S bör vara med och ta ansvar för aktivitetsersättningen

I en ledare i Aftonbladet hävdas att ökningen av antalet ungdomar i aktivitetsersättning är ett misslyckade för Fredrik Reinfeldt. Den åsikten andas samma grunda och historielösa insikt som många andra påståenden från oppositionen. Vi ser naturligtvis allvarligt på ökningen av unga som får aktivitetsersättning och de verkliga förlorarna är de som gömts undan i ersättningen. Låt mig för att bildsätta detta berätta om hur Erik haft det.

Erik var en glad, social och duktig liten pojke när han växte upp. Efter ett par år i skolan upptäckte hans pappa stora kunskapsbrister hos Erik i vissa ämnen. Han kontaktade då skolan, som talade om att allt var som det skulle. Ett telefonsamtal från ansvarig lärare, ett par veckor senare beskrev en helt annan bild. En bild av katastrof vad gällde kunskapsnivån. Den skadan lyckades skolan aldrig reparera. Med hjälp av sina närmaste lyckades Erik med nöd och näppe klara grundskolan, men på gymnasiet blev det stopp. Med ett totalt utraderat självförtroende i kombination eller på grund av mobbing påbörjade han sitt yrkesliv. Det blev en kort karriär som snabbt övergick i sjukskrivning. Under åren hade skolan misslyckats med att ge relevant stöd, BUP likaså och det enda Försäkringskassan bidrog med var ekonomisk ersättning.

Efter ca ett års sjukskrivning kom ett brev från Försäkringskassan där man upplyste Erik om att han nu skulle få aktivitetsersättning. Sedan blev hela samhället tyst, det enda som hördes var Erik och hans föräldrars förtvivlade rop på hjälp. Detta var år 2003. Vid den tiden hade den socialdemokratiska regeringen beslutat att halvera långtidssjukskrivningarna och infört en automatisk prövning av förtidspension (läs aktivitetsersättning eftersom Erik var under 30 år) efter ett års sjukskrivning. De följande åren kantades av ambulanstransporter, psykvård, raserad ekonomi, och hos de närmaste en djup förtvivlan. Erik hade tur för det fanns människor nära honom som vägrade ge upp. Allt eftersom åren gick blev både Försäkringskassan och sedan Arbetsförmedlingen mer och mer lyhörda. I skrivande stund har Erik lagt grunden för ett yrkesliv genom att skaffa sig en yrkesutbildning. Men det var inte tack vare de offentliga verksamheterna.

När alliansregeringen tillträdde 2006 rådde samma oreda inom hela sjukförsäkringsområdet. Även tidigare socialdemokratiska regeringen observerade detta och tillsatte en utredare för att ser över området och komma med förslag. Utredaren Anna Hedborg var socialdemokrat och tidigare statsråd. Utredning överlämnades till den nytillsatta alliansregeringen och dess intentioner har i huvudsak legat till grund för de nödvändiga förändringarna inom sjukförsäkringsområdet. Ett fortsatt socialdemokratisk regeringsinnehav 2006 hade sannolikt medfört stora förändringar inom sjukförsäkringen, som bara marginellt varit annorlunda jämfört med de förändringar som vi gjort. Men vad hände egentligen med den socialdemokratiska medvetenheten om problemen och vart tog deras ansvartagande vägen? Alltsammans störtade som bekant ned i oppositionsravinen, men trots socialdemokratiskt motstånd kunde alliansregeringen genomföra de nödvändiga förändringarna. Resultatet talar för sig själv: en halvering av långtidssjukskrivna och tiotusentals färre förtidspensionärer.

Även en långsiktig och strukturellt riktig reform av aktivitetsersättningen är nödvändig men det kräver vidare analys och utredning. Det handlar om en rad komplexa utmaningar, 7 av 10 får exempelvis sin ersättning på grund av psykisk ohälsa. Den grupp som idag får aktivitetsersättning är bred. Inte minst mot den bakgrunden är det viktigt att analysarbetet får ta tid så att risken för att en reform får oavsedda konsekvenser minimeras.

Så istället för att försöka ge Fredrik Reinfeldt skulden för att antalet unga med aktivitetsersättning ökar borde Aftonbladets ledarskribent istället fråga socialdemokratin om de är beredda att ta ansvar för sina tidigare misstag och vara behjälpliga med att politiskt genomföra nödvändiga förändringar. Eller blir röstjakten, som förra mandatperioden, viktigare än att hjälpa den vars röst inte förmår göra sig hörd?

Mikael Cederbratt (2 artiklar)
http://www.mikaelcederbratt.se

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40754

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Fallet erik kan inte lösas varken av sossarna eller alliansarna. Inte heller FK och AF kan göra så mycket så länge vi har 100tals arbetslösa på varje ledig tjänst. Arbetslösa som inte har den typen av problem som Erik har. Det är där problemet ligger att arbetslösheten är för hög och i den hårda konkurens som finns om jobben har tyvärr inte helt perfekta personer någon chans. 1000 tals helt friska personer både psykiskt och fysiskt är bortsorterade endast för de är över 45. Det enda som en översyn av aktivitetsersättningen kommer att leda till är ännu sämmre ekonomi för sådana som Erik

Permalänk | Anmäl #1 susanna svensson, 2011-11-14, 13:06