Hinder för välfärdsföretag skulle hindra kvaliteten

Så länge det inte är de verkliga kunderna - de boende och deras anhöriga - väljer kommer inte marknaden att fungera. Åldringarna kan inte rösta med benen. De är beroende av kommunernas och landstingens kontrollfunktioner.
Vi kan inte låtsas att vi har "en fri marknad", för det har vi inte. Jag vill kunna välja vårdgivare och inte vara hänvisad till byråkraters beslut.

Liksom PJ Anders Linder - ledarskribent på SVD så vänder HT på steken, de privata bolagens bristande kvalitet är inte deras eget ansvar utom det är det offentligas fel.

Deras påstående är att det offentliga brister i kvalitetsuppföljningen.

Men är det inte så att de även har starka åsikter också om hur kvalitetsuppföljningen ska utföras?

Man ska inte få räkna resurser som indikator på kvalitet, man får inte räkna andelen personal eller andel utbildad personal. Det är nämligen där som företag som Carema gör sin vinst.

Om man sätter höga bemanningskrav i avtalen då försvinner vinstmöjligheterna och därmed själva poängen med att köra verksamheten privat.

Mitt svar till de nämna, jo men visst ska vi öka kraven på kvalitetsredovisningarna. Det första vi ska göra obligatoriskt är att sätta höga bemanningskrav som indikator på kvalitet.

Om ni har så hög omsorg om de gamla så kommer ni att instämma i detta.

Men så här är det i praktiken: Deras tal om kvalitet är bara ett sätt att försöka blanda bort korten. Tanken är att köra äldreomsorgen billigt med timvikarier och kronisk underbemanning, så får man ner skatten Och så får man upp vinsten i Carema och liknande företag.

Sjukvårdstjänster kan erbjudas offentligt och i synnerhet om det offentliga skulle få tillfälle att anpassa sig i en konkurrensupphandling. Att privat vård initialt skulle kunna vara effektivare är naturligtvis en realistisk förutsättning, varför annars konkurrensutsätta den offentliga? Men denna effektivitet kan vara borta redan efter några år om efterfrågan ökar och den privata vårdandelen ökar. Så snart volymen ökar minskar nämligen incitamenten till ökad effektivitet eftersom vinsterna ökar dramatiskt genom de skalfördelar som nås med degressivt ökande rörliga kostnader och halvfasta kostnader som inte är irreversibla ifall man ändå måste omdisponera vid nästa upphandling.

Det som alla tror är en självkostnadskalkyl (nästa upphandling) blir istället en bidragskalkyl där riskkapitalbolaget vid varje ny upphandling när man nått en kritisk massa bara blir större. Snart har man tagit över landstingskostymen helt och hållet. Men kostnaderna för det offentliga springer snabbt iväg och korrelerar oftast mycket väl med bruttomarginalen hos riskkapitalbolagen som EQT m fl. Till detta skall även i många fall läggas till ett skatteupplägg som missgynnar staten (skattebetalarna) då ett moderbolag ofta lånar ut till dotterbolaget som i sin tur betalar så stor ränta att hela effektiviseringen (vinsten) äts upp och man betalar därför ingen bolagsskatt i Sverige. Vinsten genereras därigenom istället av ett bolag i ett land med låg eller i det närmast obefintlig bolagsskatt.

USA är nog enskilt det land där detta bäst åskådliggörs. Kostnadsnivån är dubbelt så hög för sjukvården som i Sverige. Här finns en uppsjö med aktörer för vilka staten har blivit en mjölkkossa genom olika ersättningssystem som medicare m m.

DI 11-11-11 ang Triton – Caremas ägare

”Tritons ägarupplägg kring Carema visar att riskkapitalbolaget utnyttjat den svenska skattelagstiftningen maximalt. Genom att ta upp ett internt aktieägarlån på 4.118 Mkr och samtidigt ta ut en ränta på hela 12 procentenheter skapas ett ränteavdrag på 495 Mkr. De interna ränteinkomsterna slussas ut ur Sverige till ett bolag baserat i ett skatteparadis där ränteintäkter är skattefria.

Effekten av upplägget blir att Triton kan sänka den svenska bolagskatten med 495 Mkr – en skattevinst på nästan 140 Mkr årligen. Tillsammans med sina andra lån raderas i praktiken Ambea/Caremas officiella svenska vinst ut vilket innebär att det inte kommer in några skattekronor från vårdbolagets vinster.”

Ang kvalitetsutvecklingen

I dag kom även ett nytt avslöjande i DN – för att spara pengar har flera av vårdtagarna tvingats ligga i sina nedkissade blöjor tills de är helt fulla. Orsaken uppges vara att Carema i förlängningen vill spara pengar.

Caremas chefer förnekar att det handlar om en sparåtgärd utan anför i stället att det är ett sätt att ta reda på vilken typ av blöja som vårdtagaren ska använda!?

Om ett företag i industrin inte kan klara kvalitetskraven blir dom utslängda.

Om man inte tillämpar samma krav inom vården så ska man lägga ner privatiseringen.

Hur svårt kan det va?

"Näringspolitisk chef i Vårdföretagarna, arbetsgivar- och branschorganisation för privat driven vård och omsorg."

Jag är jätteförvånad över att du har den inställningen, att du inte vill återförstatliga.

Jag har 30 års erfarenhet från järnvägen. Privatiseringen innebar att alla marginaler rationaliserades bort. SJ kan visserligen gå några 100 miljoner i vinst, men det beror på att man förvandlar företaget till en uppäten skalbagge. Sen gnäller man om infrastrukturinvesteringar och förväntar sig att skattebetalarna ska stå för förlusterna medan man själv visar upp vinst. SJ har ALDRIG NÅGONSIN varit mer inkompetent och misskött som man är nu och från bolag som tagit över i söder står rapporterna om rödljuskörningar som spön i backen.Man missar signaler och kör förbi stopp och generellt sätt vet inte den ene handen vad den andre gör.

Naturligtvis ska all vård och skola återförstatligas. Företag i branschen är maffia, som lägger enorm energi på snillrik skatteplanering. Man lånar pengar från sina dotterbolag till moderbolaget i Lichtenstein till 12% ränta, så att bolagen i Sverige står utan vinst. Bara det sättet att tänka, även om det ligger inom lagen, har ingenting med varken vård eller skola att göra. Det finns ingen som helst varken vilja eller moral och jag tycker det är mycket bättre att återförstatliga under lugna former, än att det uppstår en Libyensituation.

Vi får se vad som händer i Grekland och Italien till att börja med, men att Sveriges ekonomi skulle vara i någon slags balans är bara en rent teoretisk kalkyl utifrån ett helt förlegat sätt att se på ekonomi.

Sen kan jag med garanti säga att det inte finns ett enda privat vårdbolag som tillfört en enda ny idé eller som på något sätt har höjt någon kvalité utifrån samma kostnadsläge som en kommunal skiola eller vårdinrättning. INTE ETT ENDA BOLAG. Lekstugan kostar bara pengar.

Och hade vi haft vården i statlig regi, så hade vi sluppit betala en massa upphandlingar, en massa överklagansprocersser och sist min inte minst, så hade vi sluppit ha dig tärandes på samhällskroppen. Då kunde vi anställt en läkare istället som tillförde realvärde till vården.

