Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Skolan och integrationen

Susanna Åhs om Skolan och integrationen

Skolan måste rädda barnen som inte kan bli Zlatan

Zlatan lyckades vända ensamhet och smärta till en konstruktiv drivkraft som tog honom framåt. Om han inte hade valt fotbollen säger han att han kanske hade valt den kriminella världen som stod som god tvåa. Men vi kan inte bygga vårt samhälle på ideella krafter och vi måste sluta idealisera idrotten som vägen ut från förorterna och istället tänka att utbildning är vägen in i samhället, skriver rektorn för Fittjaskolan i Botkyrka.


Om författaren

Jag är rektor i Fittjaskolan i Botkyrka. Fittjaskolan har de senaste åren haft en positiv resultatutveckling, och vi ser en attitydförändring i skolan. Normen på skolan är att vara studiemotiverad.

Som representant för svenskt skolsystem ställer jag mig nu frågan; hur stod sig utbildning i konkurrensen om Zlatans uppmärksamhet? Uppenbarligen besitter Zlatan en stor förmåga av snabbtänkt problemlösning, kreativitet, analysförmåga och initiativförmåga. På fotbollsplanen blev det hans varumärke och någon eller några runtomkring honom måste ha uppmärksammat honom på de här förmågorna då de till slut blev hans inkomstkälla. Alla besitter dock inte den exceptionella talangen som Zlatan hade för att kunna ta sig fram inom fotbollen så att de kan leva på den. Vad ska de då falla tillbaka på om inte utbildning finns i bagaget? Bakom hörnet väntar arbetslöshet och utanförskap dvs. att fastna i en underklass avskiljt från det övriga samhället. För ett fåtal återstår i värsta fall den kriminella världen.

I mötet med en elev med stora behov blir det ofta problematiskt för skolan, då vi är så djupt rotade i en svunnen tids skoltradition att förändra och anpassa eleverna efter undervisningen och inte tvärtom. Att pedagogiskt möta många barn med stora och svåra behov kan för den enskilde läraren verka oöverstigligt och då gör vi det som svunna tiders skoltradition bjöd- vi ger upp hoppet om att lyckas med eleven. I svenska förorter finns mörkertal där inte ens hälften av eleverna har behörighet till gymnasiet. Vi saknar kompetensen för hur vi metodiskt ska möta elever i behov av stöd, särskilt om det finns många med behov i samma undervisningsgrupp. Detta trots att det sedan 15-20 år finns forskning om framgångsrika metoder.

Något i mötet och i strukturen inom idrotten däremot gör att, inte alltid men ofta, ungdomar lyckas utveckla sina förmågor. Det är fantastiskt med dessa vardagshjältar som arbetar ideellt, engagerat och helhjärtat för ungdomarnas skull. Vi hör ofta om unga män där idrotten blev deras räddning och bakom framgången fanns en tränare som sett och trott på dem.


Men vi kan inte bygga vårt samhälle på ideella krafter och vi måste sluta idealisera idrotten som vägen ut från förorterna och istället tänka att utbildning är vägen in i samhället. Idrotten i förorten ska representera det den gör i övriga svenska samhället-en kompletterande arena för intressen och motion. 

Till vår utbildningsminister och alla andra beslutsfattare inom svensk skola vill jag säga att vi har möjligheter att lyfta oss gemensamt, men vi måste vara villiga att lära oss hur det ska gå till. Vi står inför ett helt nytt samhälle där utmaningarna är stora och utslagningarna kommer att växa om vi inte på allvar gör övergripande och genomgripande förändringsprocesser.

Skolan bör ta kommandot genom att vi på allvar sätter oss in vad inkluderande pedagogik innebär både på en systematisk nivå och för var och en. Vi måste på ett kvalificerat sätt identifiera och organisera lärandemiljöer och undervisning där alla elever utvecklas och stimuleras. Inte nästan alla. Rektorer behöver använda sig av en struktur i skolan som möjliggör en ständig utvecklingsprocess och dialog där den dagliga pedagogiken, specialpedagogiken och forskning ingår som självklara moment.

