Så sätter vi stopp för balkongmorden

Om man inte kommer till rätta med detta så beror det framförallt på att så många vill göra fenomenet till ett slagträ för egen agenda i nåt ämne.

Så här kan man göra:
Polisen startar en vanlig mordutredning.
Mordutredningen visar sig vara enkel då många vet mycket och poliserna får lätt fram sanningen genom förhör.
Om det visar sig vara mord så väcks åtal.
Dom faller.
Och sen får de gamla hederliga individual- och allmänprevention verka. Kombinerat med utvisning om det är en icke svensk medborgare.

Det behövs inga specialkunskaper för att genomföra detta. Den svenska polisen klarar mordutredningar. Vittnena här är vanligtvis inga rutinerade brottslingar som har tränat på att ljuga sig eller tiga sig igenom ett förhör. Svårigheten för polis och åklagare ligger i att hålla alla politiker och massmediatyckare, som vill få nån slags poäng på fallet, utanför utredningen. Eller eventuellt folk inom kåren som vill få nytta av att vara specialist på detta.

Jag tycker man ska pröva sånt redan vid asylsökningsprocessen. Barn i Sverige har ett starkt rättsligt skydd och det regleras av föräldrabalken. Under tiden som asylärendet tar tycker jag att flyktingen ska ta sig en starkt funderare på om man kan följa den lagen eller inte. Om man inte gillar föräldrabalken så ska man nog överväga att flytta till ett annat land istället.

Man får inte gifta sig förrän man är 18 år och då får man välja själv vem man vill ha, om man inte kan acceptera det så se ovan.

Farman skriver: "Men många föräldrar vill själv planera den lyckan för sitt barn i kärlekens namn. Det är lätt att döma dem, men svårt att hantera för en förälder som kanske inte har något annat perspektiv." Efter många år i Sverige bör de perspektiven finnas.

En gång i tiden hade det etniska svenska folk just den problematiken som baserades på religiös kontext som innebar att flickans sexualitet skulle kontrolleras, sex före äktenskapet var inte tillåtet, de som inte var födda utanför äktenskapet då kallades de för oäktingar, kvinnor som födde barn fick höra att de var smutsiga i 6 veckor och sedan skulle de be prästen om syndernas förlåtelse, föräldrarna valde fru eller man till sina barn.

I dagen svenska samhälle måste svenska folket åter igen ta i tu med förtryckar mentalitet som har sin grund i religiös förtryckar mentalitet.

Det bästa hade varit att religiösa män lade ifrån sig sina behov av överdriven makt och religion och dess texter.

# Eva Johansson.
Visst var det så i vår forntid att släkter ofta planerade giftermål, främst för att behålla jorden inom familjen eller stärka makt. Men - katolska kyrkan hävdade starkt att giftermål enbart fick ingås om båda parterna sa ja. Giftermål krävde enligt den katolska kyrkans sätt att se, samtycke mellan båda parterna, annars vigde inte prästen.
När det gäller kyrktagningen efter 40 dagar av en kvinna som fött barn, var det inte något slags syn på henne att hon var "smutsig". Efter förlossningen hade kvinnan en viloperiod på dessa 40 dagar och när kyrktagningen skedde fick hon gå in och sätta sig på en speciell bänk i kyrkan. Därefter tackade prästen för att hon överlevt förlossningen (död i barnsäng var den vanligaste dödsorsaken för fertila kvinnor på den tiden), och välkomnade henne tillbaka till kyrkans gemenskap.
Möjligen kan man kalla det rening, men att kvinnan skulle varit "smutsig" är fel ord att använda.
Ja - de gamla landskapslagarnas kyrkobalkar (sedlighetsbrott var en kyrklig angelägenhet) bestraffade hor. Enkelt hor var när en av parterna var gift, dubbelt hor när båda var gifta. Men tex äldre Västgötalagen kräver ingen bot om båda kontrahenterna var ogifta, det sågs inte som så allvarligt.
Angående det här med äkta och oäkta barn så kan vi med vår världsbild idag förstås ha åsikter om det. Men på medeltiden var det mycket vanligt med frillobarn, dessa togs också om hand av sina fäder, alltså det var inte alltid, om vi går långt tillbaka i tiden, att oäkta barn och deras mödrar stöttes ut. Kyrkan öppnade också sin gemenskap för dem. Men vikten av äktföddhet berodde på att man ville vara säker på att det var ens eget barn som skulle ärva.
Riktigt elände för ogifta kvinnor som fick barn, kom först med reformationen.

Jag har möt föräldrar som är födda i Sverige. Men fortfarande följer normer och värderingar som är från medeltiden. Och där ser man att det spelar ingen roll hur lång tid du har bott i Sverige, eller vilken utbildning du har. Eller om du bor i stor stad eller ej, om du jobbar eller ej. Så finns att ändå dem värderingar kvar för många. Självklart integrationen spelar stor roll, men i hedersproblematiken så pratar vi om identitetfråga, kulturell trygghet. Och just där krävs det kunskap, samtal, dialog för att bättre påverka föräldrar och hitta en balans mellan två världar/kulturer.

