Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-11-15 15:11, Uppdaterad: 2011-12-15 14:12
Kravet på ett visst antal parkeringsplatser per byggnad är i praktiken en regressiv skatt där låginkomsttagare får betala för bilägare. I stället för p-norm borde vi kräva att parkeringsrutan byts ut till en odlingsyta, skriver Daniel Wolski.
Arbetar som processledare i ett demokratiprojekt för unga i Malmö, där fokus ligger på ungas rätt till medbestämmande i samhället och hur man kan påverka genom olika metoder.
På min fritid är jag engagerad i Unga Socialdemokrater och Socialdemokratiska studentförbundets Malmöförening. Ersättare i Miljönämnden i Malmö stad.
För ett halvt sekel sedan var tanken om ett bilberoende samhälle inget hot mot samhället utan snarare en symbol för det. Idag ser vi dock den ökade trafiken som ett problem som inte bara medför ökade avgaser och kemikalier i stadsmiljön utan också starkt bidragande till de ökande koldioxidutsläppen som hotar hela planetens existens. För att hejda denna utveckling krävs progressiv politik både på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. Ett förslag som både skulle bryta med bilismen i städerna liksom bidra till ett mer hållbart ekologiskt samhälle är att avskaffa parkeringsnormen till förmån för en odlingsnorm.
Parkeringsnormens avskaffande
Enligt kommunala bestämmelser måste byggherrar än så länge ordna med parkering för att få bygglov för bostäder och lokaler - något som regleras i kommunens parkeringsnorm. I nuläget ligger Malmö stads p-norm mellan 0,7 - 1.0 bilar per lägenhet. Det låter inte särskilt mycket, men beräknat på ca 300 000 invånare infinner sig insikten snabbt att det är ett mycket stort område som upptas av parkeringsplatser.
P-normen ingår i dagsläget ofta i hyran för en bostad eller ett kontor och kostnaden slås ut på alla lägenheter i ett lägenhetskomplex, vilket innebär att människor som inte har bil även bär kostnaderna för de som har bil. En högervriden politisk näsa skulle nu hävda att det fungerar på samma sätt som skattesystemet idag, men det är en misstolkning, för då skattesystemet idag är progressivt och omfördelar ekonomi till de sämre ställda fungerar parkeringsnormen i motsatt riktning. Låginkomsttagare lägger nämligen en större andel av lönen på basvaror och tjänster som subventionerar parkeringen. Exempelvis får dagligvaruaffärer igen det kapital de lagt på parkeringsnormen genom att höja priserna på sina varor. Än viktigare är naturligtvis faktumet att låginkomsttagare i större utsträckning än höginkomsttagare åker kollektivt och använder sig av cykel- eller gångvägar. Därför bör vi alltså avskaffa p-normen.
Odlingsnormens införskaffande
Som socialdemokrat tycker jag inte att vi bör stanna där. En avreglering av en ojämlikhetsfaktor bör naturligtvis följas upp med en reglering för en hållbar och jämlikhetsfrämjande politik.
För samtidigt som boendekostnader har gått upp, har också människors möjligheter att ta sig ur den bullriga staden försvårats. De kolonilottsområden som anlades för cirka 100 år sedan på kommunens mark var till för att fattigt folk både skulle kunna odla egen mat men också ägna sig åt sig själva i en lugn och trygg miljö. I takt med att efterfrågan på kolonilotterna ökar stiger också priserna i rasande takt. Det är idag inte ovanligt att en kolonilott kostar runt miljonen. Dessutom ligger de ofta i städernas utkanter, vilket sammanlagt gör det både ekonomiskt omöjligt för många men också en tidskrävande uppgift att ta sig dit.
Därför skulle ett avskaffande av parkeringsnormen följas upp med ett införskaffade av en odlingsnorm där helt enkelt parkeringsrutan byts ut till en odlingsyta. Bilavgaser byts då ut mot gröna egen- och närproducerade matvaror precis bredvid bostadsområdet. Detta skulle bidra till att vi stadsbor kan öka graden av ekologisk självförsörjning samtidigt som tär mindre på långväga transporter och enklare kan välja bort klimat- och miljöfarliga storproducenter i vår matkonsumtion. En annan viktig ingrediens i reformen är att vi genom en odlingsnorm också skapar utrymmen för hållbara sociala och kreativa möten mellan människor - i deras bostadsområden.
Stockholm bygger om. Vilka principer ska gälla för storstadsplanering?

