Publicerad: 2011-10-30 12:10, Uppdaterad: 2011-11-29 19:11
I det gällande inriktningsbeslutet för Försvarsmakten anges att insatsorganisationen jämte förbandsreserv ska ha utvecklats "senast till utgången av 2014". Mot den bakgrunden är det naturligtvis av stort intresse vilka formella "kvittenser" Försvarsmakten de facto erhållit?, skriver Allan Widman (FP) i replik till Försvarsmaktens informationsdirektör.
Allan Widman (FP) är försvarspolitisk talesperson.
Erik Lagersten redovisar utdrag ur Försvarsmaktens underlag till regeringen utvisande att full bemanning enligt den nya personalförsörjningen först inträffar 2019. Detta menar han att regeringen "kvitterat" genom budgetpropositioner och regleringsbrev.
Det finns två problem med Lagerstens resonemang.
För det första är det mot bakgrund av de dokument regeringen lämnat ifrån sig svårt att hitta några belägg för att leveranstidpunkten förskjutits. I det inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 som regeringen beslutade om den 14 januari 2010 nämns inte år 2019. Där anges istället att insatsorganisationen jämte förbandsreserv ska ha utvecklats "senast till utgången av 2014". Till detta regeringsbeslut hänvisar både budgetpropositionen för 2012 och det nu gällande regleringsbrevet för Försvarsmakten.
I mina kontakter med försvarsmaktsledningen under åren har jag alltid framhållit betydelsen av formaliserade relationer med regering och riksdag. Dokumentation är nödvändig för tydlighet och fördelning av eventuellt ansvar. Mot den bakgrunden är det naturligtvis av stort intresse vilka formella "kvittenser" myndigheten de facto erhållit?
Det andra problemet är att "kvittenser" på att budskapet nått fram inte heller är tillräckligt för att avbörda myndigheten ansvar. Därtill krävs också att regering och/eller riksdag aktivt ändrar sina tidigare beslut i denna riktning. Jag har ännu inte funnit några sådana beslut, men känner samtidigt respekt för att besluten är många och alla inte öppna för allmänheten.
Däremot är det korrekt att samtliga beslut föreskriver att insatsorganisation och personalförsörjning bara får utvecklas i den takt ekonomin tillåter. Att budgetramar ska hållas är dock inget unikt vare sig för Försvarsmakten eller den pågående omställningen. Ekonomin har väl hittills inte heller utpekats som ett särskilt bekymmer. Att medel saknas efter 2014 har inte undgått någon. Men så här långt under innevarande försvarsbeslutsperiod har Försvarsmakten sammantaget redovisat årliga överskott samtidigt som det betonats att myndigheten är i ekonomisk balans.
Om ekonomin varit ett absolut hinder för uppgiftens fullgörande hade det ålegat myndighetens ledning att tydligt anmäla detta innan 2009 års inriktningsbeslut fattades. Någon sådan anmälan har jag inte uppfattat.
I slutet av sin replik slår Erik Lagersten fast att "insatsorganisation 2014 (IO 14) kommer att vara intagen målåret 2014". Jag uppfattar innebörden av detta som att samtliga förband kommer vara uppfyllda, utrustade och beredskapssatta med antingen frivillig eller pliktig personal. Gott så.
Avslutningsvis är det glädjande att intresset för tidvis tjänstgörande soldater ökat mycket påtagligt de senaste månaderna. KFÖ:er genomförs nu runt om i landet och förändringen återspeglas även i myndighetens centrala marknadsföring.
Ansvaret för att det formella regelverket för tidvis tjänstgörande inte var på plats vid försvarsbeslutet faller bland annat på mig som riksdagsledamot. Samtidigt ska de praktiska problemen inte överdrivas. Sannolikt hade det för Officersförbundet inte varit svårare att teckna kollektivavtal om tidsbegränsade anställningar för deltidare än det var för heltidare, bara frågan lyfts vid förhandlingsbordet. I lagen om anställningsskydd finns också en uppsättning av tidsbegränsade anställningsformer som står varje arbetsgivare till buds.
Att man också ser kvaliteter hos soldater, som har eller planerar för en parallell, civil karriär, ökar på ett avgörande vis möjligheterna för att insatsorganisationen kan levereras på tid och inom ramen för ekonomisk balans.
Ska Sverige öka försvarsanslagen och lägga om sin säkerhetspolitik för att möta ett nytt och starkare Ryssland? Eller behövs det något annat?

Försvarets behov ska styra vilken material som anskaffas

Tolgfors nya försvarsplan passar bara vänsterpartiet

Sverige säkrare med svenska vapen

Oppositionen riskerar försena nya insatsorganisationen

OPS förtjänar en större roll i försvarsdebatten

Kortsiktigheten i luftförsvarspolitiken har varit mycket kostsam


Överbefälhavarens svek i försvarsfrågan

Bra med uppgradering av JAS Gripen

Moderaternas svek i luftförsvarsfrågan

Därför behöver Sverige ett nationellt IT-försvar

Vi kan inte bortse från Rysslands växande militära styrka

Försvarsmakten: Vi följer riksdagens beslut

Riksdagens beslut om försvaret gäller

ÖB: Vi behöver mer pengar för att behålla vår förmåga

Försvaret måste bli en mer attraktiv arbetsgivare


Sätt omedelbart stopp för militärt samarbete med diktaturer

Vi som tillverkar försvarssystem är stolta över vår verksamhet

Omställningen av försvaret blir mer arbetsam än någon kan ana

Oppositionens förslag hotar visst nya Gripen

Alliansen kan garantera nya Gripen tillsammans med oss i SD

Vår utredning hotar inte JAS-Gripen

S hotar kompetensen inom svensk försvarsindustri

Legendarisk överste: Har man sovit på Högkvarteret under tre år?

Har Försvarsmakten vad som krävs?


Perssons roll som vapenlobbyist passar honom dåligt

Fakta om Expressens försvarsartiklar

Säkerhetspolitiska analytiker: Dags för en uppriktig försvarsdebatt


Politikerna mörkade om försvaret

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Svensk försvarspolitik och det svenska försvaret är en Potemkinkuliss. Våra makthavare har gjort ett diger arbete med att göra vårt land naket och försvarslöst. Inte ens Stockholm skulle kunna hållas av den förmåga vi har idag. Nordens minsta försvarsmakt är en skugga av sitt forna jag.
Därför är det extra löjeväckande att svenska politiker med illa dold darrande högtidsstämma gav sin solidaritetsförklaring härom året. Det höjdes nog ett och annat förvånat ögonbryn hos mången militär och politiker i andra länder över detta farsartade uttalande. Vad skulle det nakna och försvarslösa Sverige kunna bidra med annat än ord??
Det faktum att försvarsmakten årligen förbrukar 45 miljarder skattekronor får iallafall mig att tro att landet Sverige varken är naket eller försvarlöst. Och såå häftigt att betala skatt tycker nog ingen att det är så att det finns fog för att öka på summan.
Sedan kan man ju undra vad dessa årliga 45 miljarder specifikt går till för utgiftsposter. Jämför man med våra grannländer så slås man av hur mycket mer resurser dom har tillgängliga, både materiellt och manskapsmässigt för i stort sätt samma årliga summa.