Nyckeln till allt det här är att sluta hålla på med tramset att ha trepartsdealar. Det är inte rimligt att en liten grupp politiker och tjänstemän ska välja vem som ska utföra en given tjänst baserat enbart på vad som är billigast. Låt brukare och köpare vara samma sak så kommer marknaden att lösa sig alldeles utmärkt. Men när kommunen har sitt upphandlingssystem kan stora företag köpa sig ett begränsat marknadsmonopol (tid och geografi) och sedan utnyttja detta till max. Brukarna kan inte säga ifrån, för de har ingen talan vad gäller krav. Politikerna är bakbundna och måste ta det billigaste alternativet. Modellen är typ specialdesignad för att skapa sämsta tänkbara produkt för lägsta summa pengar möjligt. Märkligt att kvalitet inte är prioritet när det är kostnad man konkurrerar med i upphandlingen...

Håkan Tenelius

Denna kommentar kommer nog att moddas pga mitt ordval i min första fråga men den är ärlig och uppriktigt menad.
Ber om ursäkt för ordvalet men jag är heligt förbannad.

"Brister i upphandling och kvalitetskontroll är en viktig del av förklaringen till att vissa vård- och omsorgsboenden har misslyckats"

Är du helt djävla dum i huvudet ?

Hur kan att man låter vårdtagare bada i avföring i dagar.
Sitta i nedkissade blöjor i timmar.
Inte få träffa läkare trots stora smärtor och sjukdomsymtom.

Ruttna till döds i liggsår utan att någon reagerar.
Mata diabetessjuka med godis.
Servera lunch och middag med några timmars mellanrum och sedan skicka vårdtagarna till sängs kl 4-5 på eftermiddagen.

Ha något med upphandlingen eller tillsynen att göra ???

Var FAAN är ERT egna ansvar !!!

Ni måste väl för helvete upprätthålla en adekvat vård generellt och att sedan fel begås det fattar alla. Men att dessa fel skulle ha något som helst att göra med att tillsynen inte fungerar är absurt.

Det är mer sannorlikt att företagsledningarna och branschföreträdarna är mer eller mindre emotionellt störda hela bunten och borde LPTas eller ställas inför rätta för misshandel och vållande till annans död och LRVas hela bunten.

När man hör personer som Håkan Tenelius med flera uttala sig inser man att svenska chefer saknar en avgrundslik kompetens.
Det finns bara en lösning skrota privatiseringen det svenska näringslivet är inte vuxen uppgiften att sköta driften.

Pinsamt men ett faktum.

#9 Mats F Eriksson...Normalt styrs förhållandet stark/svag av empati. Vi lär oss redan från början att försvara de svaga, t ex de gamla, vi lär oss att ta våra starka ben och ställa oss upp på bussen så att den gamla tanten kan sitta.

Carema har inte dessa, för oss andra självklara egenskaper, utan måste tillföras kunskapen utifrån.
Efter att vi konfiskerat och återförstatligat vården förslår jag att Håkan Telenius och hans slödder måste gå i blöja resten av livet och att den byts 2 ggr om dagen oavsett behov.

Jag får svårare och svårare att se hur dessa människor ska komma undan med "att avgå", allt från Håkan Telenius, till Scandichefer, Nordeaockrare etc. Denna ständiga jakt på att berika sig själv på andras bekostnad i kombination med allt dravel och skitsnack om kvalité som Telenius trycker ur sin hårda mage.

Håkan Telenius är inte anställd för något annat än att ljuga och glorifiera en rutten verksamhet. Han tillför absolut ingenting av något som helst värde. Det vården behöver minst är Håkan Telenius och den ägargrupp son äger Carema.

Enbart upphandling ger inte en välfungerande marknad.

Omsorgen borde fungera som skolan, om skolan inte fungerar bra byter man skola. Även om beslutet tas av en make eller maka, släkting, god man eller kommunal tjänsteman blir det bättre än att omsorgen kanske blir bättre i nästa upphandling om tre år.

Företag som missköter sig och skadar sina kunder skall straffas snabbt och hårt av marknaden, inte skyddas av en fejkad marknad.

Det är regeringen och ingen annan som bär ansvaret för att välfärdssektorn säljs ut tilll privata aktörer; detta gäller äldreomsorgen, sjukvården, apoteken, assistansverksamheten och skolorna! Vinstdrivande företag hör inte hemma i välfärdssektorn, kvaliten kan bara bli sämre om man ska försöka få ut en vinst inom sektorer som ska gå jämt upp! Då måste man skära ned på personalen, minska uttag av hygienprodukter, sänka kraven på maten, försämra städningen, att låta de gamla gå ut är väl en utopi, etc. etc.

HT:s vårdföretagarna tillhör ju Svenskt Näringsliv. Redan 2006 i en årsredovisning anger man att man har 12 miljarder kronor att påverka opinionen med.

Därtill tillkommer alltså olika privata bolag som har ett intresse i att påverka opinionen för att stärka sin ställning till exempel som Carema eller Attendo. De sitter på tonvis med pengar eftersom de via avancerad skatteplanering skickar pengar till skatteparadis och inte betalar någon skatt i landet.

Hade jag en sådan påse pengar skulle jag kunna övertyga allmänheten om att jultomten är en verklig person.

Håkan Tenelius gör sig till.
Han låtsas ovetande om hur lagen om offentlig upphandling fungerar. Men han och jag och alla andra som sysslar med offentlig upphandling eller anbud till offentlig upphandling vet att kvalitet i det sammanhanget handlar om formuleringar i dokument och checklistor.
Tyvärr har vårdtagare väldigt lite glädje av skickligt ifyllda kvalitetsplaner.
Det finns två skäl till att kommuner handlar upp privata vårdgivare. Ett är rent politiskt, man vill ha en svagare koppling mellan medborgare och samhälle. Det andra är strategiskt, man vågar inte själva stå för försämring av välfärdstjänster och låter istället personal- och resursminskning skötas av privata företag.
Den kvalitetshöjning och effektivisering HT hävdar som drivkraft är en dimridå. Dels existerar den inte. Dels är mer för pengarna bara en skönskrivning för resursminskning.
Offentlig upphandling leder till ett likartat resultat oavsett näringsgren. Vinnare är stora koncerner med skickliga anbudsavdelningar och många certifieringsintyg. Vinnare är också rena skojare som aldrig haft för avsikt att uppfylla vad man lovat eller har ekonomisk brottslighet som arbetsmetod.
Förlorare är små utförare som bara vill göra ett bra jobb, skattebetalarna som får mindre för pengarna och naturligtvis slutkunden som inte har någon glädje av att man ersatt vårdpersonal och blöjor med extremt dyrköpta kvalitetsintyg.
Ju förr allmänheten inser att privatisering av samhällstjänster är den offentliga förvaltningens sätt att för våra skattepengarna köpa sig själva fria från egen ansvar, desto bättre.

Tenelius är ingenting annat än en krämare som som berikar sig på offentliga medel, det är därför givet att varenda rad satts på pränt i aktieägar och egenintresset. För arbetarrörelsen och vänstern borde det vara primärt att göra upp räkningen med Tenelius et consortes ögonaböj.