Vi ser på resursanvändning med nya ögon. Metodutveckling som utgår från framgångsrika resultat inom skolor och kommuner är ett sätt att ta tillvara och utveckla redan befintliga resurser. Såväl rektorer som förvaltningschefer behöver se över sina strategiska planer för att få till en spridningseffekt av metoder som fungerar. Låt oss ha höga förväntningar på alla våra ungdomar i alla delar av Sverige. Dagens SALSA-redskap innebär inbyggda låga förväntade resultat och det blir mycket problematiskt att vi idag kan vara nöjda med att hälften eller rentav en tredjedel av våra ungdomar får betyg. Ge Skolverket i uppdrag att utarbeta indikatorer som påvisar skolans kompensatoriska funktion utan att sänka ribban när det gäller förväntningar.

Vi måste inse, att ungdomar och barn inte är teoretiskt eller praktiskt lagda. Det är en förlegad kunskapssyn. Utifrån dagens kunskapssyn används praktiska ämnen och moment för att utveckla tänkandet, likväl som de teoretiska ämnena gör.

Vi kan absolut försöka locka de bästa lärarna till områden där elever får svagt stöd hemifrån (DN:s ledarsida, 8/11-11). Men ett par nya skickliga lärare till varje skola kommer inte att leda till skolutveckling om inte skolledning och kollegor förstår vad det är i skickligheten som ger resultat och kan få bäring för resten av skolan.

I sin undervisning och genom sina metoder lyckas de mest framstående pedagoger få varje barn att förstå skolans och ämnenas övergripande syfte och göra det till sitt eget individuella. Dessa lärare läser inte sociala signaler som brister hos eleven, utan som signaler på att deras egna undervisning och/eller lärandemiljö måste justeras. En skicklig lärares utgångspunkt är alltid att elevens förmågor och möjlighet till progression är överordnat elevens bakgrundsfaktorer. Eleven, oavsett bakgrund, svarar genom att villigt komma till skolan, vara delaktig i sitt lärande och sin utveckling - en förutsättning för att så småningom infria sina drömmar om karriär och samhällstillhörighet.

Ambitionen bör därför vara att beslutsfattare på alla nivåer i svensk skola utarbetar strategier för en lärande organisation där utveckling av pedagogisk skicklighet gynnas. Genom att stödja, tillvarata, premiera och sprida metodutveckling systematiskt till varenda klassrum gör vi det som skolans uppdrag innebär; kompenserar bakgrundsfaktorer.

Hur ska vi då få fart på en sådan utveckling? Som arbetsgivare måste vi börja differentiera slutlönerna långt mer än vad vi gör idag. De riktigt skickliga lärarna, motorerna i skolsystemet, ska vara högavlönade. Eftersom de faktiskt kommer att rädda människors liv och framtid, innebär deras insats i slutändan en ren samhällsvinst.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40829

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tyvärr är det redan för sent.
I Mö finns knappt några svenskar i skolorna. Mös sammansättning är redan ändrat, viket är ett problem redan.
Barnen pratar inte ren svenska. (politiker tycker inte att det är ett problem). Ngn pucko sade att man kan visst vara tvåspråkig... jaha? på vilket sätt?
- prata ren svenska
och
- svenska med brytning

Många som kommer hit har noll respekt för varken svenska lärare och Sverige. De har fullständigt missuppfattad vad demokrati står för.
Jag är mycket bekymrad för vad Sverige är på väg

Permalänk | Anmäl #1 B T, 2011-11-16, 07:37

"Många som kommer hit har noll respekt för varken svenska lärare och Sverige. De har fullständigt missuppfattad vad demokrati står för."

Självklart är det hopplöst, #1 B T, och alla försök att trolla bort problemen är dömda att misslyckas och det värsta är bristen på empati som etablissemanget och artikeln ovan visar.

Det handlar om människor i krig vars tankar cirklar kring tillståndet i hemlandet, släkten, vännerna och önskan om att återvända.

De är INTE INTRESSERADE av att lära sig svenska, bli svenskar eller att anpassa sig till Sverige för det kräver att de ger upp sin egen kultur.

Därför är den allt mer extrema positiva särbehandlingen dömd att misslyckas och naturligtvis undrar svenska barn varför de inte får samma privilegier som invandrarbarnen vilket naturligtvis kommer att leda till allt större konflikter.

