Iran och Israel

Mojtaba Ghotbi om Iran och Israel

Med stöd till Irans opposition kan väst stoppa bomben

Publicerad: 2011-11-15 11:11, Uppdaterad: 2011-11-16 19:11

Omvärlden bör ta aktiva steg mot ett regimskifte i Iran om man vill hindra prästerskapet från att tillverka kärnvapen. Annars kommer vi världsmedborgare att vara de stora förlorarna, skriver Mojtaba Ghotbi, Förenade Föreningar för ett Fritt Iran.

17 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Vice ordförande för Förenade Föreningar för ett Fritt iran, FFFI.

Internationella atomenergiorganets rapport som kom ut i förra veckan är det starkaste beviset hittills på att prästerskapet i Iran är nära att utveckla kärnvapen. Informationen i rapporten beskriver hemlig upphandling av utrustning och design-information nödvändiga för framställning av kärnvapen, tester rörande högexplosiva ämnen, utveckling av detonatorer, datormodellering av en nukleär stridsspets, samt förberedelser för provsprängning av ett kärnvapen. IAEA:s avslöjanden vederlägger samtidigt regimens eftertryckliga och ivriga påståenden om att deras kärnenergiprogram har endast fredligt syfte och civila ändamål.

Diskussioner om hur omvärlden ska reagera och agera mot det framstående hotet från iranska regimen har återigen tagit fart efter IAEA-rapportens offentliggörande. Förvirringen i diskussionerna är relativ uppenbara. Ett av alternativen och onekligen det mest märkbara i debatten handlar ett militärt angrepp mot Irans nukleära anläggningar.

Israel som betraktar Iran som ett allvarligt hot mot sin existens påstås enligt rapporter i internationella medier söka direkt stöd för en eventuell militärattack mot landet. Vissa påstår rentav att Israel kan komma att agera unilateralt, precis som tidigare flyganfall mot syriska och irakiska kärnanläggningar, om landet misslyckas med att samordna ett internationellt stöd för militärt angrepp mot det alltmer oroväckande iranska nukleära programmet.

USA:s tidigare utrikesminister, Condoleezza Rice, sade härom veckan till amerikanska medier att USA aldrig bör undanta möjligheten att använda militära maktmedel när det gäller att hantera Iran, eftersom regimen av allt att döma försöker skaffa kärnvapen och förtrycker sin egen befolkning.

USA:s försvarsminister, Leon Panetta, varnade för en militärattack mot Irans kärnanläggningar och tillade att en attack allena kan fördröja iranska kärnvapenprogrammet med upp till tre år.

Kina och Ryssland är emot alla sanktioner och förespråkar fortsatt eftergiftspolitik medan ett splittrat Europa tillsammans med den nuvarande amerikanska administrationen ser ökade sanktioner som ett alternativ för att hejda Irans strävan efter kärnvapen.

Vad är då det rätta alternativet? Västvärldens långvariga eftergiftspolitik ivrigt förespråkad av snusförnuftiga experter och godtrogna makthavare i syfte att säkra egna landets kortsiktiga ekonomiska intressen har trots ideliga varningar om förödande konsekvenser medfört att prästerskapets envälde nu utvecklats till att vara världens mest fruktade statsterrorismapparat.

Vi kan väl tänka oss att den så kallade "kritiska dialogen" får anses avslutad inte minst från iranskt håll till förmån för en mer aggressiv och expansionistisk politik, både i mellersta östern och globalt, den dag då landet förfogar över kärnvapen för att backa upp sin illvilliga politik med.

En militärattack mot Irans kärnanläggningar skulle med största sannolikhet tända ännu en konflikt i Mellanöstern utan tydliga vinnare eller förutsägbar utveckling. Bombningar löser knappast problemet med det som otvivelaktigt kan antas var ett nukleärt program med syfte att tillverka kärnvapen. En amerikansk-ledd invasion av Iran eller ett Iran med kärnvapen ser emellertid ut att vara något av de beska piller världen måste svälja framöver.

För sin del har Teherans makthavare lovat att orsaka "svåra skador" på både Israel och USA genom hämndaktioner som ska få dessa "arroganta makter" att bryta samman inifrån om landet angrips militärt. Dessa uttalanden bör inte avfärdas som tomma hot eller dösnack och inte heller som en ypperlig möjlighet att göra sig en slant genom att engagera regimen i förhandlingar.