Kan alla sluta skylla på privat drift som företeelse och istället se att problemet är politiskt skapat? Vi har en modell där företag köper sig tidsbegränsade och geografiskt begränsade monopol och sedan tillåts bete sig ungefär hur som helst utan att köparen reagerar. Den enda konkurrensfaktorn, det enda kravet som ställs, det är att det ska vara billigt. Upphandlingsmodellen tvingar kommunen att välja den billigaste tänkbara entreprenören. Den lättaste vinsten för företag är alltså att vara just billiga. Sjukt billiga. Det finns ingen vinst i att bedriva kvalitativ verksamhet. Ingen kommer betala dig för att du har resurser som går ut med de gamla dagligen, eller om du arrangerar resor varje vecka, eller om du fixar godaste maten i staden. Modellen betalar den som kan uppvisa lägst prislapp. Det är idioti, den verkliga idiotin. Låt människor själva få välja istället så att alla dessa kvalitetfaktorer faktiskt blir viktigare. Då kommer vårdgivare att anpassa sig efter det och skapa en verksamhet där blöjorna byts oavsett om det behövs eller inte ofta, där maten är god och där varje pensionär (som fortfarande klarar av det) får komma ut ofta och också regelbundet får uppleva kultur och komma ut i samhället. Vi har fått precis vad modellen vill ha, den billigaste möjliga produkten. Att någon ens är förvånad tycker jag är förvånande. Det är politiker som skapat systemet, ramarna, kraven och de faktorer som ger företag fortsatt tillträde till monopolställningen. Skyll på politikerna istället, för det är faktiskt inte företagens ansvar. Företagens ansvar är att producera efterfrågad tjänst, och det gör de. Det är bara att efterfrågad tjänst från tjänstemännen i komunens sida inte är samma sak som vad brukarna och vi andra tror att efterfrågad tjänst är.

#11 Magnus Redin..."Omsorgen borde fungera som skolan, om skolan inte fungerar bra byter man skola."

Du menar alltså att den privatiserade skolan och den s k valfriheten har höjt kvalitén i skolan och levererar bättre studenter?

Lever vi i samma värld?
Idag betraktas det som en framgång om ungarna kan läsa och skriva efter 9 år.

http://www.dn.se/ekonomi/de-tjanar-pa-vanvarden-av-gamla-och-sjuka

1. Återförstatliga nu.
2. Konfiskera.

Det enda som skiljer från Libyen är systemet. Det är samma människor, man har bara olika uniformer.

#20 Alf Carlsson:

1. Inför fri marknad så att vinst och kundnytta blir närliggande intressen.
2. Avskaffa straffbeskattningen på att gynna svensk ekonomi.

"Hinder för privata välfärdsföretag hindrar kvalitetsutveckling"

Förstår jag dig rätt? Är det så tu tänker och menar? På riktigt?

Herr näringspolitisk chef i vårdföretagarnas arbetsgivar- och branschorganisation för privat driven vård och omsorg:

DU SNACKAR SK..!

Något du själv naturligtvis är väl medveten om. Eller tog du fel på kvalitetsutveckling och vinstutveckling? Ordval så att säga? Eller blandade du ihop välfärdsföretag med ofärdsföretag?

Att en som har intresse av fortsatt privatisering skriver denna artikel är ungefär som att låta brottslingar vara sina egna åklagare.

Ingen relevans över huvudtaget.

Vidare tycker jag att allt snack om att det är kommunerna som har ansvaret då de är köparna av tjänsterna undrar jag om folk verkligen vill leva i ett samhälle vars konsensus är att individer aldrig har ansvar utan det alltid vilar på kommun/myndighet/stat.

Även om kommunerna har brustit i kvalitetskontrollerna så har trots allt den som utför uppdraget det ultimata ansvaret.

Vanvård går inte att jämföra med t.ex. att sälja kläder av undermålig kvalitet. Att inte leverera en vård-, omsorgs- eller utbildningstjänst av nöjaktig kvalitet borde vara kriminellt och det borde leda till kraftiga vitesförelägganden eller fängelse OAVSETT vad kontraktet säger. När det gäller dessa tjänster är vissa kvalitetskriterier så uppenbara att de inte går att missförstå och det ska heller inte vara möjligt att kringgå sitt ansvar genom att olika aktörer skyller på varandra.

Bra sammanfattning av Olof Lindberg #14.

Jag tror att felet ligger i själva affärsmodellen med beställare utförare och brukare.

Den här hybriden mellan statligt monopol och marknad fungerar inte. Speciellt inte inom äldreomsorgen där brukarna har väldigt liten möjlighet att utöva sin makt.

När privata företag utför tjänster åt det offentliga så har det offentliga fullständig kontroll.
Dom är i förarsätet.

När det offentliga lejer ut hela verksamheter så förloras kontrollen. Miljarder försvinner ur statskassan och det i en stundande lågkonjunktur.

Låt offentligt vara offentligt och privat vara privat.

Dessutom finns inga privata vårdföretag i Sverige. Ingen privat företagsamhet på MARKNADENS VILLKOR alls egentligen. Det hela blir ju bara löjligt. Allt är ju i slutändan skattefinansierat i detta land.

Nej, skall det vara privat, låt det bli på marknadens egna villkor. Enbart! Erbjud en egenfinansierad vara som en brukare tycker är värd att köpa och betala ur egen ficka. Det är fri marknad. Det finns inte en enda friskola eller ett enda privat vårdföretag, som skulle överleva på dessa villkor i Sverige idag. Jag vet vad jag talar om eftersom jag delvis bor i Kalifornien sedan förtio år tillbaka. Insyn och tillsyn där existerar knappast. Endera vill man ha något , som man köper om man har råd. Om däremot ingen vill betala för ens produkt, blir man utan pengar. Marknaden reglerar sig själv. Är det så vi vill ha det i Sverige? Jag känner många svenskar, som bor i Kalifornien. Men alla är mycket måna om att ha en fot kvar i Sverige för att behålla sina sociala förmåner och tycker tydligen att detta är alldeles självklart. Vet alla ni privatiseringsivrare vad ni talar om? Tror ni verkligen alla, att just ni skulle få mer förmånliga liv på den helt fria marknadens villkor. Ni med era pensioner, er fria sjukvård, era semestrar, eran mamma/pappaledighet, era dagis, era fria skolor och bidrag till utbildningar, er sjukkassa, er arbetslöshetskassa och så vidare och så vidare.

Good Luck!.

Vård i livets slutskede är inte en försäljningsbar produkt i ett etiskt och demokratiskt samhälle. Vården i livets slutskede är det slutgiltiga beviset på ett samhälles utveckling, medmänsklighet, empati, rättvisebegrepp och moral.

Privat omsorg/vård för mig är när vi betalar allt själva som kund.En entrepenör ersätts genom skattemedel,vi alla som betalar skatt i Sverige hjälper alltså till. En äldrepeng skulle säkert förbättra möjligheterna för de äldre att välja utförare på ett annat sätt. På ett sätt skatteplanerar också kommunerna eftersom ekonomin är så styrande,att ingen budget till äldreomsorgen ges utifrån behov av omsorg utan utifrån budgetramen i stadsdelen/kommunen.