Stockholm behöver fler tvärförbindelser

Myt att män åker betydligt mer bil

Vi måste bryta den mansdominerade stadsplaneringen

Mindre bostäder kan mildra bostadsbristen

Vi som tror på ett liv bortom produktionshetsen måste skydda träden


Planera inte Stockholm utan folket


Lägg ner Skönhetsrådet och avreglera bostadsmarknaden

Arkitekternas sommarbilder ger en falsk bild av Stockholm

Sol, träd och hushöjder - nycklar till bättre stadsmiljö

Stadskvaliteter som människor efterfrågar

Nu satsar politiker på kartongbyggnader som Stockholm Waterfront


Överdrivet motstånd mot att bygga högt i Stockholm

Ingen byggnad får vara högre än Stadshuset

Myt att det finns en folkstorm mot högre bebyggelse

Community Planning - ny samrådsform där exploatörernas ord läggs i allmänhetens mun
STOCKHOLMS SANERINGSKONTOR HAR LANDAT I PEKING

Domstol sista hoppet för en sansad stadsbyggnadsdebatt?

Slussen-hatarna fördomsfulla och okunniga

Det är en gåta att "kultureliten" försvarar massbilismens främsta monument

Vad debatten om Slussen egentligen borde handla om

Bilderna vi inte skulle få se – innan beslutet om nya Slussen

Vi ska plantera 15 000 nya träd i Stockholm

Nya Slussen kan bli riktigt bra


Fp i Stockholms stad: Det nya bondeförbundet?
Ett Stockholm utan stadshuset och stadsbiblioteket?

Fp i Stockholms stad: Inga fler skyskrapor i City

Stockholm borde lära av Los Angeles

Stockholm stad har inte bestämt sig om Slussen

Så här kommer nya Slussen att se ut
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Bra idé!
Också i ett globalt perspektiv ökar ju trycket på den odlingsbara marken, och vi i Sverige, som har relativt gott om högkvalitativ sådan mark, borde förstås se till att värna denna resurs. Men även för vårt eget välmående borde odling i stadsmiljö underlättas och uppmuntras. Kanske går det rentav att finna blocköverskridande majoriteter för detta, åtminstone om man kopplar det till så kallad "grön rehabilitering":
http://www.moderatvg.se/maria/435/
Självförsörjning ger mindre av skatteintäkter och därmed mindre av välfärd. Det borde en socialdemokrat begripa.
#2 Bo Grahn,
Om det stämmer att kontakt med naturen, kanske i form av odling, är välgörande för hälsan (vilket jag tror faktiskt har visats vetenskapligt i verksamheter med så kallad "grön rehabilitering"), då är ju detta i sig välfärdshöjande. Om människor sedan mår bättre, kommer också deras arbetsförmåga och kreativitet att bli större, vilket också torde komma samhället till del, om så bara genom minskade kostnader för sjukvård, sjukskrivningar, arbetslöshet etc.
Tack för svar!
Du tror.
Jag vet.
Episk kommentar av Bo Grahn ;)
Bra inlägg, parkeringsnormen och dess negativa inverkan på stadsplaneringen är okänd för de flesta vanliga människor.
Sanningen är att gallerior och köpcentra i utkanterna av staden är ett större problem. Man måste ju ha bil för att åka dit. Bygg som i innerstaden istället för sovstäder så löser sig problemet.