Färre högskolor är inget recept för god utbildning

Ett av symptomen på 'alla ska ha pris'-tänkandet är att just alla ska bli akademiker. Alla varken kan eller bör bli akademiker; precis som alla varken kan eller bör bli professionella fotbollsspelare eller rockmusiker.

Inflationen på högskolor som erbjuder de mest tveksamma av utbildningar är en bidragande faktor till devalveringen av akademiska meriter.

Det går emot zeitgeisten att säga att viss elitism är bra, men det är den. Min mamma kravlade sig upp från arbetarklass till övre medelklass just tack vare att hennes akademiska utbildning var värd något eftersom det var svårt att få en i gemen; inte p.g.a pengar utan på grund av meriter och intellektuella resurser.

Det är typiskt att Tryding argumenterar för just ännu högre inflation av medelmåttiga skolor och en ännu större devalvering av en akademisk utbildning - han leder trots allt en av dessa skolor på fallrepet.

Björklund bör stänga flertalet av högskolorna utanför våra kändaste universitet. Folkhögskolorna kan gott väl vara kvar, men då främst som vidareutbildning av praktiska ämnen på väldigt rudimentär nivå eller exempelvis gymnasiefranska för de som önskar.

Om man kollar på internationella rankingar så är det endast KI som kommer någorlunda högt. Ska våra högskolor prestera bättre så behövs mera pengar till grundutbildningen och det går inte när vi sprider ut våra resurser.

Så, istället för att säga att "alla högskolor i Sverige skall vara lika bra" bör man säga "Sveriges högskolor skall vara bäst i världen", först då uppnår man internationell konkurrenskraft.

Den finns säkert fördelar i vissa specifika fall där lokala utbildningar matchar lokalt företagande men så är det inte för de allra flesta småhögskolor. Man vill istället locka studenter för att få den lilla småstaden att lysa upp (likt ett arenabygge) och sedan så flyttar ändå de flesta studenter därifrån när de skall börja jobba...

Det borda vara bättre att ha ett av landet bästa gymnasier än en av de sämsta högskolorna.

Jag tycker Per Tryding helt klart har en poäng.
Att vara en duktig forskare har inget med att göra hurvida man är en duktig lärare och pedagog. Har själv läst för folk som skulle ha varit bland de bästa i Sverige inom sitt område med blandade erfarenheter.

Du kan vara en tystlåten introvert osocial människa totalt i avsaknad av pedagogiska talanger men fullkomligt brilliant inom ditt forskningsområde. Samtidigt som du kan ha en måttligt framgångsrik forskare men en gudabenådad lärare.

Sällan förenas dessa egenskaper och varför måste dom det ?

Så länge du har lärare som brinner för sitt ämne och förmedlar den senaste forskningen så ser jag inte poängen i att lägga ner ett sådant universitet. Det viktigaste måste ju vara med vilka kunskaper en elev kommer ut från ett universitet med inte hur många forskningsrapporter och hur ofta ett universitets forskningsalster refereras till i vetenskapliga rapporter och tidningar.

Visst är det senare trevligt och eftersträvansvärt men det saknar relevans för undervisningen av eleverna i gemen.

På 60-talet behövde Sverige färre akademiker. Yrkeslivet ställer högre krav idag på utbildning och fortbildning.
Därför är lösningen inte att gå till baka till en tid då en bråkdel gick vidare mot högre studier. Sveriges olika regioner behöver en lokal resurs i form av högre utbildning. Som i sin tur givetvis måste utsättas för kvalitetsgranskning.

Jo, så är det nog.
Det här med orsak och verkan är inte så lätt som Björlund alldeles ensam och i princip - och helt livsfarligt - har fått igenom oemotsagt.
Det ena utesluter inte alltid det andra.
Är det inte ironiskt att en "debatt" om akademins bristande kvalitet präglas så av just att inte vara akademisk med vettiga och verifierbara argument?
De argument, som t ex att KI (Karolinska Institutet och dess excellenta forskningsmiljö i världsklass) ska vara en garant för bra akademisk utbildning har ju visat sig tvärtom snarare vara problematisk i sig! Sjuksköterskeutbildningen på KI fick ju underkänt i kvalitetsutvärdering av HSV och indragna examensrättigheter.
Med tanke på hur "debatten" (eller är det "jante"?) här i kommentarsfältet lyder är det snarare än mer akademiskt skolade Sverige behöver, än motsatsen

#3 Kristian Grönqvist: Ateismen är en tro på precis samma sätt som teismen är det. Ateism är övertygelsen att det inte finns en Gud emedan teismen är övertygelsen av det motsatta. Det betyder att analogin med att spela fotboll inte är tillämplig. Att inte tro på Gud är inte samma sak som att inte tro. Tillämpat blir analogin i själva verket att de som inte spelar fotboll inte sportar. Vad detta betyder är att du satt upp en falsk dikotomi. Agnosticism är däremot inte en tro eftersom detta enbart är konstaterandet "jag vet inte".