Johannes Westlund#21
Jag kanske inte fattar din ironi, för det är väl ironi att du skriver om fri marknad?
Valfrihet i offentliga tjänster är en bara en dröm, eller snarare ett svepskäl för företag som ser stora vinstmöjligheter i att komma över konsumenter som inte kan avstå köp.
Min egen dementa mamma är nog ett ganska vanligt exempel trots att hon bor i Stockholm och alltså har landets största valfrihet. Teoretiskt sett.
När hon blev akut dement och farlig för sig själv trots hemtjänstservice ansökte vi och fick vårboende beviljat. Som god son besökte jag ett stort antal vårdboenden för att hjälpa henne med valet. Ett enda boende skilde sig i omvårdnad och bemanning från de övriga, Röda Korsets hem vid Roslagstull. Det drivs med ideologiska mål och lägger pengarna på personal istället för vinst.
Tyvärr var kötiden för lång. Mamma kunde inte vänta. Man får inte vårdboende beviljat förrän det verkligen behövs. Det blev Attendos hem Kampementet istället. Ok precis över gränsen till dåligt. För lite personal, dålig städning, trååkigt, men goa människor som trots skitlön kramar och bryr sig om dom gamla.
Mamma är rimligt trygg, ren, mätt och välmedicinerad. Tack och lov för våra invandrare!
Jag håller tummarna för att Attendo inte försämrar bemanningen ytterligare. Att flytta mamma som är helt desorienterad och inte ens tål att få nya kläder utan att bli orolig är naturligtvis uteslutet. Hon skulle dö då.
Det är hennes valfrihet. Bo kvar eller dö.
Med sådana kunder är incitamentet att ge en god vård helt försumbart.

Makten över vårdkvaliten ligger alltså inte hos konsumenten. Den ligger inte heller hos beställaren eftersom de är bundna av lagen om offentlig upphandling som tvingande kräver att "ekonomiskt mest fördelaktiga" anbud antas.
Makten bör ligga hos personalen som plågas av dåliga arbetsvillkor och dåligt samvete när skamgränsen passeras. Och just precis därför säljer kommunerna ut välfärden så att personalen förlorar den lilla makt dom hade som offentligt anställda med meddelarfrihet och anställningstrygghet.

Dagens Nyheter ska ha en eloge för att de tog upp Carema-skandalerna. När etablissemangets tidning tar upp det så blir det ju en nyhet i hela landet. Det hade annnars inte blivit.

Men för tidningens ledarskribent Peter Wolodarski sitter det långt inne att medge felen. Liksom SVD:s ledarskribent PJ Anders Linder menar han att felet är det offentligas även om PW inte alls är lika kategorisk. Kolla här PW:

"Vad vi ser är hur ett industriellt löpandebandstänkande krockar med de äldres behov av mänsklig närhet och omsorg. En sfär med ett slags logik tränger undan en annan. Vägen till vanvård kortas dramatiskt, i synnerhet när beställarna i offentlig sektor saknar kompetens för att teckna professionella avtal som upprätthåller kvalitet."

Han konstaterar även att: "Men skeva bonusprogram, ovärdiga kostnadsdirektiv och uppdrivna avkastningskrav är en realitet, och de uppstår ur aktiva handlingar.

De kommer från en företagskultur där ägarna – i det här fallet riskkapitalister – inte är intresserade av uthålligt engagemang utan av mesta möjliga vinst på kort sikt."

Han tillägger att samma problem finns även inom friskolan.

Ja det känner vi ju till om man kör skolan med obehöriga lärare, tar bort bibliotek och sjuksköterska, klart att man då går med vinst. Men de samhällsekonomiska kostnaderna blir mycket stora. Men det bekymrar ju inte riskkapitalet.

Däremot drar han inte den logiska slutsatsen nämligen att problemen stammar ur införandet av vinstprincipen i vården. Så långt har självinsikten inte kommit på den borgerliga sidan.

Kravet på att nå god vårdkvalitet är att se till att man tillräckligt mängd personal och tillräckligt med utbildad personal. Det är inte en garanti för god vårdkvalitet men det är en absolut förutsättning.

Men ställer man sådana krav så uppstår inte någon vinst eftersom de stora kostnaderna för vårdföretagen och friskolorna består av löner. Då försvinner själva poängen med privatiseringen som de borgerliga så högljutt kämpat för under så lång tid.

Därför vill Alliansen och deras ledarskribenter inte ställa krav på behörig personal i tillräcklig omfattning. Det vore att medge att man hela tiden haft fel.

Caremas äldreboende Koppargården har haft en överdödlighet, enligt DN, så ideologier har praktiska konsekvenser. Det kanske kvittar för dig som läser det här. Men det finns kanske någon som förlorat sin mormor eller morfar i förtid på grund av det här.

Vill du offra din morfar på Alliansens ideologiska altare?

Källa överdödlighet: ”Antalet avlidna på sjukhemmet i dag är cirka 60 procent mer än år 2005 och det har skett en stadig ökning. " DN:http://www.dn.se/sthlm/skoterskans-larmrapport-stoppades

Den enkla sanningen är att i privatvården är vinsten det övergripande målet, inte patienternas välfärd. Genom olika kontrollsystem kan detta så klart detta motarbetas till stor kostnad, men så fort övervakningen mattas av kommer de grundläggande krafterna åter att ta över.

Få se nu, denna marknad fungerar alltså så att några människor köper något som kan vara såväl livsviktigt som livsfarligt åt helt andra människor vars problem bl a utgörs av att de är ofta är för svaga för att kunna välja.

Och dessutom kan de knappeligen välja, även om de kunde, därför att andra redan har gjort valet åt dem.

Och kriteriet för att bli vald är att vara billig, i ordets båda bemärkelser, men den andra bemärkelsen är dold av en verbal deodorant av floskler och löften.

Fy tusan.

#30 Olof Lindberg: Först vill jag verkligen beklaga fallet med din mamma. På en fri marknad hade hon aldrig behövt hamna på en sådan dålig inrättning. För problemet med äldrevården är att marknaden inte är fri. Marknaden är fri först när du med dina pengar kan välja vem du vill premiera. Idag väljer en politiker utifrån kriteriet billigast vem som ska få driva en verksamhet. Det krävs en helt ideell verksamhet för att alls klara av att driva runt verksamheten värdigt. Borde inte det sända varningssignaler?

Vinstdiskussionen tycker jag är en intressant diskussion i sig. Det är okej att göra vinster på pensionärernas blöjor, på att leverera pensionärernas mat, på att sy pensionärernas lakan. Men vill man byta blöjorna, lakanen och mata pensionären då är det fy skam att göra vinst. Det är dags att inse att det inte är vinsterna i sig som är problemet. De skyhöga vinsterna som plockas ut är ett symptom.

