Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Barnfattigdom

Foto: Artikelförfattaren samt graf över medierapportering om barnfattigdom.
Anders Lindbom om Barnfattigdom

Medielogiken gör att barnfattigdomen faller i glömska

Barnfattigdom fick stor uppmärksamhet i media i våras. Men när socialdemokraterna ett halvår senare la sitt budgetförslag där man bara budgeterade för en dryg procent av behovet för att infria sin retorik ställde medierna inga kritiska frågor, skriver Anders Lindbom, professor i statsvetenskap.


Om författaren

Professor i statsvetenskap, välfärdsforskare.

Under våren fick "barnfattigdom" stor uppmärksamhet i media och en betydelsefull position på den politiska agendan. Nu när hösten kommit och partierna har lagt sina budgetförslag finns anledning att ställa frågan: Vad hände sedan? Vilka åtgärder har föreslagits av våra svenska riksdagspartier? Vilken ställning på den politiska agendan har barnfattigdomen idag?

Men först ges en kort rekapitulering av hur situationen såg ut under vår och försommar. Mediebevakningen av barnfattigdom under 2009 och 2010 hade varit väldigt låg och på samma sätt fortsatte det under januari 2011. Rapporteringen om barnfattigdomen exploderade dock andra februari dagen efter att Rädda Barnens årliga rapport om barnfattigdom gavs ut. I år hade organisationen med hjälp av konsulter funnit en medieanpassad vinkel på pressreleasen: Sverige tar inte FN:s barnkonvention på allvar. Antalet artiklar denna enda dag motsvarade enligt Mediearkivet ungefär hälften av de artiklar i frågan som förekom under hela 2009.

Nya toppar i bevakningen inföll i samband med att den socialdemokratiska valberedningen föreslog Håkan Juholt som ny partiledare (11 mars) och dennes linjetal i samband med att han valdes på partikongressen (28 mars). Även under resten av våren infaller toppar, till exempel i samband med första maj. Den sista toppen infaller vid partiledardebatten i riksdagen (14 juni). (Se figuren överst på sidan).

Figuren illustrerar rapporteringen i media angående frågan och visar antalet tidningsartiklar per dag som innehåller ordet barnfattigdom (med avledningar). Resultatet bygger på en genomgång av mediedatabasen Retriever som möjliggör fulltextsökning av ca 400 tidningar och tidskrifter, där ibland Aftonbladet, Göteborgsposten och Svenska Dagbladet.

Figuren illustrerar tydligt att media nu till hösten har förlorat intresset för frågan. De två topparna i mediebevakningen i september/oktober är inte särskilt höga i jämförelse med vårens toppar. De ligger i anslutning till att socialdemokraterna tillsatte en arbetsgrupp (med f.d. höjdhopparen Stefan Holm, vilket förefaller vara den verkliga nyheten) och presentationen av den socialdemokratiska skuggbudgeten.

Denna skuggbudget var i jämförelse med den retorik socialdemokraterna använt tidigare under året mycket mager. I våras talade partiet om "att utrota barnfattigdomen" och Rädda Barnens utredare satte en prislapp på den ambitio­nen till 15 miljarder kronor per år. I sin skuggbudget försöker socialdemokraterna att lansera sina gamla vanliga förslag som åtgärder mot barnfattigdom, men om man sätter fokus på de åtgärder som föreslogs av Rädda Barnen så lägger socialdemokraternas endast ett förslag om höjt underhållsstöd på 200 miljoner kronor. Av socialdemokraternas stolta retorik om att utrota barnfattigdom blev det alltså förslag som motsvarar cirka 1,3 procent av behoven.

Detta kunde man ju trott att media skulle notera och rapportera om, men under perioden kring månadsskiftet september-oktober var media istället helt upptagna med att diskutera Håkan Juholts handel och vandel i vad som i efter­hand framstår som ett spektakel och ett omotiverat mediedrev. Den sjunkande rapporteringen beträffande barnfattigdom under hösten är inte förvånande. Årets rapportering om barnfattigdomen har hela tiden drivits fram av krafter utanför media: särskilt Rädda Barnens två rapporter och Håkan Juholts olika utspel. Media har nöjt sig med att återge vad andra sagt och gjort och har snarare fokuserat på person (Juholt) och konflikt (SAP mot alliansen), men sällan bidra­git med någon egentligen analys eller med att ta fram relevant information.

