåer och "performance ratings". Detta sker i den privata industrin varenda dag. IT-avdelningar har outsourcats, Ericsson tar över driften av mobilnät etc etc.

Ett av problemen är säkert att beställarorganisationerna blir giriga, d v s de tror att man kan spara mycket pengar genom att outsourca verksamheten och tvingar outsourcingpartnern att lägga ett för lågt bud. Man skickar helt enkelt fel signaler till budgivaren som förleds att tro att kostnadsreduktion är det viktigaste. Min erfarenhet är att man kan ha mycket att vinna på en outsourcing, men att kostnaderna för det mesta blir ungefär de samma.

När man nyhetsrapporteringen om Carema som åtminstone bitvis verkar vara felaktig, kan man inte låta bli att fråga sig om den offentliga sektorn klarar att göra allting perfekt och utan fel. Blir aldrig gamlingar dåligt behandlade på offentligt styrda vårdinrättningar? Självklart inte. Får inte landstingspolitiker ohemult höga löner också? Jovisst.

Det stora problemet med allt detta är en ovanligt korkad, lättledd och politiserad journalistkår som inte förmår att tänka självständigt och ställa relevanta frågor.

Permalänk | Anmäl #5 Kurt Myrhagen, 2011-11-15, 17:56

@Tom S. Karlsson

Varför ska vi betala högre skatt än nödvändigt bara för att några riskkapitalbolag ska få tjäna pengar ?
Vi är ensamma i Norden om att tillåta det, de andra länderna klarar mångfald utmärkt med att låta företagen återinvestera vinsten.

Sedan uppvisar du en uppenbar brist på verklighetsförankring.
Att låta en person ruttna till döds i liggsår beror inte på bristande kontrollmekanismer, det går djupare än så.
Det handlar om ett systemfel.

Man kan få upp till två års fängelse för att missköta djur.
I Sverige står folk som du på fullt allvar och menar att vanvårda människor till döds ska bara resultera till lite utökad kontroll och stärkt meddelarskydd.

Det är dags att Sverige får en lagstiftning värd namnet där även socialgrupp ett inkluderas i strafflagstiftningen och det fribrev direktörer och de övriga i gruppen har avskaffas.

Permalänk | Anmäl #6 Mats F Eriksson, 2011-11-15, 18:00

Mats F Eriksson:

Har det aldrig hänt att ett offentligt styrt vårdhem har misskött sina patienter? Missförhållanden kan uppstå överallt, det har inte med ägandestrukturen att göra.

Vad menar du med att socialgrupp ett ska inkluderas i strafflagstiftningen? Såvitt jag vet finns det inga fribrev. Om direktörer gör sig skyldiga till brott kommer de också att åtalas och fällas. Om det inte är så, så har vi ett annat problem. Eller möjligen diametralt motsatta politiska åsikter.

Permalänk | Anmäl #7 Kurt Myrhagen, 2011-11-15, 18:07

Aha, så svaret på giriga och skurkaktiga företagare är att göra Sverige till ett övervakningssamhälle.

Först lämnar vi över sjukvården och äldrevården till folk som drivs av ett enda intresse: pengar. (Det är inget fel att drivas av pengar om du tillverkar mobiltelefoner. Men nu pratar vi om utsatta människor.) Dessutom så tävlar de inte om pengarna på marknaden, utan blir tilldelade pengar från medborgarnas fickor. Slutligen så måste medborgarna betala pengar till övervakare som ser till att personerna som fick medborgarnas pengar till att börja med inte lämnar landet med pengarna.

Detta är bland det dummaste jag någonsin har hört. Är det bara jag som ser den uppenbara idiotin här?

Om detta är kapitalism så är kapitalism inget annat än socialism för de rika. Låt de fattiga betala.

Permalänk | Anmäl #8 u_3826, 2011-11-15, 18:49

Ja, Peter H. Du har rätt. Det är en uppenbar idioti. Det konstiga är att så många politiker tror på denna idoti. Förklara det den som kan.