Vidare är vetenskap och tro likartade och kan beskrivas likartat. Skillnader finns i metod och axiom. Religion och vetenskap är heller polariserande företeelser, utan 40% av alla amerikanska forskare uppger att de har en personlig tro på Gud och bland nobelpristagare och andra toppforskare är judar överrepresenterade. Däremot är vetenskap inte religion och religion är inte vetenskap. Vetenskapen kan inte fastslå absoluta sanningar och utgår ifrån användbarheten av teorier. Man utför alltmer precisa approximationer av den fysiskt mätbara verkligheten. Religionen kan fastslå absoluta sanningar gällande imateriella och icke-fysiska frågeställningar, metafysik. Typiskt hanterar religionen så kallat "djupare" frågeställningar om livets mening och liknande emedan vetenskapen svarar på mer konkreta frågor "varför faller äpplet nedåt?" på ett tekniskt plan.

Kunskapsrelativism är däremot farligt precis som du påpekar. Ska något klassas som vetenskap måste metoder och axiom vara rimliga och vetenskapliga. Pseudo- och ickevetenskapliga grenar måste rensas bort från högskolan. Jag föreslår att Poppers definition används. Det betyder att psykoanalys, pedagogik, genusvetenskap mm kastas ut, vilket inte är en dag för tidigt. Dessa 3 grenar tillhör en sjuk del av vetenskapen där de som läst vissa indoktrineringskurser och får kalla sig "doktor" eller "expert" får ägna sig åt godtyckligt tyckande på heltid, "kvalitativ forskning" brukar det kallas har jag hört. Så spenderar vi skattemiljoner idag. Istället för att sänka skatten på hederligt arbete.

Sen om jag ska kommentera OnT så anser jag att det största problemet är att universitet idag nästan undervisar gymnasiematerial eftersom gymnasieskolan och högstadiet dalat kraftigt i kunskapsnivå. Det började med att man bestämde att alla skulle gå samma högstadium. Sedan bestämde man att alla skulle få vit mössa. Man insåg att inte alla skulle klara mössan så man sänkte kraven tills alla fick den. Så blev skolan rättvis. Högstadiet tvingades sänka nivån till folkskolenivån så de som tidigare tagit realexamen blev nu tvingade att sitta och vänta på sina långsammare klasskamrater istället för att utvecklas. Det medförde att kraven på gymnasiet fick sänkas än mer.

I denna miljön är det inte svårt att nå universitetsnivån. Det som idag ges vid grundutbildningarna är inte långt ifrån vad som gavs på gymnasienivå för 40 år sedan. Om vi istället hade haft ett gymnasie som gjorde sitt jobb så hade de som påbörjade universitetsstudier varit rustade att klara av introverta och "briljanta" forskare och kunskapskraven för undervisningen hade varit så hög att doktorering och egen forskning i världsklass hade krävts. Det har gått en akademisk inflation och också devalvering av humankapital i det här landet. Vad vi behöver är ett grundutbildningssystem som fungerar. Idag är gymnasiet repetition av högstadiet till alltför stor del, och högstadiet är i nivå med vad mellanstadiet borde vara. När grundskolan infördes var meningen att man skulle kunna jobba och vara en delaktig samhällsmedborgare när man slutat nian. Idag kan man knappast ens begripa procenträkning, enklare juridik eller ens deklarera. När man slutar gymnasiet så borde man vara eftertraktad på en mängd arbetsplatser beroende på inriktning. Gymnasiet borde räcka ungefär dit kandidat räcker idag. På så sätt kommer humankapitalet höjas markant samtidigt som akademisk inflation hålls tillbaka. Den vita mössan måste få tillbaka sin betydelse igen. Det kräver en massiv förändring av skolan och läroplanen. Det kräver tidigare betyg och hårdare utvärderingar av framsteg och av skolor som inte håller måttet. De här små "högskolorna" borde vara gymnasier, inte högskolor, i en värld där gymnasierna faktiskt gjorde sitt jobb.

Även om Per Tryding har en poäng i att ledande forskning inte nödvändigtvis leder till en bättre utbildning så motiverar det inte de många småhögskolorna. Problemen ligger i att grundutbildningarna kan bli bättre och för att göra detta behövs finansiering (för t.ex mentorer, mindre grupper). Med de många småhögskolorna sprids resurserna ut... Sedan så mår nog Sverige bäst av både utbildning och forskning i världsklass.

