Om författaren
tidigare samordningsminister (S) och vice vd Saab AB. Texten är tidigare publicerad på Newsmill analys sidor i Veckans affärer.
I en intervju i Veckans affären den 27 oktober säger Lukas Lundin att lärdomen av debatten om Bildts roll är att han aldrig mer kommer att ha politiker i sina styrelser. Jag vill inte kommentera just Lundin-gruppen, men jag hoppas att denna slutsats inte sprider sig till andra företag.
De senaste 20 årens allt vanligare övergångar mellan politik och näringsliv har varit mycket positiv och behöver snarare stärkas. Det är bra att vi har en finans- och finansmarknadsminister med erfarenhet från bankvärlden och en socialförsäkringsminister som drivit it-företag. Och det är bra att skickliga kommunalråd som Ilija Batljan och Anders Lago gått till fastighets- och bostadsbranschen eller att Mikaela Valtersson går till Kunskapsskolan.
Under lång tid hindrades ett ömsesidigt utbyte av ett stigma mellan politik och näringsliv, inte minst i mitt eget parti. Den stora islossningen kom när Odd Engström, en mycket uppskattad s-politiker, gick till Jan Stenbeck 1995. Han möjliggjorde på ett sätt min egen resa från regeringskansliet till Riksbyggen och vice vd på Saab AB och i förlängningen också Göran Perssons till JKL.
Den grundläggande drivkraften i denna förändring är otvivelaktigt att företagen inte längre kan fjärma sig från omvärlden och den alltmer komplexa verkligheten omkring dem. Det är en vanföreställning att politiker rekryteras enbart på grund av sitt kontaktnät, att företag bara köper en ingång till kanslihuset. Dagens företagsledningar arbetar i en miljö som i alltfler avseenden liknar politikens. De ska kunna leda komplicerade beslutsprocesser, skapa förtroenden hos många och skiftande intressegrupper och hantera media och offentligheten, kunna stå upp för företagets värderingar och säkra god etik vad gäller miljö och socialt ansvarstagande.
Den kompetens som politiker på toppnivå har, nationellt eller kommunalt, är mycket användbar i denna beslutsmiljö. Erfarna politiker är ofta duktiga på att läsa av och inkludera omgivningens uppfattningar, få med sig folk och mobilisera i viktiga processer. De är inte rädda när det blåser och när journalister ringer och är vana att hantera moraliska frågor. De är kort sagt utmärkta ledare för stora organisationer och detta har näringslivet upptäckt.
På samma sätt är det omvända utbytet viktigt. Du blir en bättre politiker om du har erfarenhet av att vara mottagare av politiska beslut, som medborgare och som företagare. Du får ökad förståelse för hur politiker uppfattas och hur politikens makt påverkar företag, inte bara den direkt lagstiftande, utan också den opinionsbildande.
Ett hinder för flödet in i politiken är villkoren. Även på toppnivå är löneläget förhållandevis lågt, jämfört med nästan vilket annat chefsjobb som helst. Sverige skulle vinna mycket på den amerikanska kulturen där även höga företagschefer kan göra "värnplikt" som ministrar eller ambassadörer under en period för att sedan återgå till sina mer välbetalda jobb. Kanske är Anders Borg ett exempel på att frön till detta mönster håller på att etablera sig även här.
Två andra "strukturomvandlingar" borde dock kunna underlätta rekryteringen in i politiken.
När den borgerliga regeringen numera framstår som en mindre äventyrlig karriärväg för näringslivsfolk med blå sympatier, framstår kanske politiken som möjligt val för dessa, på samma sätt som socialdemokratins mycket säkra strukturer för inskolning och lång och trogen tjänst i regeringskansli och rödmärkta verksamheter lockade duktigt folk i decennier.
Den andra är PR-industrins allt starkare roll i samhället, vilket hänger ihop med företagens mer politiska roll. När S hade ett fast grepp om regeringsmakten var PR-branschen nästan helt blå. Vid regeringsskiftet var kommunikationsindustrin på hugget och för första gången fick en stor mängd röda och gröna jobb i det privata näringslivet. PR-industrin har etablerat sig som den kvalificerade tjänsteindustri den är och här finns nu en stor kompetens med bakgrund i alla partier, vilket på sikt kanske kan underlätta återrekrytering till politiken.
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40668
Skulle en månadslön på över 60 000 och en massa förmåner vara ett hinder för näringslivsföreträdare att engagera sig politiskt?
Då kallas det inte engagemang!