Första steget mot målet är att inte se kulturrelativismen som någon helig ko som aldrig får ifrågasättas. Det måste finnas undantag och här har vi ett utmärkt exempel.

Att ha sina döttrar under hård uppsikt i avsikt att kunna förmedla lämplig make är en grund till hederskulturen.
Om vi kunde förhindra denna handel så kanske hederskulturen förfaller.
Immmigrationsmyndigheten kunde ju bidra genom att inte se nya äktenskap som rätt till invandring.
Kanske är välviljan störst bidragande till hederskulturen!

Jag trodde det var främlingsfientligt att diskutera och kritisera "hederskulturen"?

Antingen har vi mångkultur med allt vad det innebär, eller så har vi det inte. Givetvis skall den svenska lagen gälla för alla och någon ursäkt med grund i hederskultur skall inte tolereras.

Men, samtidigt måste vi acceptera manifestationen av andra kulturyttringar likt hederskulturen i det mångkulturella samhället.

Synen på jämställdhet och lika rättigheter mellan könen skiljer sig markant mellan olika kulturer. Inom ramen för svensk lag måste vi acceptera och främja detta i det mångkulturella samhället.

Att försöka tvinga på den svenska kulturens syn på mänskliga rättigheter, tillsammans med de liberala fri- och rättigheterna, på människor med annan kulturell bakgrund är inget annat än kulturrasism. En sådan syn innebär en uppfattning om att den svenska kulturen skulle vara bättre än andras.

Ett sista klargörande. Mord och andra våldsbrott skall aldrig accepteras oavsett motivering. Men i ett mångkulturellt samhälle måste vi samtidigt tolerera och främja sådana kulturella värderingar och åsikter som har sin grund i hederskulturen.

Vissa tycks vilja ta ren pur ondska i försvar bara för att vi själva har haft den utanför vår egen dörr för över hundra år sedan.

Det är fullständigt idiotiskt att försvara intolerans genom att hänvisa till tolerans. Det är helt enkelt logiskt omöjligt att försvara det tankefel som resonemanget bygger på. Man väljer istället att gravt smutskasta de som har en annan åsikt. Så här har det pågått år efter år i Sverige.

Invandrarnas barnamord skall tolereras och försvaras bara för att det förekommit i vår egen histora ..idiotiskt..!!

Hedersvåld är den del av Det Mångkulturella Konceptet. Det går liksom inte att välja vilka delar man vill ha ifrån andra kulturer när man flyttar hit folk. Tanken att t.ex. en kurd från någon avlägsen medletidsby ska lägga sig till med västerländska jämställdshetsideal bara för att han råkar flyttas geografiskt är inte bara naiv. Den är befängd.
Vänd på det: Hur många svenskar skulle anamma den lokala synen på kvinnors rättigheter om dom flyttade till ett område med kalssisk hederskultur? Inte många.
Politiker, journalister och andra proffstyckare tycks tro att deras syn på världen är helt överlägsen och att alla genast borde anamma den vid första bästa tillfälle. Men så är det inte. Vad som är korrekt beteende varier både inom kulturer och över tid.

Dessutom: Vi har i åratal fått höra att svensk kultur tråkig, förlegad och dålig. Vi behöver nya influenser. Från mellanöstern bl.a.. Det gör landet rikare, har det sagts. Nu när dom nya frächa kulturella inslagen börjar praktiseras så är det plötsligt inte lika bra längre...

Enklaste sättet att minska problematiken är helt enkelt att inte hit fler som har den här typen av hedersvärderingar, samt arbeta för att dom som har det avlägsnar sig till en plats där dom passar bättre med omgivningens idéer.

"Men på grund av brist på lokaler, eller tid så blir det sällan en andra träff."

Hyr en lokal då! Eller köp en husvagn och dra runt och ha en ambulerande verksamhet. Kostar nästan ingenting. Annars kan du säkert få bidrag på 18 miljoner från någon statlig fond för en husvagn så länge projektet främjar integration eller nåt i den stilen.

"Det är viktigt också att religiösa församlingar av olika slag lyfter upp detta problem och öppnar möjlighet för dialog."

Varför skulle religösa församlingar vara intresserade av det? Det skulle ju underminera en hel del av deras maktbas. Ju mer folk anpassar sig till västerländsk kultur, desto mindre behov finns det för dessa religösa församlingar. Bättre att försöka få bort folk från ockulta företeelser som religion.

Leif D säger: Det viktigaste för att jobba mot hederskultur är att bekämpa iden med mångkultur helt och hållet. Mångkultur är ett direkt samhällsfientligt koncept som bygger på splittring och skapar motsättningar.
Arbeta istället för det som vi har sett fungerar: Ett samhälle.