Avslöjanden kring en Iranplanerad terroristattack med syfte att döda den saudiske ambassadören i Washington bevisar att iranska regimen har både viljan och resurserna för att slå till i hjärtat av USA, om det nu fortfarande finns någon som fortfarande tvivlar på prästerskapets engagemang och handlingskraft när det gäller att genomföra terrorattacker i andra länder.

Det planerade mordet på amerikansk mark som avslöjades var, för att citera USA:s utrikesminister Hillary Clinton, en "farlig upptrappning" i förhållande till att Iran nu försöker slå ut fiender utanför regimens annars vanliga operativa områden som Irak och Afghanistan.

Konkreta förändringar i Iran måste komma inifrån själva landet och genom det iranska folket. Omvärlden bör ta aktiva steg mot ett regimskifte i Iran om man vill hindra prästerskapet från att tillverka kärnvapen. Det iranska folket har kapaciteten, kraften och viljan till att åstadkomma en demokratisk förändring.

Det som västvärlden kan och bör göra för att stödja denna process är att först och främst vara bättre på att implementera de redan existerande diplomatiska och ekonomiska sanktionerna mot regimen och dess representanter. Samtidigt måste västvärlden sluta köpa prästerskapets olja och gas samt införa strikta sanktioner mot den iranska centralbanken.

Det är inte längre motiverat och direkt kontraproduktivt om man värnar om Sveriges och det internationella samfundets långsiktiga intressen att låta prästerskapets bödlar framstå som de förtrycktas representanter istället för deras förtryckare.

Informella och hemliga möten med regimens representanter som i själva verket står på EU:s sanktionslista i samband med internationella forum och konferenser är omotiverat och skadlig politik.

Sverige är en stat som bygger sin säkerhet på att världens stater lever upp till internationella regler och folkrätt. Här skulle det kunna handla om en stat som bryter mot ett väldigt viktigt avtal om rustningskontroll, icke -spridningsavtalet. Och som kanske kommer undan med det, så säger Fredrik Lindvall som är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till DN söndagen den 13 november. Utmaningen här för läsaren är att hitta en enda internationell konvention, lag eller bestämmelse som prästerskapet har respekterat under sina 32 år vid makten, lycka till.

Den iranska demokratiska oppositionen har sagt det ända sen 2004 och det tål att upprepas, ingen eftergiftspolitik, inga krig, stöd en demokratisk förändring i Iran genom det iranska folket och dess legitima motståndsrörelse. Om den religiösa diktaturen i Iran tillåts fortsätta obehindrat på samma bana som idag är det vi, världsmedborgarna, som kommer vara de stora förlorarna både humanitärt och ekonomiskt.

Det som vi ser hända land efter land under den arabiska våren är att internationella samfundet startar ett ingående samarbete och ger ett internationellt erkännande till övergångsregeringar nyligen formade av aktivister och medborgare i exil som ett kortsiktigt alternativ till de styrande diktaturerna.

Iran har haft en aktiv motståndsrörelse alltsedan prästerskapet usurperade makten i landet efter den folkliga revolutionen 1979. Den iranska motståndsrörelsen presenterade sitt övergångsalternativ 1981 i Teheran genom grundandet av iranska nationella motståndsrådet, NCRI, en bred koalition av demokratiska iranska organisationer, grupper och personligheter som ska förverkliga fria och rättvisa val i Iran under observation av FN och internationella observatörer senast ett halvt år efter regimens fall.

Men NCRI och koalitionens mest organiserade och av regimen fruktade oppositionsgrupp, Folkets mojahedin, har ständigt hamnat i de demokratiska regeringarnas kylbox och ignorerats. Tillsammans med det iranska folket har de fått kämpa i kraftig motvind för Irans frihet när prästerskapet villkorat lukrativa oljekontrakt och investeringsmöjligheter i Iran samt fortsatta diplomatiska förhandlingar med västvärlden med krav på internationell bojkottande av och tillslag mot den iranska motståndsrörelsen.