Problemet med äldrevården är nämligen att det inte är en marknad. Det är en mängd små monopol. Rätt till ett monopol köper man sig genom att ge billigast skambud i upphandlingarna. Produkten man levererar kan sedan vara så under all kritik att pensionärerna lämnas att dö i sin egen avföring utan att någon egentligen utkräver något som helst ansvar. Finansieringen upphör inte under den tiden man köpt sig monopolet och människor är mer eller mindre tvingade att välja ens vårdinrättning.

På en fri marknad skulle Caremas, eller vilket bolag det nu rör, rykte snabbt sjunka i botten bara efter några konstaterade fall (självklart bör meddelarskydd skrivas in i lag så att whistleblowers kan säga stopp utan att riskera liv och lem). Det är lite att jämföra med ett flygbolag som har många haverier på sitt samvete. Då väljer folk ett annat flygbolag väldigt snart. Problemet är här att det inte finns så många flygbolag. De olika som finns är tvingade att hålla samma prissättning som bestäms av politiker och inte av brukarna. Som du berättar så är det samma skit oavsett logga egentligen. Det beror ju på att bolagen inte får profiliera sig och att kunden inte får välja utan att det är politiker som väljer och som sedan står för finansiering. Brukaren är bara ett nödvändigt ont.

Antag istället fri etablering och fri prissättning. Yes. Priserna skulle öka och det mycket, men endast så långt som produkten verkligen är värd. Betalningsansvaret måste naturligtvis flyttas till individen (vilket lämpligen görs med en försäkringskonstruktion där samhället står för en grundplåt fastställd till ett visst belopp och ytterligare privata försäkringar kan stå för det extra man önskar). Då kommer förr eller senare situationen uppstå att marknaden levererar det människor vill ha istället för det politiker vill ha. Politiker vill ha det billigt (åtminstone är det precis vad upphandlingsmodellen säger), människor vill nog hellre ha det bra. Genom att ändra marknaden så att brukarna blir kunder och köpare så kommer företagens vinster stå i direkt relation till hur bra äldrevård man kan prestera. Vips så har man lyckats med att göra vinst och bra vård till samma sak istället för som det är nu, motsatsrelation.

Problemet är att människor inte får eller kan välja för att marknaden inte är fri.

#30 Olof Lindberg: Först vill jag verkligen beklaga fallet med din mamma. På en fri marknad hade hon aldrig behövt hamna på en sådan dålig inrättning. För problemet med äldrevården är att marknaden inte är fri. Marknaden är fri först när du med dina pengar kan välja vem du vill premiera. Idag väljer en politiker utifrån kriteriet billigast vem som ska få driva en verksamhet. Det krävs en helt ideell verksamhet för att alls klara av att driva runt verksamheten värdigt. Borde inte det sända varningssignaler?

Vinstdiskussionen tycker jag är en intressant diskussion i sig. Det är okej att göra vinster på pensionärernas blöjor, på att leverera pensionärernas mat, på att sy pensionärernas lakan. Men vill man byta blöjorna, lakanen och mata pensionären då är det fy skam att göra vinst. Det är dags att inse att det inte är vinsterna i sig som är problemet. De skyhöga vinsterna som plockas ut är ett symptom.

Problemet med äldrevården är nämligen att det inte är en marknad. Det är en mängd små monopol. Rätt till ett monopol köper man sig genom att ge billigast skambud i upphandlingarna. Produkten man levererar kan sedan vara så under all kritik att pensionärerna lämnas att dö i sin egen avföring utan att någon egentligen utkräver något som helst ansvar. Finansieringen upphör inte under den tiden man köpt sig monopolet och människor är mer eller mindre tvingade att välja ens vårdinrättning.

På en fri marknad skulle Caremas, eller vilket bolag det nu rör, rykte snabbt sjunka i botten bara efter några konstaterade fall (självklart bör meddelarskydd skrivas in i lag så att whistleblowers kan säga stopp utan att riskera liv och lem). Det är lite att jämföra med ett flygbolag som har många haverier på sitt samvete. Då väljer folk ett annat flygbolag väldigt snart. Problemet är här att det inte finns så många flygbolag. De olika som finns är tvingade att hålla samma prissättning som bestäms av politiker och inte av brukarna. Som du berättar så är det samma skit oavsett logga egentligen. Det beror ju på att bolagen inte får profiliera sig och att kunden inte får välja utan att det är politiker som väljer och som sedan står för finansiering. Brukaren är bara ett nödvändigt ont.

Antag istället fri etablering och fri prissättning. Yes. Priserna skulle öka och det mycket, men endast så långt som produkten verkligen är värd. Betalningsansvaret måste naturligtvis flyttas till individen (vilket lämpligen görs med en försäkringskonstruktion där samhället står för en grundplåt fastställd till ett visst belopp och ytterligare privata försäkringar kan stå för det extra man önskar). Då kommer förr eller senare situationen uppstå att marknaden levererar det människor vill ha istället för det politiker vill ha. Politiker vill ha det billigt (åtminstone är det precis vad upphandlingsmodellen säger), människor vill nog hellre ha det bra. Genom att ändra marknaden så att brukarna blir kunder och köpare så kommer företagens vinster stå i direkt relation till hur bra äldrevård man kan prestera. Vips så har man lyckats med att göra vinst och bra vård till samma sak istället för som det är nu, motsatsrelation.

Problemet är att människor inte får eller kan välja för att marknaden inte är fri.

Som så många har sagt tidigare så är strategin med upphandling ett skämt.
Ska man jobba med upphandling så måste man ha enkelt mätbara resultat, och ju mer komplicerade och mångtydiga resultaten är, ju mer måste det finnas en tydlig transparens vad gäller produktionsstandard, för att garantera att produkten (i detta fallet vård) är det man faktiskt efterfrågar (blöjor som inte byts förren de är "fulla" är inte vad som efterfrågas).
Om jag köper en billig tomat och inser att den inte håller den kvalitét som jag efterfrågar, så köper jag en annan tomat nästa gång. Vi reglerar i viss mån produktionsstandarden genom att sätta upp vissa regler, så att jag förhoppningsvis slipper dö av giftiga tomater.
Att överföra detta marknadstänk på produkten äldrevård eller för den delen skola är skrattretande. För att garantera kvalitén på en så komplex produkt som "vård"´, genom kontroller, så skulle vi behöva ha en ständigt närvarande kontrollant på plats, på alla boenden, och systemet skulle fortfarande riskera att drabbas av korrumption.

Så vad är lösningen?

Jag ser gärna att vi har olika vårdgivare (jag tror att det är bra för den långsiktiga utvecklingen av kvalitéten), men vi måste ändra på incitamenten.
Alla incitament för privata så väl som kommunala vårdgivare, pekar idag i riktning mot att minska kostanderna. Det är så otroligt naivt att tro att detta inte kommer påverka kvaliteten negativt.
Det finns ingen annan väg att gå, än att kraftigt reglera möjligheten till att ta ut vinster, eller helt enkelt se till att all eventuell vinst måste återinvesteras i verksamheten.
Vi måste ändra riktningen på den ekonomiska styrningen och först bestämma hur många kronor det får kosta att ta hand om våra äldre, sen tycker jag gärna att man kan få välja vårdgivare själv, och få chans att påverka hur dessa pengar används (en del vill kanske ha högre kvalité på matén medan andra kanske föredrar riktigt hög personaltäthet).