Även om Per Tryding har en poäng i att ledande forskning inte nödvändigtvis leder till en bättre utbildning så motiverar det inte de många småhögskolorna. Problemen ligger i att grundutbildningarna kan bli bättre och för att göra detta behövs finansiering (för t.ex mentorer, mindre grupper). Med de många småhögskolorna sprids resurserna ut... Sedan så mår nog Sverige bäst av både utbildning och forskning i världsklass.

#9 Johannes Westlund

Ber om ursäkt för att kommentaren är OT till förf.
Blir bara denna kommentar utanför ämnet.

Det är nonsens att påstå att ateism är en "tro".
Det är ett förhållningsätt till vetenskapen, där man accepterar empirisk underbyggd kunskap och fakta och och förkastar sådant som inte är det, som vidskepelse, eller ser det som en teori (i folkmuntlig betydelse).
Tex:
Man limmar inte fast bilen på garageuppfarten för den händelse att man tror Gud skulle bli sur på människan och upphäva tyngdkraften.

Man skulle inte komma på tanken att kalla en person som inte tror på enhörningar adunicornist, utan att man förkastar vidskepelse.
Lika lite bör man hävda att ateism är en tro på att gudar och högre makter inte finns, utan man förkastar vidskepelse.

Därför är fotbollsanalogin fullständigt korrekt.

Av egen erfarenhet kan jag säga att det är svårt för de mindre högskolorna att rekrytera kompetent personal. Ibland undervisar personer i ämnen de aldrig läst, eller ligger en kurs före. Kompetent personal söker jobb på de bättre universiteten för att komma till bättre arbetsplatser och studenter. B-laget blir kvar...

Johannes Westlund: Kunskap är en oändlig resurs. Den blir inte mindre eller förflackas för att man delar ut den till fler.
Och att dela upp klasser redan i 11 årsåldern har ju Storbritannien visat att det bara leder till att kunskapen stannar hos ett fåtal.

Pelle,
Och din erfarenhet är givetvis allmängiltig?

Magnus,

Vad menar du med "en utbildning och forskning i världsklass"?
Vad är "världsklass" frågar jag mig? Bäst i världen? Topp tio? Topp 100? Efter vadå? Är det så att all eftergymnasial utbildning som inte är detta är värdelös? Vad är det för kunskapssyn frågar jag mig? Det är verkligen allt eller inget må jag då säga. Snacka om att önska ett segregerat kunskapssamhälle med enorma klasskillnader?

Eller vad är det jag inte förstår?

#12 Mats F Eriksson: Men den är ju inte korrekt. Lika puckat att säga att alla som inte spelar fotboll inte sportar är det att påstå att alla som inte tror på Gud inte tror. Emedan agnosticismen lämnar frågan därhän, så är ateismen det religiösa ställningstagandet till att Gud inte existerar. Vetenskapen är lika mycket en tro som tron på någonting annat. Vetenskapen använder andra axiom (säg, det finns ett tal n. Till detta kan man ordna ett tal n+1 som kallas efterföljaren..., vilket är ett känt matteaxiom). Ska man ta ett kontroversiellt axiom så är det "könsmaktsordningen" som är ett genusvetenskapligt axiom. Och tro det eller ej, men tydligen får genusvetenskap kallas vetenskap nu för tiden.

Vetenskapen gör en hel del religiösa antaganden. Exempelvis är ett sådant att universum är ordnat. Det finns inget egentligt rationellt skäl att anta att universum är ordnat. Men ändå så gör man detta antagandet. Emedan det första axiomet jag presenterade faktiskt är möjligt att avgöra med sunt förnuft emotsäger universums ordning all intuition (därför strider det mot gamla grekiska standarder för axiom för övrigt). Men det är ett nödvändigt axiom.

På samma sätt gäller det att man helt utan att bevisa det antar, dvs tror, att universum består av reproducerbara processer. Det finns ingenting som säger att det skulle vara på detta viset, men det är en grundförutsättning för all empiri. Då kanske du invänder att det "fungerar". Vet vi det? I och med att vi inte hanterar icke-reproducerbara processer (säg "under") så kan vi inte uttala oss om det. Sanningen är att vi helt utan rationell grund tror detta.