Tyvärr fick prästerskapet gehör för sina krav när de saluförde det iranska folkets välstånd. Det främsta exemplet i sammanhanget är terroriststämplingen av Folkets mojahedin där de demokratiska regeringarna i väst först gick runt sina egna lagar och sedan ignorerade domstolsbeslut efter domstolsbeslut i favör av den iranska motståndsrörelsen till den graden att Europas rättsstatsprincip ifrågasattes av europeiska medborgare och politiker som vågade simma motströms. Först då när det inte längre var juridisk möjlig och man håll på att riskera sitt demokratiska anseende valde man att stryka organisationens namn från terrorlistan, detta åtminstone i Storbritannien och EU. Men då hade man redan försäkrat Teheran om att den politiska och diplomatiska isoleringen av iranska motståndsrörelsen kommer att vara intakt och orubblig samt att "den kritiska dialogen" skulle fortgå oavsett.

Tiden har kommit att lyssna på de som verkligen representerar iranska folkets aspirationer och dröm. De som har strävat i tre decennier i en internationell uppförsbacke när de försökt uppmärksamma omvärlden om iranska regimens omänskliga karaktär och dess illvilliga politik som ett hot mot den internationella freden. Detta alternativ överträffar de alternativ som begrundas för tillfället och behöver inte på något sätt utesluta eller i fara sätta andra initiativ.

Möjligen kan en amerikansk omvärdering av förhållandet till Iranska nationella motståndsrådet med ett avförande av organisationen från den amerikanska terroristlistan som följd öppna vägen för att på allvar stödja en demokratisk förändring i Iran. Denna process pågår för närvarande efter ett beslut från en federal appellationsdomstol i Washington D.C. som förkastade benämningen på nuvarande bevis och dokument framlagda av den amerikanska staten och rekommenderade att organisationen skulle avföras då det inte stod i deras makt att ta ett sådant beslut.

Den amerikanska regeringens vilja att följa sina egna domstolsrekommendationer kombinerad med ett positivt politiskt stöd till NCRI och Folkets mojahedin från övriga västvärlden kan sätta ytterligare nödvändig press på det iranska religiösa enväldet både i och utanför Iran.

Det är dags att lyssna på de röster som har en utmärk kännedom om den iranska religiösa diktaturen och grym erfarenhet av prästerskapets förtryck som samtidigt erbjuder en hållbar och logisk lösning på hotet från den iranska regimen istället för att blidka barbariskt förtryck utifrån en realpolitisk övertro eller att uppmana till sabelskrammel.

Mojtaba Ghotbi (6 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40808

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Samtidigt måste västvärlden sluta köpa prästerskapets olja och gas..."

Det skulle inte hjälpa, Mojtaba Ghotbi, för Kina skulle säkerligen fortsätta köpa Irans olja till världsmarknadspris.

Irans folk måste nog hantera sin regim själva liksom omvärlden får hantera Irans hot mot Israel.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-11-15, 12:52

"Avslöjanden kring en Iranplanerad terroristattack med syfte att döda den saudiske ambassadören i Washington bevisar att iranska regimen har både viljan och resurserna för att slå till i hjärtat av USA,"

För det första är det något mycket skumt bakom den där konspirationen. ""Did an elite branch of Iran's military handpick a divorced, 56-year-old Iranian-American used-car salesman from Texas to hire a hitman from a Mexican drug cartel to assassinate the ambassador to Saudi Arabia by blowing up a bomb in a crowded restaurant in Washington?" som en reporter från CNN beskrev det.

För det andra, om det mot förmodan verkligen var Iran som var så inkompetenta att de gjorde i stort sett allt fel bevisar det möjligen deras vilja, men sannerligen inte att de har resurser att angripa USA.
http://en.wikipedia.org/wiki/Adel_al-Jubeir_assassination_plot

Själv tycker jag snarare det verkar som en "false flag" operation avsedd just att användas som Ghotbi gör här för att misskreditera Iran. Att Iran har en repressiv regim internt räcker ju inte för att omvärlden skall orka bry sig om att störta den utan man måste beskriva Iran som ett internationellt hot.

Permalänk | Anmäl #3 u_7333, 2011-11-15, 15:30

Det är faktiskt rätt Mojtaba. Iransk opositionen har ansett det här faktumet under åren. Spåret av atombomben hos mullorna har observerats inte bara i år men drygt 10 år.
Vill Ni bli av med atombomben får man ta bort regimen, bara stoppa hjälpa dem politisk, ekonomisk, Stöd Iranska folket och deras motstånds rådet.