Permalänk | Anmäl #9 Ulf Henell, 2011-11-15, 20:08

Frågan är felaktigt ställd, anser skribenten. "Istället för att diskutera för eller emot privata "välfärdsföretag" eller huruvida vinster ska få lov att förekomma eller inte bör frågeställningen formuleras så att vi synar de underliggande processerna för hur verksamheten kan och bör kontrolleras". Vidare anser han att vi ska höja blicken från den ideologiskt infekterade frågan om vem verksamhetens huvudmän är och istället fokusera på hur vi kan skapa förutsättningar för ökad kvalitetssäkring".
Jag vill hävda att problemet ligger i att inte orsaken till varför det nu blivit som det blivit har ställts. Frågeställningen borde vara central.
D v s gör de stora vinstuttagen att de som behöver omsorgerna får sämre vård? En ganska enkel och egentligen ganska självklar fråga att besvara. Hur kan de brukare få en bättre vård av att inte en del av vinsterna återinvesteras?
Svaret har väl dagens missförhållanden redan gett. Bristen på pesonal! Och det kan knappast anses ideologiskt utan ett faktum. De brister som ses handlar om att vinster går före både brukares och personals välbefinande. Det är de högre chefer och ledningar som premieras av ex vis bonusar och höga löner. Frågan är inte ideologiskt utan utifrån ett rättvisepespektiv och MORALISTSKT PERSPEKTIV. Skattefinansierad verksamhet borde inte ha med ideologi att göra utan enbart vad som är detr bästa för brukaren/skattebetalaren. Och svaret på detta vet vi redan. Vinster ger inte det rätta för den enskilde medborgaren.

Permalänk | Anmäl #10 H Civic, 2011-11-15, 20:45

Vinst ÄR ett av problemen som bör diskuteras. Men den stora frågan är när vi ska avsluta detta vidriga och misslyckade nyliberala experiment och återförstatliga samt återta det de stulit ifrån oss?

Permalänk | Anmäl #11 E E, 2011-11-15, 23:16

Intressant artikel! Problemet är att detta inte är privat äldrevård överhuvudtaget. Att den offentliga parten upphandlar samma tjänst som man själv tillhandahållit för samma skattepengar är bara pseudoprivat. Låt människorna behålla dessa skattepengar och själva välja sin äldreomsorg. Då skulle dom utan kvalité dö ut på fläcken!

I ett system utan kvalitetssäkring och möjligheter för personal att larma om missförhållanden kan vinsten utvecklas till problem i fel händer. Men detta går att komma tillrätta med och undvika. Däremot är det skandal att "smiter" undan att betala skatt.

Permalänk | Anmäl #13 Mikael, 2011-11-16, 00:02

Folk verkar ha en väldigt förutfattad mening om hur vinst uppkommer.

Exempel:

#12 "Vinsten fungerar som incitament för att tillverka någonting snabbt och billigt,"

Ja i det fall då snabb och billig tillverkning inte påverkar kvalitén till den grad att köparen inte längre vill köpa så är det så. Det är nog exempelvis svårt att sälja vin för 10 000 kr på druvor som plockades i förrgår.

"För varje krona i vinst, tas nämligen samma del bort från äldreomsorgen"

Då menar du att kvalitét och kostnad alltid går hand i hand. Det stöds inte av forskningen. Alla organisationer är inte lika effektivt och smart drivna. Personalomsättning (alltså inte total personalstyrka) är en sådan påverkande faktor.

Bemannar du ditt vårdboende med tio fast anställda och jag med fem fast anställda och täcker upp resterande fem tjänster med timanställda så är chansen stor att du levererar bättre för mindre pengar.

#10 "De brister som ses handlar om att vinster går före både brukares och personals välbefinande."

Och varför är det möjligt att sätta vinst före välbefinnande? Jo, därför att modellen för hur våra skattepengar slussas till privata företag tillåter det. Inget företag i världen hade slussat pengar till andra företag på så naiva och riskabla premisser. Det är den modellen som måste fixas.

Utan tvekan är det fel typer av företag som släpps in i äldrevården. Och kontroll är inte lösningen. Lösningen är att se till att förutsättningarna för att ta del av skattepengar för äldrevård är så tuffa att de företag som ändå väljer att anta uppdragen inte kan sätta vinst för kvalitet.

När ett sådant system väl är på plats må förstås gärna bästa vårdgivare vinna. Och plocka ut pengar.

Permalänk | Anmäl #14 Kim Lund, 2011-11-16, 01:05

Bra artikel! Den skulle kunna användas som en grundplåt till en intressant diskussion om hur vi bäst utnyttjar våra gemensamma medel.