"Så det vore inte en dag för sent om även alla ni etniskt svenska män bidrog med att dra ert strå till stacken."

Jag ställer alltid upp, #11 Gunilla Madegård. Det är viktigt att invandrarkvinnorna blir lika tillgängliga som svenska kvinnor och i takt med att de blir det så uppmuntrar jag svenska män att ta för sig på samma självklara sätt som invandrarmän tar för sig av svenska kvinnor.

Det handlar om jämställdhet och integration. Det känns bra att du och jag är helt överens om att detta är rätt väg att gå för att knäcka hederskulturerna i grunden.

#4

Vi har aldrig någonsin i Sverige haft arrangerade äktenskap utanför adeln, det var viktigt att adeln visste vem som var far till ett barn och därmed arvsrätten men hos allmogen har aldrig oskuldsbegreppet varit viktigt. Det har alltid förekommit oäkta barn och det var inte så märkvärdigt alls. Visst stod prästen i predikstolen och predikade kyskhet men så viktigt var det och föräldrar har aldrig dödat sina barn för att de har pussat på fel karl i sverige, det finns inga däggdjur som dödar sin egen avkomma mer än muslimer.

Bo T
Jag håller med dig vi svenska skattebetalare ska inte betala för den här sortens ny kriminalitet som aldrig har funnits här tidigare, vill man bo i Sverige ska man följa lagen

#9 Jättebra även där, att inte en partner i Sverige duger är ju också vanligt vi kanske ska var restriktiva med anhöriginvandring när det gäller äktenskap mellan unga människor.

#12 Precis vad innebär integration? Jo att mötas på halva vägen alltså ska vi respektera hederskulturen i så fall. Nej det enda som gäller är assimilation.

#13 Det har aldrig förekommit barnamord av giftasvuxna kvinnor i sverige. Vanvård till döds möjligtvis men inte tubbning till självmord när de är giftasgamla

#15 Leif bra förslag.

Precis, #18 Gunilla Madegård, vi människor härstammar alla från encelliga organismer utan hjärna men sedan dess har utvecklingen gått kontinuerligt framåt.

Ända fram tills nu när vi ska tvingas backa flera hundra år så att mäktiga intressen kan översvämma Sverige med utlänningar.

Tänkbart scenario:

Den Sverigebaserade organisationen X kämpar för mänskliga rättigheter i landet Y.

En representant för landet Y säger först att X inte ska lägga sig i landets inre angelägenheter. X ger sig inte.

Representanten för Y säger nu, att det här är vår kultur. Det är vår tradition att inte ge våra innevånare mänskliga rättigheter. Inte förnekar ni väl att alla kulturer är precis lika bra? Det är ju vad alla säger i Sverige i dag! Eller menar ni att er organisation är kulturrasistisk?

Ridå.

Nej, det är dags att sluta upp med kulturrasismfobin. Vill vi ha en politisk debatt där Juholt eller Reinfeldt står i talarstolen och säger till den andre att "Ja, ert partis ideer är lika bra som våra egna" eller något sådant? Knappast. Eller, vad sägs om att avskaffa rösträtten, det är ju meningslöst att rösta, eftersom alla ideologier man skulle kunna styra landet efter är ju lika bra i alla fall. Vi kan lika gärna dra lott, för val är dyrt och vi måste spara i dessa tider.

Och varför kastar samhället hela tiden smuts på nazister? Deras ideologi är ju lika bra som ledarskribenternas, allt enligt kulturrelativismen. Och varför klagar vissa på våldsvänstern? Alla vet väl att väpnad kamp och revolution utgör det centrala i deras kultur, och alla kulturer är ju som sagt lika bra!

Nej, sätt ner foten istället. Var inte rädda för att bli kallade rasister eller kulturrasister, utan stå upp för de rättigheter vi kämpat oss till under många års tid! De stackars invandrartjejerna är diskriminerade av ett samhälle som inte ger dem det stöd de borde ha rätt till, och allt sker "med hänsyn till deras kultur". DET, om något, är kulturrasism i dess "rätta" bemärkelse!

Jag är så in i nordens trött på alla krav (kostar skattepengar) som denna invandring för med sig.
Jag håller dessutom på att bli empatilös vilket inte är så vackert.

Jag kan inte heller förstå att människor fortfarande inte kopplar samman den nedmontering av vård och försämring av skolresultat som den pengaslukande invandringen av ointigrerbara människor medför.

Jaha, #20 Gunilla Madegård, så du tycker att kvinnoförtryckare och barnamördare är en "frisk uppblandning" av den svenska befolkningen.

Tja, du kanske har rätt men jag föredrar att de inte kommer hit eftersom jag instinktivt ogillar förtryck och mördande.

"Jag kan inte heller förstå att människor fortfarande inte kopplar samman den nedmontering av vård och försämring av skolresultat som den pengaslukande invandringen av ointigrerbara människor medför."