Permalänk | Anmäl #4 Manocher, 2011-11-15, 15:59

Jag har inte hittat EN ENDA seriöst demokratisk organisation bland de exila motståndsgrupperna. Däremot allt från hårdföra kommunister till konservativa monarkister. Vi skall inte stödja dessa grupper om vi skall stödja demokrati. Dessa grupper har dessutom mycket lite stöd inne i Iran.

Permalänk | Anmäl #5 Bo Grahn, 2011-11-15, 16:57

....så verklihetsfrämmande låter en person som varit för borta länge från sitt hem och tror att han vet något.

Exila personer representerar inte Iran, det gör
iranierna själva.

Exiler vill till exempel att Muhajeedin Khalq (MEK) ska styra Iran, en terrorgruppering med 0 stöd inne i Iran efter stödet till Saddam Hussein och terrorn.

Så vi ska absolut inte lyssna på exilgrupperna.
Här finns information om denna grupp.

http://www.niacouncil.org/site/PageServer?pagename=mek_terror

http://articles.cnn.com/2011-09-12/opinion/abdi.dont.delist.mek_1_mek-te...

Permalänk | Anmäl #7 Peter, 2011-11-15, 17:29

#7 Peter

Bra sagt! Ofta kommer inte detta fram i media. Jag har inget emot nån enda människa som tycker vad den vill så länge denne vill verka i en demokratisk miljö och acceptera sin meningsmotståndare. Har diskuterat med en del exiliranier och
de har inte denna uppfattning. Det kan bero på många orsaker
men det finns en viktig uppgift att granska dessa grupper BAKOM
deras egna pamfletter.

Permalänk | Anmäl #8 Bo Grahn, 2011-11-15, 18:25

Regimen i Iran är vidrig! V i får dock inte gå i fällan som när det gäller Irak. Det gynnar inte det iranska folket. Allt vapenskrammel är baserat på rykten som har ett syfte. Saddam hade massförstörelsevapen - nu är Iran nära bomben och måste attackeras av USA ( för Israels räkning). Ju mer Iran isoleras desto värre läge för oppositionen. Att Iran ska utplåna Israel med atombomber som krigshetsare sa i radion faller på sin egen orimlighet. Vad skulle palestinier ha för glädje av ett ödelagt radioaktivt område. Även andra arabländer skulle drabbas svårt.

Permalänk | Anmäl #9 roland skog, 2011-11-15, 18:23

Hjärligt tack för Din artikel, Mojtaba Ghotbi!

Permalänk | Anmäl #10 eru rasist va?, 2011-11-15, 23:23

#1 Bo T, Om ditt resonemang skulle gälla så bör man ju börja begå brott eftersom det finns andra som är kriminella. Vad hände med att stå upp för sina principer och värderingar, moraliska och mänskliga. Ett världssamfund baserad på lagar och regler, med oberoende rättsväsende. Var går den gränsen för våra makthavare när det gäller relationer med iranska regimen.

Iranska folket gjorde precis det och tog saken i sina händer 2009. Regimen svara med brutalt våld och förföljelse. Vad gjorde Sverige, i egenskap av ordförande land, ju man legitimerade regimens våldsanvändning för att hålla sig kvar vid makten och låtsades om ingenting när man deltog i Ahmadinejads installation. Och sedan dess har Ahmadinejad åkte runt världen som om han var det iranska folkets representant. Och snälla säg inte att Ahmadinejad har stor stöd i landsbygden för om detta var sant kunde han ju hålla fria val under FN:s insyn eller andra observatörer och låta alla delta så får vi se, det är ju inte så svårt om man är övertygad om att 2/3 av de röstberättigade stöder en. Regimen i Iran kan inte ens tolerera sin egen tidigare premiärminister (mousavi) eller talesmannen för parlamentet (karroubi) eller ”Reformisten” (Khatami). Hela frågan är varför?

”3 Thomas Palm, Så du menar att det råder brist på bevis för iranska regimens terroristaktiviteter. Varför gå till ett annat land, när det finns exempel här i Sverige. Vem tror du dödade en kurdisk aktivist i Nynäshamn under 90-talet. Vad hände med förövaren?