De här inne som inte kan acceptera det som Thomas skriver är troligen oförmögna att deltaga i en konstruktiv diskussion, då de inte förstår de självklarheter som framförts.

Permalänk | Anmäl #15 Viktor Sandahl, 2011-11-16, 02:37

#1
"Vinsten ÄR problemet för skattebetalaren. Att pengar går till något annat än det jag vill att skattemedlen ska åstadkomma är skadligt för skattemoralen."

Först och främst är det ett problem i sig självt att det behövs moral för att man ska vilja betala skatt, men dock väldigt logiskt. Sen vet jag inte om man det kan kallas moral att acceptera att bli rånad så länge man får ut tillräckligt av rånet senare, det är nog snarare något annat.

Sen kan man ju undra hur du vet vad skattebetalaren vill att hans pengar ska gå till. Eller kanske mer specifikt varför du inte kan tänka dig att det finns människor som gärna hade tagit emot bättre vård även om 99% av pengarna gick direkt till en ägare.

Jag vet personligen att när jag gör affärer för mina egna pengar att jag skiter högaktningsfullt i hur stor del av det jag betalar tillfaller en ägare. Jag brukar nöja mig med att jämföra produkten med priset och bryr mig aldrig om att kolla de olika näringsidkarnas deklarationer.

Permalänk | Anmäl #16 Viktor Sandahl, 2011-11-16, 02:52

#4 Gunnar i praktiken är det så att vinsten aldrig är något problem i sig självt. Vinsten är ett problem för ägaren medan konsumentsidan bara behöver oroa sig för produkten och dess pris. Allt annat saknar relevans.

Din andra fråga angående kontrollmekanismer är däremot väldigt befogad. Det kan nog bli rätt svårt att lösa men samtidigt så har man ju ett fantastiskt förhandlingsläge då man kan ställa vilka krav man vill på de olika företagen. Om ingen accepterar dessa kan man ju bara återgå till att driva verksamheten själv.

Permalänk | Anmäl #17 Viktor Sandahl, 2011-11-16, 03:04

#7 Kurt Myrhagen

Ett problem verkar vara att du inte förstår när man inte pratar med dig...

Vad jag menar med att soc grp 1 inte inkluderas i strafflagstiftningen är att om en privatperson hade vanvårdat tex en släkting i den utsträckning som Carema gjort så pat hade dött hade ett åtal skett för vållande till annans död. Hade det varit för vinning skull hade åtal för mord skett.

Ingen av Caremas chefer kommer att åtalas fast man uppenbart eftersatt vården för företagets vinnings skull.

"White collar crime" i Sverige är i princip straffbefriade, antingen pga bristande/obefintlig lagstiftning som tex NORDPOL, där ENRONchefen som bl.a dömdes för samma typ av kursmanipulationer som sker på elmarknaden här, fick 24 års fängelse.

Osv, osv.

Vanvårdar man människor till döds ska man ha en lagstiftning som gör att åtal ska vara det första som inträffar, inte som nu en massa utredningar och dialoger.

Vad politiska åsikter har med det att göra fattar jag inte hur du kan få det till, möjligen att du är en flarne som inte kan tänka själv och tycker allt borgeligt är bra och allt som reglerar kapitalism dåligt.
Själv är jag liberal sedan länge men det innebär inte att jag anammar allt skitsnack som vissa företag och borgeliga företrädare i mellan åt kommer med.

Vill man ha en fri marknad så får man inte vara naiv och tro att man inte behöver en strafflagstiftning därefter. Att som nu lalla omkring som några smurfar som dansar ringdans när ett företag missbrukar situationen och konkurrerar ut andra seriösa företag som vill bedriva vård håller inte. Det kan vara företag som går i konkurs, folk blir arbetslösa med de stora personliga problem som kan uppstå till följd av detta.

Vill man ha en fri marknad så behövs en stenhård konkurrenslagstiftning tror man något annat är man naiv IMHO.

Permalänk | Anmäl #18 Mats F Eriksson, 2011-11-16, 03:21

#12 Kristian

"Vinsten fungerar som incitament för att tillverka någonting snabbt och billigt, samt att få någon annan att betala mer än det är värt. Har det alltid varit."

Det är kul att du verkar så säker på din sak trots att du har helt fel. Att du dessutom attackerar en doktorand i hans eget ämne visar på att du helt saknar självinsikt.