Ja, det är märkligt, #22 karin grubb sellin. Sverige håller på att bli en soptipp och nästan ingen bryr sig.

Till Gunilla Madegård: Jag har läst en hel del religionshistoria. Öppna vilken bok du vill om medeltidens tänkesätt, och du finner uppgifter – av skiftande slag. Jag säger inte att kyrkan inte har varit misogyn, för det har den, framför allt EFTER reformationen, men om du tex läser Äldre Västgötalagen så var kvinnors rättigheter inte så usla. Samlag mellan ogifta straffades inte alls, varken med böter eller bot i form av fasta.
Kålsuparteorier (den ene är så god som den andre och har minsann också...) nyttar inte något för att åtgärda de problem med hederskultur som finns i Sverige idag. Även om vi gått från en utveckling genom historien, från många barbariska seder (tex bränning vid tidelagsbrott) till civilisation, så nyttar det väl inte att ursäkta vissa kulturers barbariska seder med att dra upp hur vi hade det förr här i landet.
Och – du är en märklig person Gunilla Madegård, när jag ser att du skrivit något i en kommentar läser jag knappt längre – du misskrediterar alltid och är alltid ovänlig och respektlös mot andra kommentatorer. Det är väl inte så snällt att kalla en annan människa för en encellig hjärnorganism? Du som bröstar dig så om hur god du är…det ekar rätt ihåligt faktiskt.

#13 Sven Ekberg: Jag håller med dig. Men barnamord har ALDRIG förekommit i vårt land, åtminstone inte sedan Sverige kristnades. Som exempel, ett av de allra allvarligaste brotten var barnamord när kvinnor hade/eller misstänktes för, att ha dödat sina barn efter förlossningen. Det är bara att ta reda på vad som står i de gamla lagsamlingarna.

Det är inte kulturrelativism som är problemet. Det är, om vi ska tro på vad som sägs i Kaliber i P1, okunskap och rädslan bland en del poliser att stämplas som rasister vid förhören vilket resulterar i sämre utredningar.

Det finns ingen dold agenda bland myndigheterna eller Regeringen. Det finns ingen myndighetsperson eller politiker som förespråkar hedersmord och ser det som en del av någon mångkulturalism. Det är okunskap och i vissa fall rädsla. Det är inte konstigare än så.

Problemet är hur det ens är möjligt att så här länge sedan Fadime ställde sig upp att myndighetspersoner kan ha så dålig kunskap om detta att de ber en utsatt flicka att åka hem och hämta sina saker. Bara för att ta ett exempel. Eller att polisen under sin två och ett halvt år långa utbildning har en (1) enda dag som handlar om denna problematik.

Mer utbildning om detta för alla berörda myndigheter och skolpersonal/elever och bättre samordning som i Danmark. Och mer debatt och diskussion.

Vad gäller Abdirisak Waberi har Svd en artikel där Waberi, Mehmet Kaplan, Aje Carlbom, Jan Hjärpe och Pernilla Ouis kommer till tals.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/politik/valet2010/abdirisak-waberi-mus...

Waberi säger själv detta:

"Till SvD skriver han senare i ett mejl: ”För mig som troende muslim är det naturligt att försöka leva efter Koranen på samma sätt som det är naturligt för en kristen att försöka leva efter Bibeln.” Samtidigt understryker han att ”jag är för jämställdhet mellan könen. Svensk lagstiftning bygger på principen att även homo- sexuella ska ha samma fri- och rättigheter som andra och det tycker jag är bra”. Abdirisak Waberi delar bland annat grunderna i den svenska familjerättslagstiftningen, där ”månggifte” inte är tillåtet, skriver han.

–Jag står för den politiska agenda som de nya Moderaterna har, understryker han."

Gunilla M!

Du jämför alltid oss svenska män med andra! Jag tycker vi svenska män måste vara de mest tålmodiga och mest jämställda i världen. Att det sen finns folk som behöver psykiatrisk hjälp hos båda könen är jag helt övertygad om. Jag vet inte vad du, socialsekreteraren, Gunnel och Gudrun Schyman har för uppväxt men den måste varit för djävlig. Om det nu är hemska män som ställt till det för er så måste ni ta itu med ert manshat. Jag uppväxt i en kärnfamilj(svär inte Micke) där mina föräldrar kom överens om hur vi och vår familj skulle ha det så bra som möjligt. Ja min mamma jobbade bara 3dagar i veckan(nu är jag väl nästan värd en flat lusing) men det var min mammas val för hon ville vara hemma hos oss.