Permalänk | Anmäl
Lars Kronqvist, 2011-11-07, 11:35
Jan Nygren har en naiv, totalt felaktig och farlig syn på den politiska processen.
Diskussionen innan politiska beslut ska innebära att de sämsta argumenten sorteras bort så att endast de bästa återstår.
I det perspektiv på demokrati som Nygren skissar, så finns inte folket med och nämns inte ens. Risken är att politiska beslut blir en angelägenhet mellan ledande politiker och ledande personer i näringslivet.
Nygren nämner USA som en förebild, det är märkligt att han gör det eftersom den finanskris och samhällsmodell vi står inför så hisnande allvarliga problem både ekonomiskt och förtroendemässigt bland befolkningen.
Det är uppenbart att ett nära samarbete mellan näringsliv, köpta akademiker och politik är själva upprinnelsen till finanskrisen och den globala och växande ekonomiska kris som vi idag möter. Den prisbelönade filmen Inside job som du här kan se gratis i HD visar detta på ett utmärkt sätt.
http://www.theotherschoolofeconomics.org/?p=2499
Folk tror att demokrati enbart är en etik, en trevlig process att låta alla vara med. Men det är långt ifrån sanningen.
Filosofen Karl Popper har sagt att en avgörande anledning till att de västliga demokratierna besegrade diktaturerna i öst, var att de tillät öppen diskussion. Därigenom kunde kvaliteten på de politiska besluten bli högre.
Man pratar om det öppna samhället, man prater om vetenskap, i båda dessa är den öppna kritiska diskussionen själva fundamentet.
Nygren företräder en åsikt som innebär ett tätt samarbete mellan politik och näringsliv och PR-bolag. Ett sådant kommer innebär att de lägger beslag på den politiska processen. VARNING!
Om näringslivet kan köpa politiska beslut vinner de som betalar mest. Det är själva motsatsen till att det tyngsta argumentet vinner.
Resultatet kommer bli lågkvalitativa politiska beslut och dålig konkurrenskraft.
Permalänk | Anmäl
Doktor Eleph@nt, 2011-11-07, 12:19
Instämmer, #2 Doktor Eleph@nt. Den process som innebär att samhällseliterna smälter samman är en väg mot ett fascistiskt samhälle.
Det är folkets plikt att rösta bort politiker som inte är lojala mot folket.
Permalänk | Anmäl
Bo T, 2011-11-07, 12:39
Fint, tack Bo T.
Permalänk | Anmäl
Doktor Eleph@nt, 2011-11-07, 13:04
En kommunpolitiker bör ha sådana egenskaper att han klarar att driva en korvkiosk med positivt resultat. Av de politiker som styr kommunen där jag bor , så är det i bästa fall 10% som skulle klara det.
En riksdagsman borde klara att vara VD för ett företag med 100 miljoner i årsomsättning eller att doktorera i något ämne. Eftersom jag inte vet tillräckligt om de flesta av våra riksdagsmän, så har jag svårt att bedöma hur många som skulle klara det, men jag tror inte procentsatsen är så hög. En partiledare eller en minister bör ha än bättre kvalifikationer. Försvarsminister Sten Tolgfors är väl i alla fall rätt man på rätt plats? Ja han har ju varit vapenvägrare och passar därför alldeles utmärkt att avveckla vårt försvar.
Permalänk | Anmäl
Sven Algot, 2011-11-07, 13:11
"En kommunpolitiker bör ha sådana egenskaper att han klarar att driva en korvkiosk med positivt resultat."
Mha svart personal då, #5 Sven Algot?
Jag föredrar politiker som respektfullt tar vara på folkets intressen, dvs gör sitt jobb utan att girigt sko sig själva och sina familjer vare sig före eller efter politikerkarriären.
Permalänk | Anmäl
Bo T, 2011-11-07, 13:48
Det ligger i politikers natur att vara egoistiska. Om de tar ett vanligt kneg så mister de sin pension från tiden då de var politiker... Alltså tar de steget över till näringen och i stället för lön får de styrelsearvoden och får således behålla sin "pension" från riksdagen. Enkelt. De ser efter sitt eget hus och däri är alla partierna eniga (SD har ännu inte någon statistik så vi får se).
Permalänk | Anmäl
Göran Karlson, 2011-11-07, 14:26
Ja mycket ska man höra innan öronen trillar av!
Permalänk | Anmäl
Stephan Karlsson, 2011-11-07, 15:38
Googla "Jan Nygren lön".
Visst är det en komedi att denna artikel skrivs i ett läge där hela EUs framtid står på spel, just p g a Jan Nygren och politikerfamiljernas siamesiska släktskap med nyliberalismen.