Kim har redan gett dig ett exempel som visar på att ditt påstående är absurt. Så jag tror inte jag behöver fördjupa mig i det, däremot ska jag hjälpa dig att förstå varför du har fått uppfattningen att vinstintresset skulle göra att produkter skulle framställas så fort och billigt som möjligt.

Anledningen är mycket mycket simpel. Det handlar helt enkelt om att människor i allmänhet föredrar lägre priser framför högre. För att kunna erbjuda låga priser så behöver företagaren hitta sätt att producera sin produkt så billigt som möjligt. Det innebär många gånger att produktionshastigheten blir en avgörande faktor.

Eftersom staten och kommunen företräder människor och en majoritet föredrar låga priser framför höga så kommer det här gälla även vård och omsorg. De låga kostnaderna är alltså en effekt av att kommunerna söker låga priser och vårföretagen försöker uppfylla deras önskan.

Permalänk | Anmäl #19 Viktor Sandahl, 2011-11-16, 03:34

#19

Regleringar, hårdare skallkrav i upphandling, transparens och möjlighet för whistle blowers måste till. Sen är det så att det i dagsläget inte finns någon fungerande konkurrens på marknaden, så man kan inte jämföra pris och kvalitet utan måste köpa grisen i säcken. Ett kvalitetsindex och recensioner av boenden i t.ex. PRO's tidning skulle vara önskvärt.

För övrigt finns det mycket värdelösa doktorander på våra universitet, säger inte att du är en av dom, men vad du sysslar med är fullständigt irrelevant. Forskning spretar och pekar oftare i olika riktningar än i samma riktning.

Jag gillar privata lösningar som är privata, inte bara flyttande av skattepengar. Men på det sättet kommuner utan kunskap gör upphandlingar kan man lika gärna strunta i det. Ger det inget som helst mervärde i valmöjligheter, pris, kvalitet och övrigt utbud att "privatisera" en verksamhet så bör man gå tillbaka till skrivbordet och göra rätt. Fixar man inte det så måste man ifrågasätta om upphandlingen fyller något syfte, även om man har marknadsliberla värderingar.

Permalänk | Anmäl #20 Mikael, 2011-11-16, 08:47

Höga vinster är ett STORT problem!

I en studie av 1000 äldreboenden gjord av en amerikansk forskare Harrington (2003) så visas att hög vinst är förknippad med sämre kvalitet på vården eller: " were associated with significantly more total deficiencies and serious deficiencies."

Källa: http://journals.lww.com/lww-medicalcare/pages/articleviewer.aspx?year=20...

Höga vinster i vården är förknippade med dålig kvalitet i vården, så är det säger forskningen. Det har självklart uppföljning även i USA men det hjälper alltså inte.

Vinst i vården är en fara.

Sveriges Kommuner- och landsting hävdar att resurser inte spelar någon roll för kvaliteten på äldrevården. Man får stanna upp och tänka till lite. Stämmer verkligen detta? Man kan titta på de kvalitetsindikatorer som SKL tar fram. De är konstiga.

Man frågar till exempel om de gamla får lägga sig när de vill på äldreboende. Det får de i den mån att ingen tvingar någon att gå och lägga sig vid en viss tid. Eller om de är friska nog att lägga sig själva.

Men faktum är att dag- och kvällstid finns en relativt sett stort antal personal däremot på natten finns bara ett fåtal. Någon enstaka äldre kan lägga sig efter 21.00 men inte många för då skulle kaos utbryta.

Jag går inte in på SKL:s kvalitetsindikatorer mera men jag ifrågasätter att de kan styrka empiriskt att resurser inte spelar någon roll för kvaliteten. De kan de INTE.

Sedan kan vi tala om privat vård generellt. Så här säger forskaren Göran Dahlgren här på Newsmill:

"En rad internationella studier liksom Karolinska Institutets uppföljning av Vårdval Stockholm visar emellertid att produktiviteten ofta är högre inom den offentliga vården än inom den privat vinstdrivna vården. I en rapport från European Observatory görs följande bedömning av kunskapsläget i denna fråga: "Ökad produktivitet genom privatisering har visat sig vara en ideologisk tro snarare än en verklighetsbaserad analys"."

Den amerikanska i huvudsak privata sjukvården är ungefär dubbelt så dyr som den kanadensiska single payer system enligt Paul Krugman, jfr NYT. I mätningar av World Health Organization kommer USA långt ner i rankingen plats 47.