Journalisterna har sällan gjort ens en elementär faktakoll (t.ex. beträffande Majblommans usla rapport om barnfamiljer som inte har råd med glasögon åt barnen) och många borgerliga ledarskribenter har snarast ägnat sig åt ren desinformation. Dessa ledarskribenter har påstått att Rädda Barnens uppgift att det finns 220 000 fattiga barn i Sverige inte bör tas på allvar eftersom beräkningen hävdats bygga på ett relativt fattigdomsbegrepp. Om det varit riktigt hade det inneburit att någon alltid är fattigare än någon annan, men faktum är dock att uppgiften handlar om barn i familjer som är beroende av försörjningsstöd - det som vi i vanligt tal fortfarande kallar socialhjälp - eller motsvarande.

Tidningarnas bristande koppling mellan partiernas budgetförslag och den tidigare debatten om barnfattigdom antyder att journalisterna inte ens har ett halvårslångt minne. Det sägs ibland att ett fenomen som inte märks i medierna inte finns, men nu i höst liksom för ett år sedan är ungefär 200 000 fattiga barn. Frågan är dock inte het eller sexig längre i mediernas ögon. Eller snarare, media har aldrig brytt sig om fattiga barnfamiljer, utan bevakningen under våren var främst bieffekter av intresset för socialdemokraternas nya partiledare och av den partipolitiska konflikten.

Inte heller före 2011 intresserade sig media för fattiga barnfamiljer. Som jag har visat i boken Systemskifte? har de familjestöd som skulle ha hjälpt barnfamiljer med låga inkomster och stor försörjningsbörda urholkats ända sedan 1995. Detta har ägt rum i princip utan någon som helst medierapportering. Media avstår inte heller bara från att bevaka utvecklingen för att journalisterna inte känner till vad som hänt, utan också på grund av att sakfrågan inte passar medias invanda sätt att rapportera händelser med fokus på konflikt och personalisering. Den så kallade medielogiken förefaller vara avgörande för medias rapportering - inte samhällsproblemen.

När svenska medier trots allt undersöker hur offentliga medel används tenderar fokus därför i stället att ligga på politikers personliga vandel, det vill säga pengar som används för alkohol på offentliga middagar, arbetsrelaterade taxiresor, om TV-licensen har betalats eller bidrag för att täcka dubbel bosättning begärts. Det finns två orsaker till att sådana berättelser om de politiska eliternas användning av små belopp skrivs: informationen är lättillgänglig och det är enkelt att berätta indignationshistorier. Men medierna fokuserar därmed på användningen på relativa struntsummor istället för att grundligt analysera hur riksdagen fördelar miljarderna. Jag avser då reportage som går längre än att 1) rapportera vad som står i pressreleasen, 2) återge de politiska motståndarnas kritik och 3) eventuellt intervjua en familjeekonom om de omedelbara plånbokseffekterna för olika grupper medborgare. Så ser nämligen en relativt sett ambitiös artikel i de stora dagstidningarna om partiernas budgetförslag ut.

Medias funktion i ett demokratiskt samhälle är dock att förse medborgarna med den information som de behöver för att vara agera politiskt. I Sverige får (delar av) dagstidningarna statliga bidrag på 551 miljoner kronor (2009) för att fylla denna funktion. Det vore därför rimligt att ställa några slags kvalitetskrav på de tidningar som fortsättningsvis vill få presstöd.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40687

24 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Psst! Det finns ingen barnfattigdom i Sverige.

Permalänk | Anmäl #1 Micael Johnsson, 2011-11-09, 08:28

Lysande artikel!

Permalänk | Anmäl #2 Mattias Hamberg, 2011-11-09, 08:46

Eftersom hela ökningen av barnfattigdomen går att härleda till flyktinginvandringen från MENA blev det ett politiskt problem att diskutera den och därför stoppades diskussionen.