Jag kan göra en mycket längre internationell lista om du är intresserad. Regimens karaktär förstås bäst om man ser hur den behandlar sin egen befolkning.

#4 Bo Grahn, det är verkligen synd. Föreslår att du tittar lite längre och kanske bättre. Den som söker, finner. Får man fråga vad kriterierna för at betraktas som en seriös exil motståndsgrupper är? Tar gärna del av ditt svar i detta avseende.

#7 Peter, NIAC, snälla! Jag tror att WT:s artikel av 13 nov 2009 om NIAC och dess lobby verksamhet för iranska regimen säger allt om denna s.k. ”amerikansk-iransk” gräsrotsorganisation. Läs på här om du inte visste: http://www.washingtontimes.com/news/2009/nov/13/exclusive-did-iranian-ad...

#8 Bo Grahn ”så länge denne vill verka i en demokratisk miljö och acceptera sin meningsmotståndare”, vad händer när de s.k. demokratiska krafterna i världen bryter mot de lagar och konventioner som de själva satt upp och vägra ta sitt ansvar förenligt med dem endast för att göra sig en lättförtjänt slant på andra människors bekostnad. Vad säger du då?

Du vet jag menar alla de länder som skapade dessa viktiga globala internationella unioner som FN och alla dessa lagar och konventioner om vad som gäller för att stoppa krig och elände. När ska de visa med hela handen när diktaturer gång på gång bryter mot dessa bestämmelser. Civilkurage, det anser de flesta är en bra sak. Varför ska detta inte gälla länder, att de slutar sälja olja håller inte som argument.

#9 Roland Jag håller med dig, men den essentiella frågan är vad du kan göra eller bidra med för att stödja de som krossas under prästerskapets förtryck så världen slipper detta vidriga odjur. Sedan hade ju Iran en del finger i Irak tragedin att göra. Varifrån tror du USA fick alla de påståenden om irakiskt kärnvapen ifrån. Bush ville ha en ursäkt för att invadera, Iran utnyttjade denna svaghet och sjöng den sång de ville höra. Det är ju bara se vem som är den totala vinnaren av denna tragedi i Irak, Iran tillsammans med de multinationella företagen.

Permalänk | Anmäl #11 Massud Kiani, 2011-11-15, 23:28

Thomas Palm
Prästerskapets regim i Iran har gjort sig skyldig till många terrordåd i utlandet. Komplotten i USA mot Saudiarabiens ambassad är inte något undantag, snarare regel. Det finns inget skäl till att tro annat även om det hela tycks slarvigt hanterat. Här har du en lång lista över Irans terror dåd.
http://www.iranterror.com/content/view/38/56/
Och regimen terrorism I Irak och Bahrain och Syrien… behöver inte jag säga något om. http://www.dn.se/nyheter/varlden/bahrain-kopplar-terrorcell-till-iran
Vad är det som säger att regimen nu kommer att avstå från ytterligare terroraktioner som är det främsta vapnet i skräckväldets arsenal?
Peter
Ja; så kan man tolka det om man vill. Att jag är verklighetsfrämmande p.g.a. att jag har bott länge i exil. Jag vet inte vilken nationalitet du har men om du inte är iranier så har du enlig din argumentation inte alls någon aning om vad som är verkligheten.
Samtidigt mycket anmärkningsvärt att du argumenterar dina påståenden om oppositionen utifrån regimens egna hantlangare och Ökända Lobbyister. NIAC har och är en känd lobbyverksamhet som grundades av Bob Ney som idag sitter fängslad i USA p.g.a. av skumma affärer med Iran. Och sedan dess har hans springpojke Trita Parsi fortsatt i hans spår. Därför har deras organisation ingen som helst trovärdighet, inte ett dugg. Abdi där emot har varit delaktig i regimens förtryck fram till att lämnade landet och fortfarande ”Längtar efter Gyllene tiden då Khomeni levde”.
På tal om Mujahedins folkliga stöd behöver du inte överdriva och säga att de har 0 stöd. Några har dem väl. Jag tror att årliga samlingar med 100000 tals deltagare återspeglar deras stöd också i Iran. De här människorna kommer inte från planeten Mars, de har faktiskt anhöriga, familjer släktingar och vänner i Iran. Men om MEK inte har något folkligt stöd i Iran enligt dig bör regimen enligt all logik inte frukta något. Dina ord tillsammans med regimens hysteriska agerande gentemot MEK både inne och utanför Irans gränser talar tydligt för motsatsen. Folkligt stöd i politiken brukar man mäta genom opinionsundersökningar av oberoende enheter. Så du menar att någon har utfört en oberoende opinionsundersökning i ett av moderna tidens mest slutna samhälle styrd av en barbarisk diktatur och slagit fast att regimens främsta opposition inte har något folkligt stöd. Är detta vad du menar, eller.
Bo Grahn
”Bra sagt! Ofta kommer inte detta fram i media”.
I alla dessa år då Europa ville driva kritisk dialog med Iran sedan 1992 har västvärldens media varit fullt av smutskastning, i linje med deras egna regeringars politik mot Folkets Mojahedin. Det är först nu som allt håller på att komma fram. Att allt som Mojahedin har sagt och gjort var en stor del av sanning i det. Om du har svårt att hitta material och är intresserad, då får du höra av dig.
I övrig tycker att Massud kiani har svarat på andra punkter