Den stig som Sverige slagit in på med ett systemskifte från offentlig till privat inom äldrevård och vården i stort. Det finns ingenting som stöder det systemskiftet när det gäller empiriska data.

Det ska bli intressant att se hur många år som Sverige tänker fortsätta på denna vägen innan man vänder. För allt tyder på att man kommer att behöva ändra sig. Det är svårt att i längden ignorera verkligheten.

Permalänk | Anmäl #21 Doktor Eleph@nt, 2011-11-16, 11:26

#21 Doktor Eleph@nt

Du har helt rätt.
Vad det handlar om är att SKL har en massa pengar som svenskt näringsliv tycker att dom ska ha rätt att förvalta...

Bara att läsa vilken otrolig förtrytelse det finns bland branschföreträdareöver att dom inte får möjlighet att ta del av pengarna.

Empiriska data stödjer inte att privat vård är bättre, tvärt om.
Men röstar man borgeligt så ska man tycka att privat är bättre.
Där liksom hos vänstern vågar man inte stå för att vara annorlunda.
Sorgligt men sant.

Permalänk | Anmäl #22 Mats F Eriksson, 2011-11-16, 11:49

Tack Mats F.

Permalänk | Anmäl #24 Doktor Eleph@nt, 2011-11-16, 12:21

Mats F. Eriksson. Apropå att det skulle vara ett problem att jag inte förstår när man inte pratar med mig. Tja, vad ska jag säga, det blir ju lite svårt att förstå då. Kanske var det en felskrivning.

Hursomhelst, det som gör mig mest förvånad med "vinstdebatten" är ju att den offentliga sektorn åtminstone indirekt höjs till skyarna som både effektiv, okorrumperad och med hög kvalité i det man gör. Om det verkligen är så kan vi bara gratulera svenskt statsväsende till ett utmärkt jobb. Det är bara att det inte rimmar helt överens med verkligheten.

Jag ska ta ett exempel: Apoteken. För ett par år sedan meddelade apoteket i Borrby i Skåne (detta var innan avregleringen) att man tänkte stänga helt över sommaren. Personalen där ville ha semester och dessutom fördubblas folkmängden på sommaren p g a sommargäster så det blir ju dubbelt så jobbigt då. Ett sådant beteende kan bara ett statligt monopolbolag kosta på sig. Ett privat apotek ser affärsmöjligheten i detta (förhoppningsvis i alla fall, i Sverige vet man aldrig så noga...). Vem tillfredsställer folks behov av apoteksservice bäst? De med vinstintresse eller de statligt anställda?

Jag har själv haft åldriga föräldrar på olika vårdboenden på senare tid. Såväl privata som kommunala inrättningar. Jag har inte märkt någon större skillnad. Det verkar finnas engagerade och bra människor på båda ställena. Det jag tycker mig ha märkt är att saker och ting går lite fortare på de privata hemmen. Men att jämförelsen skulle utfalla helt till de kommunala hemmens fördel håller jag inte alls med om. Inte heller att det skulle bli billigare med offentligt skött vård. Tvärtom, vissa anställda som tidigare arbetat inom den ofentliga sektorn och blivit outsourcade har tyckt att det varit skönt att slöseriet upphört och att man äntligen fick gehör för förbättringsförslag.

Till Kristin Grönqvist och de andra vinsthatarna här: Jag tycker nog att du är lite verklighetsfrämmande också. Det verkar som om du utgår från att all privat verksamhet är av ondo och drivs med ondska som rättesnöre. Jag tror inte alls att så är fallet. Visst finns det rötägg som ska sorteras bort snabbt som ögat. MEN, det finns ju dessa tendenser inom den offentliga sektorn också, med Generaldirektörer som tjänar storkovan och lyckas smita förbi bostadsköer mm.

Därför har artikelförfattaren rätt när han påpekar vikten av en stark kontrollorganisation. Ingen ska kunna leverera dålig kvalitet.