Inför en nationell vårdpeng, och en nationell skolpeng (storleken på denna peng kan vi sedan kontinuerligt diskutera i demokratisk ordning), och se till att tydligt reglera möjligheterna till vinstuttag (alt. stoppa alla vinstuttag).
Vänd på den ekonomiska styrningen så att konkurrensen faktiskt leder till högre kvalité, och inte som nu: ett ivrigt konkurrerande om att minska kostnaderna för att maximera vinsten, kosta vad det kosta vill.

#36 Oscar Olsson: Du menar alltså att den som gör ett bättre jobb inte ska få mer betalt? Vinst är ju skillnaden mellan vad folk vill betala och ens kostnad. Gör man ett bättre jobb betyder det att man gör en produkt till lägre kostnad som människor vill betala mer för. Ju mer mervärde man tillför per satsad krona desto mer vinst får man. Vinst är alltså en måttstock på hur bra man gör sitt jobb. Precis som en löntagare som gör ett bättre jobb borde få bättre lön ska ju ett företag få mer i lön ju bättre det gör sitt jobb. Och detta tillfaller naturligtvis investerarna som satsat och riskerat privata pengar.

Det som är viktigt är att kundnytta och vinst är närliggande intressen. Om jag tjänar pengar på att ta fram bästa äldrevården i världen så kommer jag kämpa för det. Tjänar jag pengar på att ta fram den billigaste äldrevården kommer jag tjäna på det. Din anslagsmodell betyder att man tjänar som mest på att få sin verksamhet att kosta så mycket som möjligt samtidigt som man gör så lite som möjligt, dvs som stora delar av landstingsdriven vård fungerar. Det blir som en huvudverksamhet att hitta nya sätt att äska pengar som blir viktigare än att hjälpa patienterna. Istället måste ju det vara att hjälpa patienterna och skapa en så effektiv enhet som möjligt som borde belönas.

Med risk att låta som en repig skiva med tanke på mina tidigare artiklar - och med tanke på att #37 Johannes redan sagt det så väl.

Privatisering är inte problemet. Vinster är inte problemet. Problemet är att privata företag tack vara ett uselt upphandlingssystem och naiva politiker i princip uppmanar skrupelfria företag att leverera dålig vård.

Inget framgångsrikt företag i världen hade, om de tagit statens roll, hittat på en så genomidiotiskt system för hur man maximerar kvalitén på det man köper.

Att det sedan sitter giriga företagsledare som genom att nyttja långa beslutsvägar urvattnar ansvaret för sina egna högst omoraliska sparkrav är en annan, mycket allvarlig fråga.

Det är inte bara på grund av de då kan driva sina verksamheter mer kostnadseffektivt som vårdbolagen formerar sig som företagskolosser. Det är även på grund av att det blir mycket bekvämare att fatta otäcka beslut då.

Någon bestämmer en budget på ett papper. Någon annan är ansvarig för att se till att de budgetkraven hålls när det ska anställas. En tredje driver igenom de praktiska besparingsåtgärderna. En fjärde på golvet utför dem med känslan av att inte ha ett val.

Jag kan lova att samtliga VD:ar för dessa vårdbolag genuint inte känner de minsta skuld för kvalitén på vården de levererar. I deras ögon är det missförstådda besparingskrav, felaktiga besparingsåtgärder och praktiska konsekvenser av beslut som de min skäl inte hade en aaaaaaning om.

Det räcker med ett bemanningskrav och en nationell omsorgstaxa som är högre än idag så vips försvinner alla riskkapitalister och lycksökare från branschen. Då kan bara den som vill och kan leverera bäst kvalite klara sig kvar.

Rackarns. En paragraf i #38 blev väl tokig:

Så här ska det stå:

"Privatisering är inte problemet. Vinster är inte problemet. Problemet är att ett uselt upphandlingssystem och naiva politiker i princip uppmanar skrupelfria företag att leverera dålig vård."

Marknadsanhängarna i skolan och vården missar poängen.

Om det finns tre-fyra undersköterskor per pass (gäller morgonpass) på plats på 14 pensionärer på ett äldreboende så finns förutsättningar för kvalitet.

Jag skulle vilja påstå att i de flesta fall i Sverige så råder också under sådana förutsättningar kvalitet på äldreboende ifråga.

Om det INTE finns tre-fyra undersköterskor per pass på plats på 14 pensionärer på ett äldreboende så brister förutsättningar för kvalitet.

I längden kommer kvaliteten i praktiken också att sjunka.

Ni som snackar om marknaden har inga kunskaper om vården eller skolan.

De nämnda 3-4 undersköterskorna ska: Tvätta övre och nedre med tvättlapar, en eller flera andra pensionärer ska duschas, hjälpa till med toalettbesök, inklusive vända och vrida på personer som väger 100 kilo och inte kan det själva, lyfta folk med taklyft, ge medicin, sprutor till diabetes, påklädning av dementa som inte förstår vad som pågår, borsta tänderna - kanske med specialtandborste mellan de gamla tänderna för att komma åt, kanske med dementa som biter på tandborsten eftersom de inte förstår vad som pågår. Laga och servera frukost, köra folk till terapin osv.

Det där är bara lite av morgonarbetet. Undersköterskorna jobbar även ojämn skiftgång - de kan alltså jobba morgon pass med start 07.00 ena dagen, nästa dag jobbar de kvällspass till klockan 21.00.

På helgerna kan de ha delad tur - det betyder att de jobbar både morgon och kväll den dagen med paus på några timmar mitt på dagen. De jobbar storhelger som julafton och midsommarafton.

Efter femton år sabbar ryggen ihop och de hamnar på rehab. Jag pratade för ett tag sedan med en undersköterska som råkat ut för detta. Hennes lön för all slit under många, många år.

Den som tror att exempelvis två undersköterskor under samma arbetspass, och det hävdar ju Johannes och Kim här samt Carema, gör ett lika bra jobb som 3-4 stycken, den har helt och hållet fel.

Hur mycket ni än förläst er på hur marknaden fungerar under perfekta förhållanden. Dessa förhållanden råder inte i verkligheten.

Även under starka missförhållanden så flyttar inte pensionärerna, det här är gamla, orkeslösa, multisjuka människor, debatten från högern präglas av naivitet och skrivbordskunskap.

#41 Doktor Eleph@nt: Du har ju helt missat poängen i vad vi säger. Det handlar inte om hur många undersköterskor man har eller inte har. Det handlar om att du ska få välja din egen ålderdom. Som du berättade förut var det så långa kötider till det enda ålderdomshemmet som du kände var okej. Jag tror att de flesta människor tycker bra är bättre än billigt. Det är bara politiker som sitter i upphandlingar som tycker billigt är bättre än bra. Om man låter människor välja istället för politiker kommer marknaden leverera bra istället för billigt. Fler ålderdomshem kommer nischa sig till att erbjuda bäst kvalitet. Jag kan tänka mig att det blir vanligt med hög bemanning, riktigt bra mat och frekventa utflykter. Människor kommer känna att det ger högre livskvalitet och därför premiera de aktörer som gör den nischningen. Ja, det kommer bli dyrare, men igen så kommer priset bara öka till marknadsvärdet, dvs så mycket människor är beredda att betala. Självklart är gamla pensionärer svåra att flytta så därför kommer rykte vara en enormt viktig faktor. Företag kommer sträva efter att bli äldrevårdens "Apple", ett företag som alla vet levererar absolut högsta kvalitet. Ytterligare en aspekt på det där med att flytta är att det är möjligt att en seniorboendemodell införs där man från att man är runt 55 kan flytta in i sitt sista boende och sedan gradvis få mer hjälp och stöd i sin vardag för att slutligen då integreras helt i äldreomsorgen samtidigt som man fortfarande bor kvar i samma lägenhet. Det är en modell som är möjlig om man tänker sig att kunderna själva får bestämma hur de vill åldras, när kunderna själva också med sina pengar får säga vad de vill ha.