Permalänk | Anmäl #12 Mojtaba Ghotbi, 2011-11-16, 00:49

Under så pass många år exil Iranier och motstånd rörelsen NCRI har sagt att den Iranska regimen vill tillverka kärnvapen. Det är deras strategiska syfte,men en del i världsmakten struntade i och följde sina ekonomiska intresse,nu är det dags för omvärlden att visa hur tänker de agera gentemot Internationella atomenergiorganets rapport,men oavsett vad de gör, vi exil Iranier måste oavbruten varna och informera omvärlden och framför allt Eu och USA att genomföra riktiga sanktioner mot regimen dvs militärsanktion,oljesanktioner, politisk sanktion och samtidig stödja iranska folket och motståndet

Permalänk | Anmäl #13 Behrouz Shahriary, 2011-11-16, 11:53

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/omskurna-man-har-samre-sexliv

Är inte kopplingen självklar? Sexuell frustration leder till aggressivt beteende, och därför är det så oroligt där nere. Jag skall forska kring det här och siktar på Nobels fredspris senast 2013.

Permalänk | Anmäl #14 Björn-Ingvar Andreasson, 2011-11-16, 13:04

Vi indianer tänker alltid på den sjunde generationens barn vid varje beslut vi fattar. När vi vandrar på Moder Jord ser vi noga efter var vi sätter våra fötter eftersom vi vet att framtida generationers ansikten tittar på oss nedifrån jorden. Vi glömmer dem aldrig.

Era barnbarns barnbarn kommer inte glömma om ni startar ett krig mot Iran. Inte deras barnbarn heller.

Permalänk | Anmäl #15 Winnetou Shatterhand, 2011-11-16, 22:21

Eller för att tala mer konkret och mindre symboliskt. Ett anfall mot Iran stärker endast Irans inflytande i mellanöstern. Det kommer minska deras isolation, öka den inhemska solidariteten och öka motivationen att framställa en atombomb så fort det bara går.

För motsatt effekt (om ni inte vill att Iran ska få tillgång till samma atommaktmedel som ni redan har) måste ni övertyga Iran på fredlig väg att de måstet avbryta sitt atomprogram annars kommer deras isolation att öka osv.

Respektfullt,

den Röda Gentlemannen

Permalänk | Anmäl #16 Winnetou Shatterhand, 2011-11-16, 22:44

Vi ska kanske komma ihåg vad en attack på Iran innebär. Det innebär att USA tar över den oljerika regionen närmast Irak och tvingar sedan fram en fred via terrorbombning. Det har aldrig varit frågan om att befria hela Iran.

Permalänk | Anmäl #17 Anders Olsson, 2011-11-17, 20:02

Ni som nu ondgör er över Irans påstådda terrordåd mot andra, varför nämner ingen i så fall Lockerbie 1988?

Permalänk | Anmäl #18 Leopold, 2011-11-18, 08:51

Har lämnat länken till irans terror dåd. där nämns även Lockerbie
http://www.iranterror.com/content/view/38/56/

Permalänk | Anmäl #19 Mojtaba Ghotbi, 2011-11-18, 17:08