Permalänk | Anmäl #25 Kurt Myrhagen, 2011-11-16, 15:05

#25

Jag vet att detta är lite "off topic", men jag tänker spinna vidare på ditt resonemang kring apoteken. Nu är det nämligen så att det i det kollektivavtal som gäller apotekspersonal (precis som i andra brancher) finns något som kallas rätt till sommarsemester som mest troligt handlar om 3-4 veckor sammanhängande och minst 4 under en viss period. Då blir det väldigt lätt så att det är svårt att ha öppet eftersom att antalet apotekare och receptarier minskar, men krävs för att få ha öppet. Att denna personalgupp minskar beror på att vi saknar reglering på apoteksmarknaden i kölvatten av avmonopoliseringen. Dom som kan och vill åker därför till Norge, Finland, England, Irland, USA och Kannada där reglering finns och villkoren är bättre. Det är dags att städa upp skrotet efter monopolets begravning och inte bara låta skiten ligga kvar.

Kontentan i detta är att den stackars kedja som vill ha öppet kommer att få det tufft eftersom att det inte finns farmaceutisk personal. T.ex. har ICA-Cura fått korta ner sina öppettider på MAXI butikerna p.g.a. detta. Dåliga marginaler på receptbelagda läkemedel gör att man inte har råd att betala dom löner som krävs för att locka personal till "sämre" arbetstider på Cura.

Permalänk | Anmäl #27 Mikael, 2011-11-16, 17:12

#18 Mats: "Vill man ha en fri marknad så behövs en stenhård konkurrenslagstiftning tror man något annat är man naiv IMHO."

Vi kan ha en tävling, om du ger mig tre exempel på företag som har fått en monopolistisk ställning på en fri marknad så vinner du!

# 20 Mikael, jag håller med dig i det du säger. Vill dock påstå att huvudproblemet är att kommunen är dålig på att köpa tjänster. Vilket är fullt logiskt då man inte kan begära att någon ska ha samma intensiva intresse för andras pengar som sina egna.

Att läckaget av pengar kan tänkas öka när kommunen gör affärer med privata företag kontra kommunala förvaltare är ganska troligt.

Det krävs en tjuv för att fånga en tjuv. Då de som arbetar åt kommunen agerar som allt annat än tjuvar, snarare hjälplösa offer så blir situationen problematisk.

Permalänk | Anmäl #28 Viktor Sandahl, 2011-11-16, 17:35

Kristian Grönkvist,

Gud vad det är trist att man inte kan föra en dialog med intellektuell höjd utan att bli anklag för en massa ställningstagande som man inte har och inte har gett sken av att ha.

Hur har du lyckats få mina inlägg till att jag känner sympati för den rådande formen för privatisering eller de tveksamma företag som genom att vara kolosser vet att de tack vare långa beslutsvägar kan urvattna sitt eget ansvarstagande till en nivå där de kan lura sig själv att det är ok?

Absolut inte. Uppskattar inte för fem öre att du framhäver något annat.

"Privat äldreomsorg har fått visa sig på styva linan. "

Nej. En släpphänt och naiv form för privat äldreomsorg har fått visa sig på styva linan. Den formen funkar inte. Och inget annat var att vänta. Som #28 skriver:

"Vill dock påstå att huvudproblemet är att kommunen är dålig på att köpa tjänster... Det krävs en tjuv för att fånga en tjuv. "

Exakt så.

Så länge du inte klart och tydligt hävdar att det finns ett direkt och okuvligt förhållande mellan kvalitet och kostnad så är det relevant att före en diskussion om vilken modell som är bäst på att hitta det optimera den ekvationen.

Det finns kommuner som är jättebra på det och de finns de som får usel valuta för pengarna. Om ett privat alternativ kan göra jobbet bättre under stentuffa förutsättningar för att säkra kvaliten då ser jag inte att vinst i sig är ett problem.

"Den här diskussionen hade inte ägt rum om Era teorier hade varit giltiga."

Det där kan ingen som ens är i närheten av att förstå vad vi pratar om mena på allvar. Det vi pratar om är inte ens möjligt så länge det idotiska och naiva upphandlingssystemet fortsätter se ut som det gör. Det är det vi är kritiska mot om du nu missat det.
Så på så vis så pratar vi teori, absolut.

Modellen i USA ser inte heller ut som det system jag pratar om så det är inte heller applicerbart.

Med tanke på hur lite av det vi pratar om du verkar förstå torde en uns mer ömjukhet vara på plats.