Det finns en massa andra saker som heller inte kan diskuteras pga att diskussionen ger invandringskritikerna vatten på sin kvarn som bostadsbristen, vårdköerna, arbetslösheten, skolproblemen, kriminaliteten, bidragsberoende osv osv.

Snart kan inga samhällsproblem alls diskuteras och medias roll bli att producera rent önsketänkande.

Permalänk | Anmäl #3 Bo T, 2011-11-09, 09:09

Detta "bortglömmande" påminner om de apatiska barnen för några år sedan. Dessa barn fanns enbart i Sverige, var av specifik etnisk härkomst. Som ett under blev barnen helt friska när man senare besökte dem i sina hemländer. Men när det slutligen gick upp ett ljus hos journalistkåren blev det plötsligt tyst.

Förmodligen har Juholt insett sakförhållanden inom barnfattigdomen som han och hans kollegor inom 7-klövern skyr som pesten att diskutera. Då är det lättare att sopa sakfrågan under mattan. Det blir väl som vanligt våra gamla som får betala med allt sämre vård.

Permalänk | Anmäl #5 Anders Erlandsson, 2011-11-09, 10:28

Bra artikel. Bra observationer.

Permalänk | Anmäl #6 G.Maxwell, 2011-11-09, 10:37

Barnfattigdomen är relativ. Samtidigt som bilder på utmärglade barn från Afrikas Horn visas på bilder så kanske det är svårt att tala om de barn som inte har råd åka på skidresor med klassen eller köpa nya telefoner.
Speciellt när dessa barn kan komma direkt från Afrikas Horn!

Permalänk | Anmäl #7 Lars Kronqvist, 2011-11-09, 11:08

Som mediaforskare borde du titta lite närmare på hur barnfattigdomen illustrerades i media. Det var idel sorgsna blonda barn men verkligheten ser ju som alla vet lite annorlunda ut. Vad var syftet med att framställa det så?

Permalänk | Anmäl #8 Ulf Carlson, 2011-11-09, 11:27

#7 Lars Kronqvist. 10 miljoner barn dör pga simpla sjukdomar årligen, men journalisterna bryr sig inte ett skvatt.

Däremot blir det full mediapsykos om ett enda barn får avslag på en asylansökan.

Media har en politisk agenda.

Permalänk | Anmäl #9 Bo T, 2011-11-09, 11:27

En nyckelfråga när man diskuterar det här är "vad är fattigdom?" Medier och olika särintressen gillar begreppet "barnfattigdom" som definieras lämpligt beroende på vad man vill ha fram. Vill man få hemskaste siffror väljer man den relativa definitionen och vill man ha goda siffror kan man diskutera absolut fattigdom.

Barnfattigdom är som sagt ett uppskattat begrepp. Det förmedlar bilder om utmärglade barn som inte får mat och som blir vräkta och hamnar på gatan helt utan bostad. Den barnfattigdomen finns knappt i Sverige. Ytterst få vräks, och det är sällan på grund av brist på pengar, utan det finns ofta underliggande missbruk hos föräldrarna som förslösat pengarna som borde gått till hyra och mat, dvs personlig ansvarslöshet. Vi pratar gärna om barnen som inte kan få en tjuga till klassresan, men finns dessa barnen och är det dessa barn som är normen när man diskuterar barnfattigdom?

Man använder gärna den relativa definitionen när man vill ha dåliga och hemska siffror. Det är en teoretisk möjlighet att alla är minst miljonärer bara tillräckligt många tjänar sjukliga miljardbelopp så är miljonären fattig. I Sverige är situationen att de flesta barn som faller inom det relativa "fattig"-begreppet sannolikt har både mat, kläder och bostad. De har sannolik också både TV och Dator med Internet hemma. Är man verkligen fattig då? Är det så vi ser på människor i Sverige idag, att den som inte har råd med Thailand årligen är fattig? För det är ungefär kontentan av diskussionen. Den relativa fattigdomen kommer växa så fort människor får det bättre och är mer ett mått på klyftor än fattigdom. I ett framtida samhälle kanske den är fattig som inte har råd med privatjet och swimmingpool. Det är i dagens samhälle att inte ha råd med ipod och Thailand. Tillåt mig att ställa mig skeptisk till diskussion om relativ barnfattigdom. Det finns självklart en tredjedels sanning precis som den ultimata lögnen bör ha. Att begreppet heter "relativ fattigdom" är missvisande och en propagandaåtgärd. Medianinkomstavvikelse eller något liknande är lämpligare. Barnfattigdomen är till största del en mediafabricerad lögn för att försöka genomföra politisk lobbyism.