Vi måste se sanningen i vitögat och acceptera att flyktingarna inte kommer att integreras och inte bli produktiva samhällsmedborgare utan kommer att leva i utanförskap försörjda av bidrag och kriminalitet för överskådlig framtid.

Och när vi nått den mognaden så kanske vi kan konstruera en långsiktigt fungerande migrationspolitik som inte genererar fler problem än den löser.

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2011-11-16, 08:44

Denna artikel är utmärkt exempel på PK-elitens beskrivning av importerade problem som följer med den nya kulturen.
Här ropas det på mer pengar för att undervisa barn men föräldrar som levt i medeltidskultur. Det blir blir inte lätt att skola sådana ungdomar så de kan bygga det nya Sverige och trygga våra pensioner. Nej, pensionärer, åldringar och sjuka får avstå vård för att finansiera den nya kulturen.

Vad menas med
"rektorer som förvaltningschefer behöver se över sina strategiska planer för att få till en spridningseffekt av metoder som fungerar."

Hur ser de metoder ut som är anpassade för medeltida befolkning?

Permalänk | Anmäl #3 Jan Ivarson, 2011-11-16, 08:53

#3 Jan Ivarson. Flyktingindustrin är en mycket lukrativ verksamhet så det är inte konstigt att dess lobbyverksamhet är så intensiv och att i princip alla medel används för att kväsa kritiken.

Permalänk | Anmäl #4 Bo T, 2011-11-16, 09:04

Ja,

det hela bottnar i att vi måste få bukt på diskrimineringen mot muslimer.

Se t.ex. på SJ som kastade av en bedjande muslim. Som tur är får de tänka om på SJ och inför nu Halal-vagnar för muslimer.

Skolan får göra likadant.

MVH Berit von Gyllencreützer af Björkesund och Helgö - al Abdulhassis Socialsekreterare på Lidingö & Debattör http://batikhaxanberit.blogspot.com

Permalänk | Anmäl #5 Berit von Gyllencreützer af Björkesund och Helgö - al Abdulhassis, 2011-11-16, 10:48

Quick-fix fungerar inte. Ungdomar känner på sig när de vuxna struntar i dem.

Samhället idag är uppbyggt helt utan marginaler. Deras föräldrar sliter långa timmar och det blir inte mycket över. Detta ser ungarna. De ser också att folk med pengar flyttar till särskilda områden där priserna rusar och de utan pengar får bo i stagnerande områden.

De ser vissa köra omkring i nya bilar samtidigt som de tänker på sina föräldrar som åker buss. Lite grann Wall-Street-rörelsens bitterhet infinner sig när man läser, eller hur?

Ungar idag ser hur samhället är uppbyggt. Alla institutioner är skyddade. Banker, försäkringsbolag eller fondförvaltare. Företag som bankerna skyddas när det blåser och notan hamnar på deras föräldrar (skattebetalarna).

Hur ska ett sådant samhälle få ungar att se upp till dem när de själva predikar ansvar av ungarna men sen inte lever upp till det själva. Vi har till och med en partiledare som stulit Toblerone och en som fuskar med bidrag i ett av Sveriges största partier.

Artikeln är bra men problemet går långt utanför skolans ansvarsområde. Jag tror nog skolan och personalen gör sitt yttersta i många fall. Men de är människor, har egna familjer och inser att de inte kan påverka mer än de tillåts av ungarna själva.

Om vi lever som vi lär kanske vi har chans. Annars kommer problemen öka.

Permalänk | Anmäl #6 Göran Karlson, 2011-11-16, 10:59

#6 Göran Karlson. Det handlar inte om "socioekonomiska faktorer", den vänsterpopulistiska förklaringen på alla samhällsproblem.

Det handlar om människor som i själ och hjärta vill resa hem. De har tvingats hit av olyckliga omständigheter.

Tanken att de ska integeras är helt absurd. Det är ett tvångsgifte som de inte kommer att acceptera och ju mer vi försöker ju mer kommer de att visa sitt missnöje med det.

Utgångspunkten måste vara att de ska återvända så snart omständigheterna i hemlandet medger det. Under tiden kan de syssla med terapijobb och liknande.