Permalänk | Anmäl #29 Kim Lund, 2011-11-16, 18:27

Bra artikel, trots den låga nivån på många kommentarer dristar jag mig ändå att lägga till en;
Inom specificiteten öppenhet och transparens bör även själva upphandlingen ingå. Upphandlingskraven måste vara helt öppna och transparenta liksom det avtal som kommer till stånd (förlorande parters erbjudanden bör man låta vara hemliga om förlorarna så önskar).

I upphandlingskraven skulle man dessutom kunna baka in krav om en tydlig ägarbild. Ägare ska kunna ställas till svars om styrningen leder till oegentligheter, som t.ex. vanvård.

Vart vinsten tar vägen kanske inte borde spela någon roll men det gör den. Det är en alldeles för lättplockad populistiskt poäng, det kommer vi inte ifrån. Därför kan det vara vettigt att tillåta upphandlingsvillkor om att koncernlån till det vårdgivande företaget inte får förekomma. Koncernmodern får i stället nöja sig med utdelning av beskattad avkastning.

Permalänk | Anmäl #30 Jonas Luller, 2011-11-16, 19:29

#30

Offentliga upphandlingar är just offentliga och öppna, transparenta. Detta är hela grundprincipen i offentlig upphandling

Det som behövs är att upphandlaren har adekvat kompetens och ställer tillräckligt många och höga "skallkrav"

För att upphandlingen skall kunna granskas så att det har gått rätt till så bör det förlorande buden INTE hållas hemliga, det förtar syftet.

Permalänk | Anmäl #31 Mikael, 2011-11-16, 19:59

#30 Jonas Luller, det är för sent när vanvården väl uppdagas. Vanvård är inte som ett krånglande löpande band. Varje fall av vanvård är ett stort mänskligt lidande. De har ingenstans att ta vägen. De är tvingade att vara kvar i Caremas van/vård.

Att ställa någon till svars stillar hämndlystna kristna. Men det gör inget för de vanvårdade. Dessutom kommer ingen med makt inom Carema att ställas till svars. Företag kan inte ställas till svars, i Sverige eller någon annanstans. Företag är ekonomiska konstellationer som kan bli skadeståndsskyldiga vid t ex kontraktsbrott. Det är allt.

Sen försöker ni kringgå hela den moraliska problematiken genom att kräva mer övervakning. Det är inte Caremas fel att de vanvårdar patienterna, utan myndigheterna bär ansvaret för att de lät det ske.

Ert resonemang är befängt.

Ni säger att man inte kan lita på att privata aktörer sköter sig och det är myndigheternas (samhällets) ansvar att övervaka och se till att de sköter sig.

Låt oss vända på det. Skulle ni anställa någon ni inte litade på och sen anställa en andra person för att övervaka den första?

Låt oss låtsas att inget av detta är vansinnigt. Så nu låter vi Carema ta hand om våra sjuka och gamla. Därefter anställer vi extra personal för att övervaka att allt går rätt till på Carema. Hur man än vänder och vrider på det så blir denna kontroll en extra utgift. Och det är inte Carema som betalar. Med andra ord, samhället går in med pengar bara för att se till att såna som Carema ska kunna driva sin affärsrörelse.

Att kalla alla du inte håller med för populister funkar inte. Mina inlägg är allt annat än populistiska. De är rakt igenom sakliga. Och du har inget svar på något av det.

Det är ni som står för populismen. Fast det är inte så mycket populism som att avsäga sig ansvar och skapa förvirring. Det var såna som ni som skylde bankrisen på myndigheterna trots att den orsakades av bankerna. Ni har åtminstone delvis rätt. Krisen orsakades av den avreglering som bankerna bad om. Och Caremaskandalerna orsakades av den avreglering som de privata aktörerna bad om.

Permalänk | Anmäl #32 u_3826, 2011-11-16, 21:51

Slutreplik från mig: återigen, det där med att personalen omedelbart skulle förvandlas till ondskefulla monster när de arbetar för ett privat företag tror jag inte på. De flesta har ju tidigare varit anställda i kommunen.