Permalänk | Anmäl #10 Johannes Westlund, 2011-11-09, 11:44

Problemformuleringslögner!

"Välfärdsforskare" vilkt kul påhitt sossar kallar sig lite allt möjligt. Alla barn är per definition NOLLINKOMSTAGARE och därför till 100% beroende av sina föräldrars inkomster. Så hela begreppet "barnfattigdom" är ren konstruktion och lögn. Jag vet inte om sossarna har tänkt att överta försörjningsplikten från föräldrar och bör väl isåfall föreslå hur det ska gå till och i så fall varför.Föräldrar med låginkomst kanske skall kanske lämna över sina barn till soc direkt för att "bekämpa barnfattigdomen".

En politik som är seriös med begrepp fästa i verkligheten tar itu med de klassiska utmaningarna i form av ARBETE och INKOMSTER för föräldrar. "Barnfattigdomen är bara en falsk skylt för att sälja ökat bidragsberoenden och dölja att den låga förvärsfrkvensen bland invandrare är det som drar siffrorna och statistiken.

Man blir så förbannat trött på dessa oseriösa ordmånglare

Permalänk | Anmäl #11 Berg Säker, 2011-11-09, 11:52

Något annat som förvånar mig är att familjer med den ene eller den andre förälder med drog eller alkoholproblem bedöms som frisk när det gäller statistik för fattigdom, utan att göra undantag.

Ingen kan säga att människor med missbrukarproblem, har samma förutsättningar som en familj eller individ utan missbruk oavsett klasstillhörighet och oavsett vad samhällets välfärdsambitioner kan leverera.

Ofta hör man på Kultursidorna dessa öden utan att gå närmare på individerna som enligt de, lider av sin situation. Är man en seriös journalist, skulle man tänka sig att gräva fram sanningen om påståenden vore uppenbart.

Allt oftare ser man Kyrkliga instanser i samhället blandas in i den politiska debatten och även i den aktiva politiken, genom att presentera, enligt de, fakta om situationen. Man kan lätt misstänka ett samarbete mellan Kristen Vänster, Rädda Barnen och Broderskapsrörelsen (S) i en och samma gegga. Oetiskt!

Permalänk | Anmäl #12 G.Maxwell, 2011-11-09, 12:29

Instämmer med vad som redan påpekats av många. den såkallade barnfattigdomen och dess orsaker är framställt väldigt missvisande i media minst sagt.

Gällande icke invandrare rör det sig till stor del om människor med missbruksproblem och psykisk problematik. Hjälper således inte mycket om man ökar på bidraget från socialen ifall föräldern/föräldrarna saknar omdöme och väljer att spendera pengarna för att finansiera sina egna laster.

Gällande den andra gruppen, invandrarna, som utgör den överväldigande majoriteten av bidragstagare(bara ta sig en titt på kommunernas statistik för utbetalningar) missar man en viktig faktor, väldigt många av dessa försätter sig själva i fattigdom pga eget val ej grundat i psykiska problem och missbruk. Detta val består i att varje månad skicka pengar till släktingar i sitt gamla hemland. Store belopp lämnar Sverige på detta sätt.

Man önskar det kunde talas klarspråk i debatt och media om detta.

Permalänk | Anmäl #13 Robin P, 2011-11-09, 13:10

Kan ju passa på att lägga till en annan tabu orsak för fattigdom bland invandrare, betalning av flyktingsmugglare. Är förmodligen ett relativt begränsat fenomen men är trots allt relevant att ta upp. Alltså flyktingsmugglare som efter transporterat en person till Sverige förväntar sig få en del av bidragskakan tills en överenskommen summa är betald.

