Idéprogrammet visar att M tvingas anpassa sig till S-värderingar

Turerna kring Moderaternas idéprogram har varit många och osäkerheten runt dess innebörd för partiets självuppfattning har spätts på av partisekreterarens oklarhet vad gäller partiets historiska ståndpunkt i rösträttsfrågan. Måhända är ambivalensen i Moderaterna inte så märklig med tanke på hur de för närvarande befinner sig i en transformationsfas från oppositionsparti till självuppfattat samhällsbärande. Det finns emellertid andra möjliga förklaringar.

Statsvetaren Paul A Sabatier presenterade 1988 en teoretisk modell som behandlar ramverket för politiskt handlande. Den svåröversatta modellen fick benämningen ”advocacy coalition framework” (ungefär: ramverk för opinionskoalitioner) och visar att varje politisk aktör är del av ett system i vilket de kommer samman i så kallade opinionskoalitioner. Dessa opinionskoalitioner baserar på gemensamma uppfattningar rörande politiska värderingar och frågor. Sabatier visar att uppfattningarna kan vara av skiftande karaktär. Vissa är ytterst djupgående och avser ideologiska övertygelser, så som en liberal eller konservativ grundinställning. Andra är väsentliga men inte av lika fundamentalt slag. Sabatier kallar dessa uppfattningar för politiska kärnvärden och avser relativt grundläggande åsikter, exempelvis gällande statsfinansernas fördelning eller välfärdsstatens arkitektur. Dessa politiska kärnvärden är viktiga för koalitionen men rör ändå politiska sakfrågor och har inte den övergripande, normativa karaktären av en ideologisk övertygelse. Slutligen delar koalitionen sekundära övertygelser rörande specifika politiska spörsmål såsom administrativa och budgetära prioriteringar. Det säger sig självt att de normativa grundvärderingarna sällan förändras medan de sekundära uppfattningarna kan variera över tid och används ibland som handelsvaluta när politiska kompromisser sluts över partigränser.

Som om detta inte vore komplext nog menar Sabatier att opinionskoalitionerna är inneslutna i ett systemövergripande ramverk med relativt stabila faktorer som har inflytande över det politiska handlandet. Dessa faktorer avser exempelvis tillgång till naturresurser, ett lands grundläggande lagstruktur (dvs. bestämmelser i en författning eller grundlag) men även något som Sabatier kallar ”grundläggande kulturella värderingar och social struktur”. Dessa kulturella värderingar kan syfta på vad som kännetecknar ett gott och rättvist samhälle och vad politikens och statens roll skall vara i detta samhälle. Likheten med en politisk ideologi är snarlik men de kulturella värderingarna och den sociala strukturen är inte enbart av politisk karaktär utan har snarare mejslats fram under en lång tid av flertalet samhälleliga aktörer så som partier, domstolar, media, kultursektor, myndigheter, fackförbund och andra opinionsbildare med en röst i den allmänna debatten. Sabatier menar att de kulturella värderingarna och den sociala strukturen visserligen inte är immuna för förändring men att en sådan kan ta flera årtionden.

De dominerande kulturella värderingarna i Sverige har uppstått under lång tid. Under 1900-talet formades en normativ referensram präglad av en sekulär och humanistisk grundinställning samt en strävan efter jämlikhet och bortskaffandet av sociala orättvisor. I utformandet av dessa kulturella värderingar har vissa aktörer varit särskilt betydande. Socialdemokraternas maktställning under långa sammanhängande tider under 1900-talet garanterade partiet ett givet inflytande i denna långsamma process. Tillsammans med fackförbunden, arbetarrörelsen, feministiska förkämpar och med vitt skilda aktörer från andra sektorer kunde Socialdemokraterna sätta sin distinkta prägel på de kulturella värderingar och sociala struktur som genomsyrar många delar av det svenska samhället än idag. Att många aspekter av dessa värderingar finns att återfinna i den socialdemokratiska ideologin baserad på social jämlikhet och solidaritet är naturligtvis ingen tillfällighet.