Tjafset om två eller fyra undersköterskor är helt irrelevant. Företag kommer på en fri marknad höja priserna så att bemanningen kan upprätthållas tills nivån marknaden vill efterfråga är uppnådd. Det är också en viktig aspekt, att tillåta olika vårdgivare att sätta sina egna priser. Annars kommer fortsatt billigast-paradigment att fortsätta. Det är ju liksom skillnad på Rolls Royce och rostig SAAB och det kommer märkas på prislappen. Men jag tror att en marknad kommer göra att den generella nivån höjs och att konkurrensen driver fram bättre modeller så att alla får det bättre även om alla inte får det precis lika bra.

Johannes, vi pratar om nuvarande system. Inte om helt privata system. Det är inte aktuellt i Sverige med ett sådant.

Du fattar inte poängen, det enda sättet att göra en god vinst är att minska på bemanningen.

Äldreomsorgens lag: Ju lägre andel personal, ju lägre andel utbildad personal - desto högre vinst.

Och: Ju lägre andel personal och ju lägre andel utbildad personal desto lägre är kvaliteten i äldreomsorgen - i genomsnitt.

Alltså: Det är meningslöst att köra verksamheten privat. Så fort en personal tas bort minskar kvaliteten.

Under året har min farmor och min mormor gått bort, båda gamla men de direkta dödsorskerna har varit vanvårt i privatiserad regi.
Det har sagts så många gånger, det är en (lönsam) låtsasmarknad.
Att en lobbyist säger annat på newsmill förändrar inget.

Nu är jag ingen förespråkare för helt privata system där all avtal sluts direkt mellan vårnadstagare och vårdnasgivare, men "det enda sättet att göra en god vinst är att minska på bemanningen" är ändå en väl förenklad slutsats.

Så länge som upphandlingssytemet ser ut som det gör och så länge politiker förblir lika naiva så är givetvis lägre bemanningskostnader en lockande väg till vinst. Men inte den enda. Stänger man, genom tuffare kvalitetskrav i sina specar (och justerade upphandlingskriterier) den möjligheten kommer kreativa företagare att hitta andra sätt att tjäna pengar som inte tummar på kvalitén på ett oacceptabelt sätt.

Men så länge det är lägsta pris och inte bästa mix av kvalitet och pris som efterfrågas av kommunerna så blir det så.

Privata aktörer är faktiskt kapabla att konkurrera utan att släppa alla moraliska spärrar. Se på flygbranschen exempelvis. Oerhört konkurrensutsatt. Men likväl tummas det väldigt lite på säkerheten.

Det är sorgligt och också förvånande att inte fler anställda inom omsorgen har valt att starta eget. Det skulle kunna ge ett kvalitetslyft. Att tro att bara för att omsorgen är offentligt driven, så är allt bra, det är naivt. Det handlar om att tycka om sitt jobb, att göra skillnad och få bra feed back när man gör ett gott arbete. De som är i behov av omsorgen är i ett utsatt läge och många har inte heller anhöriga på plats som kan följa upp att det fungerar.
Det handlar inte primärt om resurser. Jag har talat med änsvariga för kommunal äldreomsorg, som har blivit utsedd till ett av landetrs bästa. Där säger man, vi har inte mer personal, men vi har byggt upp detta från början och jag har ställt krav på ett arbetssätt och en attityd i vårt arbete. Vi jobbar på det sättet och det blir ett bra resultat och låg personalomsättning. Det vi behöver nu är denna inställning och till dess vi har det, behöver vi bättre kvalitetsuppföljning och kontroller. Det duger inte med en uppföljning som bygger på självdeklarationer från vårdgivaren.

Kim, det är skillnad på flyg och äldrevård. Ryan air tummar på allt utom själva huvudtjänsten. Men det är omöjligt att göra det inom äldrevården, när man tar bort tjänstegivaren dvs. för det mesta undersköterskan så sjunker kvaliteten direkt i motsvarande grad. Undersköterskan står för själva huvudtjänsten.

Carema sparar på personal men även på allt annat såsom förbrukningsvaror.

Allan, kör du tio pass med underbemanning på äldreboende så får vi se om du håller fast vid din slutsats om resursernas brist på betydelse.

Framför allt hoppas jag att du söker upp ett sådant äldreboende när du blir gammal. Vi får se om det räcker med personalens glada attityd som kompensation för alltför lite personal.

Din uppfattning om marknadsekonomi är naiv, i mogna branscher finns i princip alltid ett fåtal gigantiska företag som dominerande.

Men det har vi ju hört förut, när Apoteket skulle säljas ut sa Göran Hägglund att den lokale apotekaren skulle ta över verksamheten. Det blev bland annat Celesio - omsättning 220 miljarder kronor. Jasså det var det som var den lokale apotekaren.

Kim, det är skillnad på flyg och äldrevård. Ryan air tummar på allt utom själva huvudtjänsten. Men det är omöjligt att göra det inom äldrevården, när man tar bort tjänstegivaren dvs. för det mesta undersköterskan så sjunker kvaliteten direkt i motsvarande grad. Undersköterskan står för själva huvudtjänsten.

Carema sparar på personal men även på allt annat såsom förbrukningsvaror.

Allan, kör du tio pass med underbemanning på äldreboende så får vi se om du håller fast vid din slutsats om resursernas brist på betydelse.

Framför allt hoppas jag att du söker upp ett sådant äldreboende när du blir gammal. Vi får se om det räcker med personalens glada attityd som kompensation för alltför lite personal.

Din uppfattning om marknadsekonomi är naiv, i mogna branscher finns i princip alltid ett fåtal gigantiska företag som dominerande.

Men det har vi ju hört förut, när Apoteket skulle säljas ut sa Göran Hägglund att den lokale apotekaren skulle ta över verksamheten. Det blev bland annat Celesio - omsättning 220 miljarder kronor. Jasså det var det som var den lokale apotekaren.

#49... och i Emirates business class sparas det i princip inte på nått.

Däremellan finns en uppsjö andra alternativ som också tjänar pengar. Så varför välja just Ryan Air om det nu är bräckliga pensionärer med högt servicebehov som skall ut och flyga?

#37 Johannes Westlund

"Din anslagsmodell betyder att man tjänar som mest på att få sin verksamhet att kosta så mycket som möjligt samtidigt som man gör så lite som möjligt, dvs som stora delar av landstingsdriven vård fungerar."