Idag så har jag familj och den ser ut som den vi hade från när jag var barn. Men nu är det jag som tycker att vi inte kan jobba 5 dagars vecka så jag är hemma med eller hämtar barnen mycket tidigt. Antagligen så tycker ni att jag är grym och min mamma stinker för att det inte passar ert feministiska världsbild. Jag förstår ingen av er och ofta skriver ni så att ingen förstår. Är detta ett feministisk initiativ? Jag hoppas jag förstår er en dag men troligtvis ligger ert problem på ett helt annat plan. När ska ni skriva till moderaterna om Waberi och hans kvinnofientliga åsikter? Hade detta kommit från en vit medelålders europeisk man så hade han haft er över sig. Men som sagt, nu är han ju islamist och då är det ju ok!?

Fredrik Reinfeldt vill inte göra något åt det misslyckade mångkulturen

Det är NYBYGGARLANDET Sverige som gäller och NYA invandrare!

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/2011/10oktober/reg-go...

http://gt.expressen.se/nyheter/1.2522777/flickor-med-mens-forbjudna-i-mo...

http://www.rfsu.se/sv/Sex-och-politik/Ottar/Ottar-arkivet/Ottar-2006/Ott...

http://sv.wikipedia.org/wiki/Abdirizak_Waberi

Alla har naturligtvis rätt att göra sin egen bedömning, men i mina ögon är han islamist ända ut i fingerspetsarna. Och vad han har i ett demokratiskt riksdagsparti att göra förstår jag inte. Alla tävlar i att ta avstånd från SD med motivationen att de inte är demokratiska (om det är det eller inte låter jag vara osagt). Men är det som Waberi står för mer demokratiskt? Han sitter ändå med i riksdagen som accepterad och respekterad representant för vårt största riksdagsparti... Hyckleri och dubbelmoral i kvadrat!

Det verkar som om att ha en islamist på regeringsnivå med starka kvinnofientliga argument är som att kasta allt arbeta som har på gått och hoppas det fortfarande pågår rakt ner i pappeskorgen. Tänk på att inom islam är kvinnan rättigheter starkt begränsade. Kan citera en man från Kario, Egypten sade "det är kontroversiellt för mig att kvinnor ska ha rättigheter överhuvudtaget." Han i frågasatte om kvinnor ska ha yttradefrihet och rätten till fri abort.

Jag har hittat en intressant webbsajt som sammanfattar kvinnorörelsen historiskt: http://www.jamstalldhet.net/kvinnokampens-historia.html

Här är texten från hemsidan:
Feminism är en intellektuell och politisk rörelse för kvinnans fulla ekonomiska, sociala och politiska jämställdhet med mannen. Rörelsen kan spåras till 1700-talet och har sedan dess funnits i en rad olika gestalter. Ordet var ursprungligen ett nedsättande ord för kvinnor som inte ansågs bejaka sin kvinnlighet utan ville bli som män. Benämningen togs dock över av kvinnorörelsen vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. Från ursprunget i den franska revolutionen har feminismen vuxit till att idag bli en betydande intellektuell och folklig kraft. Den feministiska tankerörelsen har sitt urspung i den franska revolutionens tankar om alla människors lika rättigheter. Sedan dess har har rörelsen genomgått tre olika vad man brukar kalla vågor. Den första vågen karakteriseras av kampen för lika rättigheter och rösträtt, den andra vågen karakteriseras av uppvärderandet av kvinnan och den tredje av utsuddandet av könsgränserna.

- Första vågen

Under 1850- och 60-talen organiserades kvinnorörelsen i USA och Storbritannien som blev en förebild för flera andra länder i europa och norden som följde efter. Det började växa fram liberaler som hyste åsikten att kvinnor skulle garanteras samma medborgerliga och politiska rättigheter som män. Utmärkande för den tidiga kvinnorörelsen var betoningen på juridiska rättigheter och lika sociala villkor för kvinnor och män. Huvudsakliga krav var rätt till utbildning och förvärvsarbete, juridiska reformer för både gifta och ogifta kvinnor (lika, arvsrätt, myndighet, äganderätt inom äktenskapet med mera) och slutligen rösträtt till lagstiftande församlingar. Kampen blev hård och bitter i många länder och kvinnorna fick kämpa för att vinna stöd i de politiska partierna. En del feminister ansåg att deras mål bara kunde uppnås om de var en del av en större rörelse såsom socialismen eller kommunismen. När bolsjevikerna grep makten i Ryssland 1917 och grundande den nya Sovjetunionen tog vissa ledande feminister såsom Aleksandra Kollontaj plats i regeringen. Det stiftades lagar om att kvinnor skulle ha rösträtt, rätt att skilja sig, få samma lön som män och rätt att ta mammaledighet. Det startades daghem och kollektiva kök. Utbildningskampanjer höjde den kvinnliga läskunnigheten drastiskt. Lagarna om lika lön genomfördes dock inte och de bäst betalda arbetena och maktpositionerna gick fortfarande till män. När första världskriget bröt ut uppmuntrades kvinnor att arbeta. Under denna tid avstannade den kvinnliga kampen för rösträtt. Kvinnor arbetade när männen var i krig och fick en chans att stå på egna ben och vara självständiga. Kriget medförde att rösträttsfrågan avdramatiserades och en del fördomar om kvinnors förmåga försvann. Efter kriget kom 1920-talets ekonomiska depression och kvinnorna tvingades lämna de jobb som de hade under kriget. När kampen för kvinnlig rösträtt var över verkade den viktigaste feministiska kampen vara vunnen. Feminismen arbetade fortfarande mest med juridiska frågor som abort, arbetsförhållanden, rätten att använda preventivmedel och sexualundervisning.