Sabatier visar alltså i sin modell att samhällets kulturella värderingar ingår i det systemövergripande ramverk som politiska aktörer har att förhålla sig till och anpassa sig efter. I Sverige innebär det att politiska partier måste försöka på ett eller annat vis finna en harmoni mellan dessa, av socialdemokratin präglade, kulturella värderingar och sina idéprogram. Detta kan tyckas vara en utmaning för partier eller koalitioner som företräder konservativa, nyliberala eller högerpopulistiska ideologier och politiska kärnvärden, men det hindrar dem inte från att försöka – ibland med stor framgång. Exempelvis har Sverigedemokraterna vunnit väljare genom att våldföra sig på den socialdemokratiska folkhemstanken som de tycks använda i syfte att avleda uppmärksamheten från partiets nynazistiska förflutna. Att kärntanken om internationell solidaritet och öppenhet är ersatt med luddiga föreställningar om ett slags nationsgemenskap känns föga förvånande. På liknande sätt måste andra partier vars ideologi, politiska kärnvärden och sekundära övertygelser skiljer sig från socialdemokratin lyckas med att integrera sin egna politik i den kulturella referensram som Socialdemokraterna under lång tid kunde bidra till att utforma.

Moderaterna har framgångsrikt anammat socialdemokratiska slagord som jämlikhet, social rättvisa och arbetarparti och pudrat över en marknadsanpassad kryddblandning av avregleringar och skatteavdrag. Det är en imponerande spagat som tycks ha bidragit till partiets höga opinionssiffror. Det är dock osäkerheten och diskussionerna kring det grundläggande idéprogrammet som visar att Moderaterna för en kamp med delvis lånade vapen. Sabatiers koalitionsramverk ger oss ett möjligt svar på frågan varför landets idag största parti måste föra en sådan kamp. Det politiska systemets grundläggande kulturella värderingar som varje parti har att förhålla sig till formades i Sverige under socialdemokratisk dominans långt innan Moderaterna blev det samhällsbärande parti de väljer att se sig som idag.

Karl Gauffin (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40483

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Artikelförfattaren menar väl socialdemokratins värderingar före exv. Olof Palme, möjligen med undantag för Feldt och Carlsson. I ö förefaller sosseeliten mest härröra från SSU-mentalitet i bemärkelsen "går det så går det" (Juholdt?), vilket i min värld är mycket tveksamt i konstruktiv, samhällsbyggande bemärkelse.

Permalänk | Anmäl #1 Bengt Mona, 2011-11-01, 13:47

Det var en intressant poäng men frågan är om inte "samhällets kulturella värderingar" redan hunnit ändras rejält på dom årtionden som gått sen sossarna låg på topp? Dom flesta idag vill väl ge mer makt åt individen än åt staten jämfört med på 80-talet, t ex genom mindre skatt och bidrag och genom mer privatiseringar av näringslivet?

När moderaterna apar efter sossarna med sitt tal om LAS och styrelsekvotering så tror jag dom är fega helt enkelt. Dom fattar inte att dom kan gå mycket mer åt höger men ändå vinna val.

Som föregående kommentator tycker jag också att artikelförfattaren sätter lite väl mycket likhetstecken mellan sossarna och allt som är bra i Sverige. Till exempel när det gäller SD:s "våldtagna" folkhemsideal så räcker det att gå tillbaks till dom socialdemokratiska makarna Myrdal för att hitta ännu otrevligare idéer om folkets renhet och liknande.

Permalänk | Anmäl #2 u_18627, 2011-11-01, 17:29

#4 Gunilla Madegård.

"Som föregående kommentator" funderar jag:

Kan det vara positiv respekt för arbete, men också kunskaper och erfarenhet?? Mindre av att lusläsa lexikonet efter konstiga ord..........

Permalänk | Anmäl #5 Bengt Mona, 2011-11-03, 12:36

Bevare mig väl !!?

Du är nog mera ute o cyklar än du tom till äventyrs tror själv. SD är för mig i huvudsak Nazister ( Nationalsocialister) och i Sverige sprungna ur i huvudsak den sämsta delen av socialdemokratin. Jag är alliansare och kan väl till äventyrs tycka att en och annan kommunist, som lever som han/hon lär, kan tom uppskattas. De kan vara ärliga. Nazister är och förblir "döden i grytan"!!
Kom igen när DU i det här sammanhanget kan uppvisa efterfrågade KUNSKAPER!!! Floskler och ordbajseri (dvs synpunkter utan grunder) undanbedes vänligt men bestämt !

Permalänk | Anmäl #7 Bengt Mona, 2011-11-03, 17:53

Beklagar! Min kommentar ovan är riktad till

#6 Gunilla Madegård.

Permalänk | Anmäl #8 Bengt Mona, 2011-11-03, 17:56

Din kommentar talar för sig själv. Tack o punkt slut.

Permalänk | Anmäl #10 Bengt Mona, 2011-11-04, 22:27