Och om ansträngningarna till integration avslutas så finns det en möjlighet att spontan integration uppstår, en integration som inte är tvångsmässig utan sund och positiv.

Permalänk | Anmäl #7 Bo T, 2011-11-16, 11:20

"Vi står inför ett helt nytt samhälle.."
Varför det? När beslutades det? Vem beslutade det?

Permalänk | Anmäl #8 Martin A, 2011-11-16, 17:19

Fel tänkt!
Skolan ska inte ta ansvar för individen. Barnet och förändrar ska ta ansvar. Skolan ska ge grundläggande kunskap för att kunna leva och verka i samhället. Om sedan barnet eller föräldrarna inte vill rätta in sig i ledet hamnar de utanför. Det är då deras val. Inget skolan ska eller bör ta ansvar för.
Allt tal om den nya pedagogiken låter verkligen bra. Tills man går utanför sina höga murar och ser verkligheten, speciellt i ett omvärldsperspektiv. Sverige hamnar allt mer i kölvattnet av resten av den civiliserade världen. Är det att ge barnen en ärlig chans i vår mer globala värld?
Var ligger systemfelet: hos oss som hamnar allt mer efter eller de andra som drar ifrån oss?
Lämna den nya skolpedagogiken innan vi förlorar ytterligare en generation.

Permalänk | Anmäl #9 Sven Svensson1, 2011-11-18, 22:12

Intressanta kommentarer som kommer...
@Martin A. Ingen har beslutat att vi står inför ett nytt samhälle, det är den globala utvecklingen som gör att vi kommer att få nya och andra krav på oss än tidigare. Vad de handlar om vet nog ingen egentligen, men i skolans värld handlar de nu om att stärka elevernas förmågor som att ifrågasätta, värdera, kritiskt granska, analysera. De kommer att bli vassa på detta och kommer absolut att kunna vara med i den globala konkurrensen. Men de som inte får utbildning kommer att hamna ännu mer utanför.
@Sven Svensson. Självklart ska barn och föräldrar ta sitt fulla ansvar. Men i skolan är det pedagogerna och skolledningen som har ansvaret för att undervisningen är utformat utifrån behoven. Min poäng är att om man inte anpassar undervisningen, utan fortsätter som man alltid har gjort får det effekter och de effekterna är av social karaktär. Om du läser kommentarsfältet ser du hur samhället är fyllt med människor som pekar på andras brister och missar att ta sitt eget ansvar.
@Göran Karlsson. Jag är övertygad om att skolpersonalen gör sitt yttersta också, därför håller jag de pedagogiska ledarna, dvs rektorerna ansvariga för att inte ta in mer aktuell forskning än vad man gör i dag generellt. Det skulle hjälpa lärarna ännu mer. Men visst har vi ett samhälle som håller på att dras isär, inget snack om den saken. Och jag är inte ute efter någon quick-fix. I bästa fall kan vi bromsa utvecklingen.

Permalänk | Anmäl #10 Susanna Åhs, 2011-11-19, 12:05

@Susanna Åhs. Tack för ditt inlägg och att du tar dig tid att diskutera kommentarerna.
Visst är det skolledningen och pedagogerna som ansvarar för undervisningen. Problemet är att de utformar undervisningen, inte från behoven, utan från en ideologisk modell. Denna modell är i sin tur baserad på något som i en välvillig värld knappt kan kallas forskning utan mer är ett försök att föra fram sin idealiska idebild.
Du har helt rätt att undervisningen ska anpassas. Men vad är de sociala effekter du hänvisar till?
Undervisningen ska anpassas till de krav som kommer att ställas på individerna efter slutförd obligatorisk skolgång när de kommer ut i arbetslivet eller går vidare med fortsatta avancerade studier.
Om detta är grunden och barnen inte klarar dessa krav är det inte fel på undervisningen. problemet idag är att det är fel på både undervisningen och den enskildes ansvar.
Jag anser för övrigt inte att kommentarsfältet kan representera samhället...

Permalänk | Anmäl #11 Sven Svensson1, 2011-11-19, 23:28

annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  4. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stora risker med MP:s energipolitik
  9. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.