Här beskriver Jan Nygren det ledarskikt som försatt Europa i brand:
"De ska kunna leda komplicerade beslutsprocesser, skapa förtroenden hos många och skiftande intressegrupper och hantera media och offentligheten, kunna stå upp för företagets värderingar och säkra god etik vad gäller miljö och socialt ansvarstagande."
Jag kan bara se en långt framskriden psykopati och en total befrielse från självinsikt. Han skriver detta när EU fattar beslut om att skicka tillbaka Grekland till medeltiden. Komedin är fullbordad.
Detta är fortsättningen på "Newsmill analys". Jag föreslår att man döper sin pretention till "Newsmill kvicksand", forum för fårskallar.
Sen övergår det helt mitt förstånd, att detta pretentiösa ickeprojekt inte ens reder ut rubriksättningen utan skriver samman "alltfler". Alltfler ska särskrivas, allt fler, även om Svenska akademin visar tålamod och tolerans.
Ni behöver hjälp i alla avseenden och jag är arbetslös med noll i inkomst. Kan det vara något?
Permalänk | Anmäl
u_17443, 2011-11-07, 18:23
Nygren framme igen och återigen är det omöjligt att skilja hans åsikter från vilken moderat el liberal som helst. Och det är väl meningen; jag menar att med hans analys av att det är medelklassen som det gäller att locka, så blir politiken också borgerlig. Det kan man tycka är bra eller dåligt, men kallar sig Nygren sosse? Och i så fall varför? För att han då har en koppling tillbaka till när han var vice statsminister. Otroligt att det var han som för ett antal år sedan fick frågan om att bli statsminister! Jag har aldrig hört honom säga ett klokt ord.
Sen att han försöker göra detta med att de högst positionerade glider emellan olika välavlönade poster, till något jättebra för Sverige, det är knappast värt att ens kommentera.
Permalänk | Anmäl
Mats Björnsson, 2011-11-07, 18:41
#10 Mats Björnsson...Nygren är sosse därför att sossarna är ett makt- och karriärsparti och inte ett ideologiskt parti. Sossarna rymmer alla från rasister till Milton Friedmanliberaler och har en moral där Juholt kan tala om solidaritet utifrån 170 000:- i månaden.
Sen menar han inte så mycket med det, mer än som en Nallebjörn designad som snäll farbror.
Många hoppades på ideologins återkomst, men av alla kejsarpingviner som hjälptes åt att hålla värmen, så visade det sig att Juholt själv var den som stod längst inne och höll värmen med hjälp av alla andra.
Så Nygren är urtypen för den sosse som uppstod när Göran Persson och Björn Rosengren lämnade sina väljare.
Socialdemokraterna har nämligen aldrig lämnat socialdemokratin. Däremot har partistyrelsen lämnat socialdemokraterna, men behållit namnet.
Socialdemokratin företräds idag av Vänsterpartiet och det ska bli intressant att se vad som händer när socialdemokraterna upptäcker det.
Permalänk | Anmäl
u_17443, 2011-11-07, 20:53
Är detta månne ett försök att aktivera sig inför en politisk come-back?
Permalänk | Anmäl
Sten Figaro, 2011-11-07, 20:53
#12 Sten Figaro...Sannolikt inte. Det är troligare att Newsmill försöker leta upp figurer som kan understödja deras nyliberala okunnighet. Valet av en förvirrad sosse som drabbats av hybris var dock inget som föll de uppmärksamma kommentatorerna på läppen.
Permalänk | Anmäl
u_17443, 2011-11-07, 21:22
#6 Bo T
Det här med korvkiosken var bara ett exempel. Det jag vill ha sagt är att den som inte klarar att driva en liten firma eller att sköta ett vanligt jobb, kanske inte är lämpad att sitta och fatta beslut som handlar om mycket större summor.
Många kommuner styres av en person, som bestämmer allt. De andra politikerna lyder order och röstar som ledaren bestämt. Det är synd, men kanske inte så lätt att göra något åt. De kan bero nog mest på att så få är intresserade av politik, att alla som vill vara med får det.
Permalänk | Anmäl
Sven Algot, 2011-11-07, 22:54
Alla människor i hela världen, även politiker ger sig in i näringslivet av i huvudsak ett enda skäl: Pengar.
Alla får betalt för att arbeta i näringslivet och man arbetar allt som oftast åt den som betalar bäst.
Politiker skall agera som en balans åt den makt som stora företag har genom att representera folket som röstat fram dem.