Jag är väl medveten om att de flesta organisationer som inte är konkurrensutsatta allt som oftast hamnar i ett läge där man vill maximera organisationen snarare än resultaten.

Men som jag försökte säga så efterfrågar jag konkurrens i systemet. Men inte en konkurrens om kostnader i första hand, utan en konkurrens som med lika ekonomiska villkor som grund, faktiskt bör leda till ökad kvalité.
Jag kan till och med tänka mig en modell där man efter flera år av god kvalitétsredovisning kan ta ut viss vinst, men storleken på denna bör regleras.

Världen är inte så svartvit som du vill få den till. Jag motsätter mig absolut inte marknadsmässighet på de platser i samhället där det faktiskt leder till högre kvalité. Jag vill absolut inte "förstatliga" all vård och driva den i landstingets regi. Men jag vill ha bort de incitament som gör att riskkapitalbolag etablerar sig för att göra snabba vinster på att skära i kostnader, och jag vill ha bort den kortsiktighet som vi ser när kommuner använder sig av osthyvelstrategier för att minska sina kostnader och samtidigt försöker mörklägga bristerna i verksamheterna.

På de flesta områden tror jag att marknadens mekanismer är att föredra. Men jag tycker det är ett skämt när vi genom upphandlingssystem, i kombination med väldigt bristande reglering, tror att vi når marknadsmässiga förutsättningar i vård och skola.

Jag vill inte ha ett system som maximerar organisationer, men det är precis lika illa med dagens system, där vi allt mer går mot kostnadsminimering till varje pris, med bristande kvalité som resultat.

Du har helt rätt i att vinst är bra när det kopplas till goda resultat. Men som vanligt saknas det insikt när det kommer till svårigheterna att använda resultatstyrning för så komplexa produkter som "god vård", eller "god skolgång". Det är mer eller mindre omöjligt att på kort sikt jämföra resultaten mellan olika aktörer inom dylika branscher.

Jag vill påpeka igen, att om vi kan få till en fungerande kvalitetsgranskning, och tar bort de kortsiktiga incitamenten mot kostnadsminimering, så kan jag tänka mig att reglerade vinstuttag (storleksordningen 5-10 %) kan fungera bra som indikatorer på hur de olika verksamheterna fungerar.

Men det är inte där vi är idag. När friskolereformen kom till stånd såg man att det etablerades skolor med intressanta strukturella och pedagogiska reformer. Idag ser vi hur allt fler rikskapitalbolag etablerar sig, där hela verksamheten definieras genom avkastningskrav på 15-25%, ibland på så kort tid som tre år.

Det börjar allt mer likna ett system av "hit and run", där man gör kortsiktiga vinster genom att skära i kostnader, och sedan säljer verksamheten vidare.

Verksamheter som skola, vård, järnvägar och dylikt måste helt enkelt regleras. Jag vet att regleringar ofta påverkar marknadsmässigheten negativt, men för dessa områden är det bara naivt att tro att det går att få några goda effekter av konkurrens utan reglering.
Om vi inte reglerar kommer vi få privata monopol eller oligopol, inte minst i mindre kommuner. Kan någon på allvar tro att sådana är bättre än statliga monpol?

#44 Kristian Grönqvist: Jag påstår egentligen inte att konkurrens måste medföra bättre tjänster. Jag menar på att den fria marknaden per nödvändighet kommer skapa de alternativ som vi vill ha. Marknaden är utan tvivel det minst dåliga allokeringssystemet. Finns efterfrågan på röda skor så finns snart röda skor att köpa. Finns efterfrågan på högkvalitativ äldrevård kommer det också att finnas att köpa. Det beror på att det människor vill ha genererar affärsmöjligheter och aktörer på marknaden vill göra affärer. Jag har aldrig sagt att äldrevården kommer bli billigare, tvärt om tror jag att en prisdubblering eller tripplering är att förvänta. Detta är inget konstigt då priset sänkts till absurda nivåer på grund av upphandlingssystemet. Men samtidigt kommer kvalitet att öka eftersom det till större del (i det här fallet nästan oändligt större del eftersom andelen idag är noll) kommer efterfrågas av kunderna. Det som kommer hända är att vi kommer få precis det vi vill ha till det pris som det verkligen är värt.

På samma sätt som man resonerar om äldrevård kan man ju resonera om det mesta. Tänk om något går fel i bilar. Ja då dör man. Tänk om något går fel i ett flygplan, ja då dör hundratals. Tänk om något blir fel med bostaden, ja då står folk utan hem. Tänk om något går fel med livsmedel, ja då blir människor sjuka och dör i värsta fall. Med den logiken borde staten göra allt. Sovjet provade och vi ser hur det gick. Väst valde marknadslösningar, och ingen kan väl påstå att Volvo gör osäkra bilar eller att Boeings flygplan störtar ofta. De flesta områden som marknaden förfogar över fungerar utmärkt. Jag kan välja om jag vill köra Volvo, Toyota, Mercedes eller Volkswagen. Problemet med äldrevården är att valet inte är mitt. Jag kan inte välja för att det inte är en fri marknad. Brukarna kan inte ställa krav eftersom köpare efterfrågar helt andra saker än brukarna vill ha. Och den som håller i pengarna är den som får styra efterfrågan. Det här handlar inte om effektivitet. Det handlar om att göra kundnytta och vinst till närliggande intressen. Den som bäst och effektivast tillfredsställer BRUKARENS behov är ju den som ska kunna göra mest vinst.

Jag tycker det är intressant hur människor snabbt gör generaliseringen att marknaden är en ofungerande lösning för äldrevård eftersom privata företag idag mjölkar systemet när den korrekta analysen är att de privata företagen gör precis det marknaden efterfrågar, dvs billigast möjliga äldreförvaring. Marknaden är sjuk och det är därför det är som det är. Den dagen brukare och köpare blir samma sak och marknaden får bli fri kommer vi se en fungerande äldrevård ta form därför att människor vill ha det, efterfrågar det och premierar företag som tillhandahåller det.

Oscar, enligt Paul Krugman så är det amerikanska privata sjukvårdssystemet ungefär dubbelt så dyrt som det kanadensiska som liksom oss har ett single payer system. Vi lägger inte särskilt mycket som andel av BNP på sjukvård i Sverige. Så i det stycket stämmer det inte vad du säger.

Vill påpeka att det inte med säkerhet är så att det etableras monopol/oligopol i ett vård- och skolsystem utan reglering.
Det är mycket möjligt att vi får se en situation där kapitalet hela tiden byter skepnad, för att på så vis kunna komma undan ansvar i anslutning till en "hit and run" strategi.
På vissa platser kan man även tänka sig att det faktiskt finns förutsättningar för konkurrens, där det faktiskt finns alternativ som visar på långsiktigt goda resultat. Men som det ser ut nu kommer dessa endast vara valbara för en begränsad skara vårdtagare och elever.
Man kan väl tycka att dessa företag skulle kunna ta ut ordentligt med vinst, men det är inte etiskt försvarbart med ett system som inte garanterar att alla vårdtagare och elever möter en acceptabel kvalité.