- Andra vågen

Under 1950-talet återhämtade sig västvärldens ekonomi efter andra världskriget och blev gradvis stabilare. I populärkulturen frodades en bild av kvinnan som kvinnlig och huslig. Men nu publicerades också en bok som kom att omdana mycket av det feministiska tänkandet och kom att förändra den riktning som feminismen tog i framtiden. Det var Simone de Beauvoirs "Det Andra Könet" som gavs ut på franska 1949 och översattes till engelska 1953. Titeln på verket syftar på det synsätt som ger att mannen är normen medan kvinnan är negationen, det andra, den som inte är en man. Kvinnan definieras i förhållande till mannen, inte till sig själv. Hon tillskrivs därför de egenskaper som männen inte vill ha och formas på så sätt till att låsas i sin könsroll. Tidigare feminister anklagades för att vilja skapa ett system där mannen var det eftersträvansvärda. På 1960-talet vaknade kvinnorörelsen till. Det var i USA som de första protesterna hördes från allmänheten mot en strukturell ojämlikhet mellan könen och ett förlegat kvinnoideal. Med den amerikanska feminismen som förebild bildades en rad grupper i Europa under 1960- och 70-talen. Utmärkande för den andra vågens kvinnorörelse är att kvinnors villkor lyftes upp på en politisk nivå och att kvinnoförtryckets orsaker och upprätthållande och teoretiserades. Ord som patriarkat, feminism, kvinnoförtryck, exploatering och sexism började användas i debatterna om ojämlikheten mellan könen. Tidens radikala rörelse var den som senare kom att kallas hippies. Här samlades många av dem som var engagerade i olika radikala frågor. Men många upptäckte snart att könsrollerna förblev de samma även inom alternativrörelsen; männen stod för talandet, skrivandet och tänkandet medan kvinnor fick ta sin traditionella roll med att lyssna, städa, laga mat och vara sexpartners. Begreppet feminism användes inte så mycket; många talade istället om kvinnlig frigörelse. Man kämpade för att påverka lagar och folks attityder. Kvinnorörelsen som började växa fram hade inga centrala personer och startades inte av någon särskild händelse utan sammanfogades av gemensamma frågor. Rörelsen kan delas upp i en radikalare minoritet och en moderatare majoritet. Den radikala minoriteten försökte skaffa sig nya kopplingar till vänstern och förespråkade ett system som var grundat på kvinnans behov även om det innebar ett uteslutande av männen. Denna del av rörelsen fokuserade på frågor som våldtäkt, pornografi, misshandel av kvinnor i hemmet och diskriminering mot homosexuella kvinnor, medan majoriteten av kvinnorörelsen fokuserade på frågor som säker och legal abort, möjligheten till preventivmedel och rätt till lika lön. Att uppgradera statusen för de kvinnodominerade yrkerna började bli viktigt. Kvinnorörelsen var aldrig enhetlig men de stora organisationerna arbetade för långtgående förändringar inom det nuvarande politiska och ekonomiska systemet och rönte i många länder framgångar till stöd för kvinnors rättigheter. Vissa började också vakna för att många kvinnor levde under mångdubbla förtryck baserade på fattigdom, ras och andra faktorer. En amerikansk svart kvinna tjänade i genomsnitt 40 % av vad genomsnittsmannen gjorde, de vita kvinnorna tjänade 60 %. I spåren av detta har den svarta feminismen och den post-koloniala feminismen vuxit fram. Under sextiotalet utvecklades en öppnare syn på sex generellt i samhället. Den vetenskapliga utvecklingen innebar säkrare och pålitligare preventivmedel och födelsekontroll. År 1960 introducerades p-pillret. Trots motstånd från den katolska kyrkan och en del regeringar blev metoden populär och många kvinnor fick möjlighet att själva kontrollera fortplantningen vilket av många feminister ansågs vara den viktigaste rättigheten av alla. På 1980-talet minskade den feministiska rörelsen (i väst). Den tidigare så starka och inflytelserika kvinnorörelsen tycktes tappa både fart och sympatisörer. Kvinnorepersentationen började minska på många ställen och feminister som Susan Faludi ansåg att det var manssamhället som försökte att upprätthålla sin makt och genom kulturen tvinga tillbaka kvinnorna till deras gamla position. Under 1990-talet upplevde dock feminismen en renässans där många politiska partier började kalla sig feministiska och det bildades feministiska partier i många länder. På Island var Kvennalistinn det första renodlade feminismpartiet som kom in i ett nationellt parlament. Landet blev också det första med en kvinnlig president. I Tyskland hade Die Grünen i vissa delstater enbart kvinnor på sina vallistor. Senare så började vissa feminister anse att feminismen har tappat sin glöd och effektivitet i samband med att partierna började kalla sig för feministiska.