Att politiker arbetar åt näringslivet, sitter i olika styrelser, tar emot underlag från PR-byråer m.m. ingår inte i deras folkvalda uppdrag. Alltså är det inte ok och kan omöjligt vara bra. Man har inte jobb på flera konkurrerande företag samtidigt.
Situationen i USA är ett utmärkt exempel på detta. Där representerar politikerna också sina bidragsgivare och folket kommer i andra hand.
Permalänk | Anmäl
Johan Delorean, 2011-11-09, 00:27
15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Skulle en månadslön på över 60 000 och en massa förmåner vara ett hinder för näringslivsföreträdare att engagera sig politiskt?
Då kallas det inte engagemang!
Jan Nygren har en naiv, totalt felaktig och farlig syn på den politiska processen.
Diskussionen innan politiska beslut ska innebära att de sämsta argumenten sorteras bort så att endast de bästa återstår.
I det perspektiv på demokrati som Nygren skissar, så finns inte folket med och nämns inte ens. Risken är att politiska beslut blir en angelägenhet mellan ledande politiker och ledande personer i näringslivet.
Nygren nämner USA som en förebild, det är märkligt att han gör det eftersom den finanskris och samhällsmodell vi står inför så hisnande allvarliga problem både ekonomiskt och förtroendemässigt bland befolkningen.
Det är uppenbart att ett nära samarbete mellan näringsliv, köpta akademiker och politik är själva upprinnelsen till finanskrisen och den globala och växande ekonomiska kris som vi idag möter. Den prisbelönade filmen Inside job som du här kan se gratis i HD visar detta på ett utmärkt sätt.
http://www.theotherschoolofeconomics.org/?p=2499
Folk tror att demokrati enbart är en etik, en trevlig process att låta alla vara med. Men det är långt ifrån sanningen.
Filosofen Karl Popper har sagt att en avgörande anledning till att de västliga demokratierna besegrade diktaturerna i öst, var att de tillät öppen diskussion. Därigenom kunde kvaliteten på de politiska besluten bli högre.
Man pratar om det öppna samhället, man prater om vetenskap, i båda dessa är den öppna kritiska diskussionen själva fundamentet.
Nygren företräder en åsikt som innebär ett tätt samarbete mellan politik och näringsliv och PR-bolag. Ett sådant kommer innebär att de lägger beslag på den politiska processen. VARNING!
Om näringslivet kan köpa politiska beslut vinner de som betalar mest. Det är själva motsatsen till att det tyngsta argumentet vinner.
Resultatet kommer bli lågkvalitativa politiska beslut och dålig konkurrenskraft.
Instämmer, #2 Doktor Eleph@nt. Den process som innebär att samhällseliterna smälter samman är en väg mot ett fascistiskt samhälle.
Det är folkets plikt att rösta bort politiker som inte är lojala mot folket.
Fint, tack Bo T.
En kommunpolitiker bör ha sådana egenskaper att han klarar att driva en korvkiosk med positivt resultat. Av de politiker som styr kommunen där jag bor , så är det i bästa fall 10% som skulle klara det.
En riksdagsman borde klara att vara VD för ett företag med 100 miljoner i årsomsättning eller att doktorera i något ämne. Eftersom jag inte vet tillräckligt om de flesta av våra riksdagsmän, så har jag svårt att bedöma hur många som skulle klara det, men jag tror inte procentsatsen är så hög. En partiledare eller en minister bör ha än bättre kvalifikationer. Försvarsminister Sten Tolgfors är väl i alla fall rätt man på rätt plats? Ja han har ju varit vapenvägrare och passar därför alldeles utmärkt att avveckla vårt försvar.
"En kommunpolitiker bör ha sådana egenskaper att han klarar att driva en korvkiosk med positivt resultat."
Mha svart personal då, #5 Sven Algot?
Jag föredrar politiker som respektfullt tar vara på folkets intressen, dvs gör sitt jobb utan att girigt sko sig själva och sina familjer vare sig före eller efter politikerkarriären.
Det ligger i politikers natur att vara egoistiska. Om de tar ett vanligt kneg så mister de sin pension från tiden då de var politiker... Alltså tar de steget över till näringen och i stället för lön får de styrelsearvoden och får således behålla sin "pension" från riksdagen. Enkelt. De ser efter sitt eget hus och däri är alla partierna eniga (SD har ännu inte någon statistik så vi får se).
Ja mycket ska man höra innan öronen trillar av!
Googla "Jan Nygren lön".