Permalänk | Anmäl #14 Robin P, 2011-11-09, 13:29

I politikens värld försökte S välja en retorik som skulle kunna få ett genomslag och väcka politisk sympati för S. Den typen av utspel följs aldrig upp eller beskrivs hur den skall uppnås, än mindre sätts några siffror på vad det skulle kosta. Det typiska är fortsättningen i budgeten...jo man satsar drygt 1% av behovet och tror att det skall ge sympatiröster. S är inte ensamma om samma upplägg av politiska s.k. utspel.
Grundprincipen är:
1) Väck en fråga - mediautspel
2) Om frågan lever kvar - budgetera minimalt
3) Hoppas på sympati för partiet

Slutsats: Sakfrågan är inte barnfattigdom, det är ett marknadsföringstrix

Permalänk | Anmäl #15 Ulf Börjesson, 2011-11-09, 13:48

Sverige har ur ett marknadsekonomiskt och nationalekonomiskt perspektiv haft för stort försprång mot andra länder. Alla har blivit omhändertagna från vaggan till graven. Denna känsla av trygghet har lett till stagnation. Stagnation är varken sexigt eller produktivt.

Nu har företagen fått längre tyglar, företagsledare får ta ut större bonusar, utförsäljningar av statliga bolag har gett tillfälliga utrymmen för skattesänkningar för de rikaste.

Nu finns inga marginaler längre. Man är inte skyddad från vaggan till graven. Sverige har blivit landet där de friska och arbetsföra mår bäst. Med ekonomiska påtryckningsmedel har man tvingat in sjuka och handikappade på arbetsmarknaden eller sänkt deras (från-vaggan-till-graven)-stöd.

Som Moderat tycker jag själv att systemet var bättre förr. Då hade man i alla fall något skyddsnät. Men pengarna finns inte längre. Nu är till och med lusten att betala skatt borta.

Med skyddsnäten borta eller obefintligt små så är det givetvis de utan medel och de utan rösträtt som får betala.

Röstar hädanefter på SD. De värnar i alla fall om Sverige.

Permalänk | Anmäl #16 Göran Karlson, 2011-11-09, 13:57

Göran Karlson-skatten har sänkts, färre smiter från skatten, Sveriges budget är i balans och vi har ett handelsöverskott.
Visst är Sverge ett land där de friska mår bäst , men så dåligt är det inte för de sjuka heller.
Det ser man när assistensersättningar på 2-3 milj per år betalas ut.

Permalänk | Anmäl #17 Lars Kronqvist, 2011-11-09, 14:10

Anders Lindbom skrev:
"Medias funktion i ett demokratiskt samhälle är dock att förse medborgarna med den information som de behöver för att vara agera politiskt. I Sverige får (delar av) dagstidningarna statliga bidrag på 551 miljoner kronor (2009) för att fylla denna funktion. Det vore därför rimligt att ställa några slags kvalitetskrav på de tidningar som fortsättningsvis vill få presstöd."

Håller med. Har då media informerat att barnfattigdomsbegreppet är konstruerat så, att det finns noll % fattiga barn i Nordkorea, eftersom de flesta i det landet lever under förhållanden som vi i Sverige skulle definiera som extrem fattigdom.

Har media informerat om att ett barn som flyttas från t.ex. Somalia till Sverige, även om barnets levnadsstandard fördubblas genom resan, klassas som barnfattigt i Sverige, eftersom familjens levnadsstandard jämförs med hårt arbetande svenskar?

Inte underligt att debatten dog, den byggde på en lögn. Vill man veta sanningen, får man läsa den del av media som inte får statsbidrag.

Permalänk | Anmäl #18 Tommy Hansson, 2011-11-09, 19:28

Lars Kronqvist! Skatten har inte sänks utan ökat i form av energiskatt på el. Detta fullt medvetet av Alliansen. Först skrämmer man vettet ur befolkningen med ett fiktivt klimathot. Sen höjer man skatten på det "värsta som hänt mänskligheten" då el och olja är ju djävulen själv... Sen "sänker" man skatten för "Svensson på arbetsgolvet" så han tror han får mer i plånboken samtidigt som Svensson tycker det är helt ok att lönerna i höjs något för vi har ju fått "sänkt skatt". Jag har röstat borgligt i hela mitt liv men moderaterna och alliansen har gått vänster om socialdemokraterna. Det behövs nya partier i Sverige ASAP. När moderaterna nu går i säng med MP så har man verkligen visat att Reinfeldt är en urkommunist. Nej skatterna har inte sänkts i Sverige med Nya moderaterna. Tvärt om.