- Tredje vågen

Den tredje vågen av feminism följde inte efter den andra utan är en rörelse som pågår parallellt med den andra vågen. Den andra vågen arbetar fortfarande för ökat inflytande för kvinnan och kvinnans rättigheter. Denna arbetade på ett annorlunda sätt jämför med 1970-talets kvinnorörelser. Inga stora demonstrationer eller rikstäckande organisationer, istället gav man ut tidskrifter, fanzines, böcker och medverkade i etablerade medier. Den tredje vågens feminism inkluderar nya grupper i feminismen. Förtrycket mot hbt-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) uppmärksammades och gav större plats. Sexualiteten och genus ifrågasatts som konstanter och definieras som kulturella och sociala fenomen. Könskillnaderna är oväsentliga i en värld där alla är lika värda och där biologi inte determinerar dina egenskaper.

Gunila Midegård! Ibland måste man titta på sig själv och förstå varför hatet är så starkt. Jag önskar dig lycka till i din strävan om att kvinnor ska ha mer makt och inflytande än män(jag anser vi lever i ett helt jämlikt Sverige). Min fru och jag är totalt olika och det ligger i biologin(opps), min fru tar 20 minuter på sig att välja en mascara i en butik. På samma tid så har jag köpt en hel garderob. Vi är olika helt enkel. Jag tycker du borde läsa mer om Per Ström, han och 99,6% av svenska befolkningen har förstått er agenda.

Gunilla, alla dina tjocka tegelstensromaner förändrar inte detta faktum: Vi importerar just nu stora mängder personer till Sverige som har en helt annan syn på kvinnors rättigheter, än det som feministerna kämpat till sig under alla dessa år. Könsapartheiden har redan börjat - tider på simhallar, skärmar på SFI-undervisningen, och mycket annat. Hur tror du själv att situationen kommer att utveckla sig i framtiden, när denna kultur blivit starkare i Sverige? I den riktning du vill, eller åt helt motsatt håll?

Alla invandrare tycker naturligtvis inte likadant. Men läs gärna en opinionsundersökning gjord i ett sådant land som de flesta av dagens invandrare kommer från. I en demokrati bestämmer majoriteten. Och vad majoriteten vill står att läsa på nätet.

Jag skrev en kommentar i ett annat sammanhang bara för att provocera, och jag upprepar kärnan i denna bara för att testa din reaktion: Radikalfeministerna har gått för långt och fått för stort inflytande, vi kan nästan tala om statsfeminism i Sverige. Barnen uppfostras i denna lära redan när de är små, och förebilden är förskolan Egalia där barnen inte är "han" eller "hon", utan "hen". Som tur är så har vi några som inte är indoktrinerade på detta sätt, nämligen invandrarna. Är det några som kan sätta radikalfeministerna på plats, så är det invandrarna, med sina starka patriarkala maktstrukturer. Så ur det perspektivet är de mer än välkomna hit!

Ett antal idioter kan inte hantera alkolhol utan blir våldsamma på fyllan. Tyvärr går det inte att göra något åt detta. Idioter måste man tyvärr acceptera tills dess brottet har bevisats. Samma princip gäller vid hedersvåld. Detta är det fria samhällets dilemma. Lagarna är redan skrivna. Samhällets värderingar finns redan på plats. Idioterna härjar fritt ändå tills polisen tar dem. Tyvärr är skadan då redan skedd. Enda sättet att motverka hederskultur är att inte importera en massa folk som använder sådan kultur, men vi demokratiskt beslut på att svenska folket inte vill stoppa sådan invandring. Som man bäddar får man ligga.

"Kvinnor beklagar sig ofta högljutt över att de endast får 85 procent av mannens lön. Men herregud - de har ju sin egen lön också!!"

Det är bra förslag, men faktum är att alla vettiga människor som jobbar i skolan och i föreningar eller är grannar eller bekanta till familjer där hederskultur är ett problem, de människorna gör redan vad de kan eftersom de är helt vanliga medmänniskor.

Jag som lärare har svårt att acceptera att samhället ska placera bördan av att uppfostra invandrarnas föräldrar på oss som redan har fullt upp med att både uppfostra deras barn samtidigt som vi också ska undervisa och hjälpa barnen att nå ämneskunskaper.

Nån måtta får det vara. Om staten väljer att ta emot "ouppfostrade" människor från andra länder kan de gärna se till att uppfostra dem också, inte lämpa över detta på skolan eller det civila samhället.