Visst är det en komedi att denna artikel skrivs i ett läge där hela EUs framtid står på spel, just p g a Jan Nygren och politikerfamiljernas siamesiska släktskap med nyliberalismen.
Här beskriver Jan Nygren det ledarskikt som försatt Europa i brand:
"De ska kunna leda komplicerade beslutsprocesser, skapa förtroenden hos många och skiftande intressegrupper och hantera media och offentligheten, kunna stå upp för företagets värderingar och säkra god etik vad gäller miljö och socialt ansvarstagande."
Jag kan bara se en långt framskriden psykopati och en total befrielse från självinsikt. Han skriver detta när EU fattar beslut om att skicka tillbaka Grekland till medeltiden. Komedin är fullbordad.
Detta är fortsättningen på "Newsmill analys". Jag föreslår att man döper sin pretention till "Newsmill kvicksand", forum för fårskallar.
Sen övergår det helt mitt förstånd, att detta pretentiösa ickeprojekt inte ens reder ut rubriksättningen utan skriver samman "alltfler". Alltfler ska särskrivas, allt fler, även om Svenska akademin visar tålamod och tolerans.
Ni behöver hjälp i alla avseenden och jag är arbetslös med noll i inkomst. Kan det vara något?
Nygren framme igen och återigen är det omöjligt att skilja hans åsikter från vilken moderat el liberal som helst. Och det är väl meningen; jag menar att med hans analys av att det är medelklassen som det gäller att locka, så blir politiken också borgerlig. Det kan man tycka är bra eller dåligt, men kallar sig Nygren sosse? Och i så fall varför? För att han då har en koppling tillbaka till när han var vice statsminister. Otroligt att det var han som för ett antal år sedan fick frågan om att bli statsminister! Jag har aldrig hört honom säga ett klokt ord.
Sen att han försöker göra detta med att de högst positionerade glider emellan olika välavlönade poster, till något jättebra för Sverige, det är knappast värt att ens kommentera.
#10 Mats Björnsson...Nygren är sosse därför att sossarna är ett makt- och karriärsparti och inte ett ideologiskt parti. Sossarna rymmer alla från rasister till Milton Friedmanliberaler och har en moral där Juholt kan tala om solidaritet utifrån 170 000:- i månaden.
Sen menar han inte så mycket med det, mer än som en Nallebjörn designad som snäll farbror.
Många hoppades på ideologins återkomst, men av alla kejsarpingviner som hjälptes åt att hålla värmen, så visade det sig att Juholt själv var den som stod längst inne och höll värmen med hjälp av alla andra.
Så Nygren är urtypen för den sosse som uppstod när Göran Persson och Björn Rosengren lämnade sina väljare.
Socialdemokraterna har nämligen aldrig lämnat socialdemokratin. Däremot har partistyrelsen lämnat socialdemokraterna, men behållit namnet.
Socialdemokratin företräds idag av Vänsterpartiet och det ska bli intressant att se vad som händer när socialdemokraterna upptäcker det.
Är detta månne ett försök att aktivera sig inför en politisk come-back?
#12 Sten Figaro...Sannolikt inte. Det är troligare att Newsmill försöker leta upp figurer som kan understödja deras nyliberala okunnighet. Valet av en förvirrad sosse som drabbats av hybris var dock inget som föll de uppmärksamma kommentatorerna på läppen.
#6 Bo T
Det här med korvkiosken var bara ett exempel. Det jag vill ha sagt är att den som inte klarar att driva en liten firma eller att sköta ett vanligt jobb, kanske inte är lämpad att sitta och fatta beslut som handlar om mycket större summor.
Många kommuner styres av en person, som bestämmer allt. De andra politikerna lyder order och röstar som ledaren bestämt. Det är synd, men kanske inte så lätt att göra något åt. De kan bero nog mest på att så få är intresserade av politik, att alla som vill vara med får det.
Alla människor i hela världen, även politiker ger sig in i näringslivet av i huvudsak ett enda skäl: Pengar.
Alla får betalt för att arbeta i näringslivet och man arbetar allt som oftast åt den som betalar bäst.
Politiker skall agera som en balans åt den makt som stora företag har genom att representera folket som röstat fram dem.
Att politiker arbetar åt näringslivet, sitter i olika styrelser, tar emot underlag från PR-byråer m.m. ingår inte i deras folkvalda uppdrag. Alltså är det inte ok och kan omöjligt vara bra. Man har inte jobb på flera konkurrerande företag samtidigt.
Situationen i USA är ett utmärkt exempel på detta. Där representerar politikerna också sina bidragsgivare och folket kommer i andra hand.