Och sedan alla ni som inte har någon tilltro till att ett privat företag faktiskt kan utföra arbetet till lägre kostnad men med bibehållen kvalitet: i de allra flesta fall där man tagit in företag som Carema är ju kommunerna och landsting beställare. Man kan ju undra varför de gör så här? Är det bara av ideologiska skäl, d v s elaka moderater som vill göra livet surt för landets seniorer? Det tror inte jag. Jag tippar på att det är ett försök att hushålla med skattebetalarnas pengar, man hoppas kunna spara genom att lägga ut det på entreprenad. Man har lagt märke till att den egna organisationen inte är flexibel och därför dras med stora onödiga kostnader, ett exempel:

Kommunen X har en befolkningsstruktur som gör att man i år behöver 100 anställda inom åldringsvården, men om fem år räknar man med att behovet sjunker till 80. Därefter stiger behovet igen, men man vet inte hur mycket. Då förefaller det vara en bra ide att låta ett företag som också har verksamhet i grannkommunerna ta över. Övertaligheten kan klaras genom att de anställda kan sättas in där det behövs. Detta är en reell effektivitetsvinst.

Jag tror inte att vi ska underskatta kommuner och landsting. Om de lägger ut arbeten på entreprenad så gör de det av ett bra skäl. Och jag tror nog att de kom ihåg att räkna med kostnaderna för ett utökat kontrollprogram när de jämförde kostnaderna.

Och förresten, varför tror ni att ett ålderdomshem som drivs av kommunen inte behöver kollas och inspekteras?

Permalänk | Anmäl #33 Kurt Myrhagen, 2011-11-17, 08:44

Som så många teoretiker så har Karlsson en övertro på vad man kan åstadkomma med kontrakt och mätningar (samma problem finner man i skoldebatten). Allt går inte att mäta på ett effektivt sätt, och allt går inte att skriva in i kontrakt.
Man måste tänka på incitamenten. Privata företag ska maximera vinsten. Kvalitet i vården blir möjligen ett medel för att kunna tjäna mer pengar, men vinsten är målet. Självklart påverkar det verksamheten något oerhört. Tänk tanken att polisen privatiserades - skulle det påverka deras prioriteringar?

Permalänk | Anmäl #34 Jakob Jonsson, 2011-11-17, 08:42

// Mikael, Jonas

Det är oerhört svårt att beskriva allt som krav i kontrakt. Visserligen kan man ställa krav på exakt hur mycket personal, kompetens, schemaläggning osv som entrepenörern ska ha, men då blir dte inte mycket utrymme kvar för entrepenörens egna kreativa lösningar - och det var väl det som var anledningen till privatiseringen? Och ju mer man detaljstyr desto fler byråkrater behövs hos landstinget. Frågan är hur mycket besparingar som blir kvar när man har tagit hänsyn till vinsterna och den ökade byråkratin.

// Kurt

Men herregud, landstingen lägger ut på entrepenad för att politikerna i fullmäktige har bestämt det. Tror du att tjänstemännen själva fattar beslut om privatisering? Det har inget att göra med vad tjänstemännen tror är bra, utan vad politikerna har gått till val på.

Permalänk | Anmäl #35 Jakob Jonsson, 2011-11-17, 08:48

Viktor! Du skriver att "Konsumenten bara behöver oroa sig för produkten och dess pris. Allt annat saknar relevans" Men om produkten råkar vara människor? Saknar det också relevans?Sedan säger Du att "produktionshastigheten blir en avgörande faktor". Det finns en viss skillnad i att tillverka/sälja slit och släng produkter och att vårda människor.

Permalänk | Anmäl #36 Gunnar Palmgren, 2011-11-17, 10:59

# 36 Gunnar

Produkten kan knappast vara människor då det hade varit någon form av slavhandel. Produkten är huvudsakligen vård av människor!

alltså räcker det att fokusera på hur bra produkten är och vilket pris den har. Om människor far illa när produkten är vård av människor så är det ju uppenbart att produkten inte håller en hög kvalitet.

Det är ungefär lika uppenbart att den här produkten är bristfällig som om man i kommunen upptäckt att brandkåren ibland anlägger bränder istället för att släcka.

Om brandkåren anlägger bränder samtidigt som den kostar lika mycket som andra brandkårer som enbart släcker bränder så är dess produkt undermålig. Undermåligheten i produkten består av att den inte gör det som köparen vill att den ska göra. Om brandkåren gör en jättevinst eller inte är helt irrelevant för konsumenten.

Man tar ju hellre än brandkår som släcker bränder och gör vinst än än en som anlägger bränder men är kommunal.

Permalänk | Anmäl #37 Viktor Sandahl, 2011-11-17, 18:57


Svenska modellen
annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  4. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stora risker med MP:s energipolitik
  9. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.