#39 Gunilla,

Du frågar vad jag själv tycker.

I genusfrågan tycker jag att män och kvinnor ska ha lika rättigheter. Att kvotera in kvinnor är diskriminering av män, dvs inte lika rättigheter, för att ta ett exempel. Läs gärna http://www.mansnatverket.org/ ! Vidare finns det skillnader mellan män och kvinnor, både fysiskt och psykiskt, och detta borde alla inse och erkänna istället för att rabiat hävda motsatsen.

I invandrarfrågan så tycker jag att vi måste kasta ut kulturrelativismen med huvudet före till att börja med. Jag tycker inte att en kultur som nedvärderar kvinnor är något positivt! Men det kanske du tycker? Vi ska heller inte ta hit fler än vad vi klarar av att ta hand om, både ekonomiskt och socialt. Men de som kommer hit i fortsättningen, och de som redan kommit hit, ska ha samma rättigheter som alla andra. Så länge de befinner sig här lagligt, vill säga.

Nu har jag svarat på din fråga. Du svarade aldrig på min:

Vi importerar just nu stora mängder personer till Sverige som har en helt annan syn på kvinnors rättigheter, än det som feministerna kämpat till sig under alla dessa år. Könsapartheiden har redan börjat - tider på simhallar, skärmar på SFI-undervisningen, och mycket annat. Hur tror du själv att situationen kommer att utveckla sig i framtiden, när denna kultur blivit starkare i Sverige? I den riktning du vill, eller åt helt motsatt håll?

Jag nämnde aldrig orden "genuspedagogiskt tortyr", det var du som gjorde det. Men det var ett bra uttryck, för det är precis vad det är. När killar slutar ta initiativet till att försöka "bli ihop" med en tjej därför att han är rädd för att hon ska känna sig trakasserad, så kommer vi definitivt att befästa positionen som det land i världen som har flest ensamma människor. Ensamma blir ofta olyckliga, och olyckliga spårar oftare ur. Drömsamhälle? Inte alls! Om några år får vi ser resultatet av detta vänsterfeministiska experiment, och jag är övertygad om att svaret blir kraftigt ökad belastning på BUP, socialtjänst, och polis.

Gunilla,

En praktiskt fysisk betydelse är att om brandmän ska vara starka nog att bära ut en skadad, får vi nog räkna med att få en överrepresentation av män i yrket.

Psykiskt tycker jag du ska läsa Annika Dahlström. Hon är professor emerita som sitter i Hjärnfondens styrelse. Gott om hänvisningar till forskningsresultat har hon också, även om jag är medveten om att hon är kontroversiell i dagens Sverige. Men du kan få en liten sak att fundera på: Om det är så att könsroller endast beror på uppfostran och miljö, varför finns det då transsexuella?

Jag försöker igen: Är det bra att vi låter en massa människor komma hit, som kommer från ett område där majoriteten tillhör en hederskultur, som dessutom vill begränsa kvinnors rättigheter? Ja eller nej?

Du behöver inte svara med en uppsats, jag skulle föredra ett enda ord. En sak till: Några ord som du har använt: "Jasså jaha", "Phust o phu", "kom då inte släpandes", "imponerar verkligen inte", "rent skrattretande". Jag har inte använt sådana ord gentemot dig utan försökt att visa respekt, vilket jag inte upplever att du har. Så jag avslutar diskussionen med dig här, punkt.

Och som avslutning en kommentar till #27 Niclas:

Du skriver "Det är inte kulturrelativism som är problemet. Det är, om vi ska tro på vad som sägs i Kaliber i P1, okunskap och rädslan bland en del poliser att stämplas som rasister vid förhören vilket resulterar i sämre utredningar. "

Det du säger om Kaliber stämmer i sig, men det är ju kulturrelativismen som gör att poliserna kan bli stämplade som rasister vid förhören. Så bort med den, och låt alla sköta sitt jobb, så kanske vi kan åstadkomma att åtminstone några flickor väljer att inte ta livet av sig genom att hoppa från en balkong (allt enligt de närvarande släktingarnas samstämmiga vittnesmål).

Varför bor inte Gunilla Madegård i sin sambos land?
Ett drömrike för kvinnor.
Varför bor Gunilla Madegårds sambo i Sverige?
Detta hemska land som är dominerat av rasistiska män.

Varför skriver jag så kort?

Ack, alla dessa frågor som aldrig får något svar.

OJ!
Är Gunilla Madegård helt väck i kolan....
skulle jag aldrig skriva.

Newsmill kunde ju be någon från Systerjouren Somaya skriva något
http://www.somaya.se/somaya/extern/om_oss.htm

Eller någon från Varken hora eller kuvad
http://www.varkenhoraellerkuvad.se/om-oss/

Ja, jag ser fram emot att Gunilla Madegård omformulerar sig. Hon bör inte hålla det under romanformat.
Sätt igång, ge järnet!