Permalänk | Anmäl #19 Micael Johnsson, 2011-11-09, 19:33

Håller med Bo.T. Om "man" hemlighåller för sig själv och andra att det är de senaste tio årens invandring som ligger bakom tillväxten så är man klart handikappad när man söker lösningar.

Permalänk | Anmäl #20 Gösta Oscarsson, 2011-11-09, 19:38

Ett mycket märkligt ord, "barnfattigdom".
Det leder tankarna till en familj som har det ganska bra men delar inte med sig till barnen.

Men jag ser aldrig en rubrik om "fattiga" i Sverige. Kanske för att det brukar inbegripa ingen mat på bordet varje dag.

De som nu kallas fattiga barn har mycket mer än vad jag hade som liten, men vi hade mat på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet vilket var precis vad som behövs för en människa.

Det är klart att det fanns de som hade radiogrammofon och nya cyklar och finare kläder och reste bort på semester. Men än sen, så är ju livet och det var inget vi reagerade på.

Det är ett hån mot riktig fattigdom som finns ute i världen.

Permalänk | Anmäl #21 karin grubb sellin, 2011-11-09, 23:53

Svaret på Anders Lindboms frågor finns i hans egen text.

"I år hade organisationen med hjälp av konsulter funnit en medieanpassad vinkel på pressreleasen".

Just så var det. Man gjorde ett utspel (fattiga barn), som när det granskats visade sig sig vara utstuderat och vinklat (egentligen: fattiga invandrarbarn). Det finns inget väljarunderlag för att ge 15 miljarder kronor ytterligare till invandrare, så naturligtvis dog frågan på en gång. Både hos politiker och oss väljare.

Anders tar upp de 500 miljoner som alla svenska tidningar får i statsbidrag. När man kontrar det lilla beloppet mot de 15 miljarder som han (underförstått) vill ge till invandrarfamiljer, så att de omedelbart kommer upp i samma standard som familjer som jobbat här i årtionden, så undrar man hur han tänker. Om han tänker.

Permalänk | Anmäl #22 Thomas Eliasson, 2011-11-10, 14:09

Från Rädda Barnens sida två tillrättaläggande till en i övrigt intressant artikel:
-Rädda Barnen tog inte hjälp av konsulter för att på något sätt medieanpassa barnfattigdomsrapporten.
-Påståendet att barnfattigdomen går att få bukt med för 15 miljarder kronor står Tapio Salonen för, det är inget som Rädda Barnen som organisation fört fram.
Anders Maxson, pressansvarig Rädda Barnen

Permalänk | Anmäl #23 Anders Maxson, 2011-11-11, 16:52

Sluta hjälpa mammor att tvinga bort papporna ur barnens liv! Där uppstår fattigdom, i materiell men framförallt i känslomässig, social och identitetsmässig bemärkelse. Barn utan pappa är alltid fattiga.

Det är organisationer som Rädda Barnen som bär en del av skulden till att många barn förlorar sin pappa. Sluta finnas, Rädda Barnen! Ni gör bara skada.

Permalänk | Anmäl #24 Ofrivilligt anonym, 2011-11-11, 17:17

#21 Nyanserad reflektion om "Barnfattigdom" kontra "Fattigdom"! Fattig på att bli tillhörd, att inte bli sedd och hörd samt få skydd när de vuxna ständigt är i framtiden och inte är närvarande ens? Det kanske är orsakerna till att våra barn är så fattiga som är mest intressanta? Även vad kanske familjens pengar då går till istället - om inte för att ombesörja barnens primära behov?

Permalänk | Anmäl #25 Inger Olsson, 2011-11-18, 11:03


Svenska modellen
annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  4. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stora risker med MP:s energipolitik
  9. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.