Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-11-08 14:11, Uppdaterad: 2011-11-08 14:11
Begreppet "underfinansiering" har lättvindigt kommit att användas som ett uttryck för ansvarslös finanspolitik. "Underfinansiering" kan emellertid ges en meningsfull innebörd bara i ett övergripande och organiserat sammanhang, skriver Börje Kragh, tidigare chef för Konjunkturinstitutet.
Professor Kragh har på FN-uppdrag arbetat med nationalekonomi i New York, Mexico City, Genève och Santiago de Chile och som akademiker i Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm. Han var dessutom chef för Konjunkturinstitutet 1962-1973.
I en gemensam artikel kommenterade Alliansens partiledare Socialdemokraternas skuggbudget på följande sätt (DN Debatt 19/10):
"Vi har identifierat underfinansieringar i Socialdemokraternas budget på nästan tio miljarder de kommande åren - cirka fem-sex miljarder redan under 2012."
De underfinansierade utgifterna för 2012 anges vara arbetsmarknadsinsatser för arbetslösa ungdomar (1,5 miljarder), avskaffad deltidsbegränsning i A-kassan (1,5 miljarder), underskattade utgifter för A-kassan (0,7 miljarder). Till underfinansieringen bidrar också en överskattning av en föreslagen lastbilsskatt (1 miljard), överskattning av kommunernas skatteintäkter (1 miljard) och underskattade kostnader för studiemedel, boende för flyktingar och bristyrkesutbildning (0,5 miljarder).
Det framgår inte varför just de nämnda beloppen anges vara "underfinansierade". Deras totala summa framstår i ett större sammanhang som obetydligt. Det är ungefär lika mycket som vad några svenska storföretag kunde uppvisa i vinst enbart för tredje kvartalet 2011. I budgetsammanhang är det fråga om felräkningspengar.
I artikeln framstår emellertid underfinansiering som något som överhuvudtaget bör undvikas:
"Socialdemokraternas budget går med underskott. Om deras politik blir verklighet skulle de skyddsvallar som vi så starkt månar om undergrävas och förtroendet för Sverige försvagas".
Det ödesmättade synsätt som här kommer till uttryck finns kodifierat i de så kallade "finanspolitiska ramverket". Där finns bland annat preciserade överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Jag har i artiklar i Newsmill kritiserat detta kamerala synsätt bland annat för att det saknar förankring i grundläggande mål som sysselsättning och inkomstfördelning (Newsmill 2009-07-18 och 2011-08-02).
Socialdemokraterna har också ställt upp på det "finanspolitiska ramverket" och därmed missat chansen att förutsättningslöst diskutera utrymmet för stimulerande åtgärder i en lågkonjunktur som den nuvarande. Enligt uppgift ska emellertid tidigare statsrådet Leif Pagrotsky till nästa höst lägga fram ett förslag om partiets framtida skattepolitik. Detta borde baseras på en övergripande analys av mål och medel och även beakta samspelet mellan finans- och penningpolitik.

Borg borde följa Norges exempel istället för att skryta

”Hållbara” offentliga finanser
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Politisk retorik är inte alltid relevant.
Men genom att påpeka budgetdiciplinens betydelse kanske väljarna får lite mer respekt för neddragningar.
Tänk om Grekerna fick lite av detta!
Börje man väntar på svaret angående rubriken, om varför underfinansiering inte alltid är något dåligt, men svaret kommer aldrig. Att blanda in Leif Pagrocky in i detta som är rådgivare till Grekerna och att han antyds ändra sossarnas ekonomiska politik ökar inte de argumenten särskilt mycket heller, snarare tvärtom.
Det offentligas affärer med medborgarna är ett nollsummespel, om ska sk ”spara” offentligt med överskott mot medborgarna innebär det att medborgarna har ett lika stort finansiellt underskott.
Enligt den bisarra ekonomiska logik som råder i dag ”går det bra” för folkhushållet när det offentliga/staten plundrar medborgarna på finansiellt sparande. Dessutom är statens sparande i en fiat-valuta som den själv är monopoltillverkare av kvalificerat nonsens.
Om arroganta Ulf Carlsson ovan kan läsa, så läs igen vad jag skriver. Jag hittar inte argumenten för att bedriva en underskottspolitik i artikeln, som författaren försöker göra gällande i rubriken. Hur du får det till att säga att JAG vill ha SMS-lånspolitik...märkligt...
Förlåt T.Bäckling,
Syftade givetvis på artikelförfattaren, inte på dig, scrollade nog inte högt nog. Har anmält mitt eget inlägg, så att det ska försvinna.