Vi gör många förutsättningar och antaganden som kräver tro inom vetenskapen. Men tyvärr är kunskapen om vetenskap alldeles för låg i Sverige. Emedan självaste Einstein säger att hans fysik förutsätter en bakomliggande intelligens haspar gymnasielärare ur sig att "förr trodde vi ju på Gud, men nu vet vi ju bättre". Evolutionen predikas för tusentals gymnasieelever helt utan den kritik som borde framföras samtidigt, helt utan att belysa dess svagheter och problem. Jag menar inte att Evolutionen är osann. Jag menar att förhållningssättet som vi har till vetenskap börjar bli farligt. Att något är vetenskapligt sant betyder bara att det är den användbaraste approximationen just nu av något, den användbaraste förklaringsmodellen eller liknande.

Men nu har jag kommit en bra bit bort från fotbollsplanen. Även om vi bortser från att vetenskap och ateism inte är samma sak så kvarstår faktumet att ateism och icke-tro inte är samma sak. Ateismen är frånvaron av tro på "högre makter", men tydligen en oändlig tro på den heliga slumpen. Det är framför allt inte frånvaro av tro. Det är snarare tron på frånvaron av högre makter än icke-tron på högre makter...

#14 Johan E Karlsson: Kunskap som sådan är som du säger oändlig. Men det är inte problemet. Det är inte det jag skriver om. Problemet är att man börjat dela ut mössor, sänka nivån och sakta ner de som lyckas bra. Vi kan följa boken "kortfattad engelsk grammatik", en bok som skrevs för realskolan en gång i tiden. Sedan skulle den slås ihop med folkskolan. Boken började användas på gymnasiet istället eftersom alla inte förstod den på högstadiet. Nivån fick sänkas för att de långsamma skulle hinna med och genierna fick hållas tillbaka för att man vägrade differentiera undervisningsgrupperna (det var ju själva syftet med reformen, att integrera). Sen bestämde man att alla skulle kunna ta studenten. För att åstadkomma detta fick man igen sänka kraven för att alla skulle klara av en examen, eller ja... Examen avskaffade man så att ingen skulle behöva misslyckas. Istället blev mössan en symbol helt utan innebörd. Grammatikboken återfinns idag på elementära engelskakurser på universitetsnivå. Så långt har utbildningsnivån dalat. Dessa två reformer som syftade till att integrera och göra alla lika gjorde förvisso just det. Alla blev lika dåliga. För genierna har skolan blivit en förvaringsbox som ständigt hämmar dem och håller tillbaka dem för att de inte ska hamna före (usch! hemska tanke). Att fler tar studenten betyder inte att vi har fler som ökat sitt humankapital. Sätt en gymnasiestudent med ett realexamensprov och se resultatet. Jag misstänker att det inte är vackert. Fundera på vad som hänt om man lagt fram ett studentexamensprov istället... Kunskapen har inte kommit fler till del. Istället har fler lurats att de har kunskap, för de har ju sin vita mössa, och vad värre är, kunskapen har kommit färre till del eftersom systemet hindrar de snabbt arbetande, duktiga eleverna.

Alla är inte och kommer aldrig att bli akademiker. Det är inget fel i det. Alla ska inte heller behöva ta studentexamen (jag förordar för övrigt återinförandet av studentexamen så att mössan får en betydelse igen). Men högstadiet måste svara upp mot den nivå den ska klara. Man ska kunna ta vilket lågkvalificerat jobb som helst och kunna delta i samhället efter grundskolan. Med andra ord måste det som idag flyttats upp till gymnasiet flyttas tillbaka till högstadiet. Gymnasiet i sig ska finnas i både teoretisk och praktisk tappning där enbart teoretiska linjer ger mössa. Ett extra fjärde år ska också finnas så att den som önskar kan utbilda sig mot bransch istället för att plugga vidare på universitet. Nivån på en studentexamen bör motsvara dagens kandidat. Självklart ska ingen lära sig mindre, men för de som kan ska chansen finnas att lära sig mer, mycket mer. Det land som inte har råd att ta hand om sina genier har snart inte råd att ta hand om sina fattiga heller har en smart snubbe sagt. Jag håller med om att detta är ett hårt sållningssystem och att elitismen blir stor. Men med elitismen och den hårda gallringen kommer också både kunskapen att återupprättas, prestigen att öka markant och Sverige kommer förmå att ta en ledande plats i världens forskning och utveckling. En plats som man idag är skrämmande långt ifrån. Det vinner alla på, även den som hoppade av utbildningen efter högstadiet och gör butiksjobb. För med konkurrenskraftig innovation och forskning så kommer vi att attrahera nya företag att etablera sig här och skapa nya arbetstillfällen på alla nivåer, mer skatteintäkter för förbättrad välfärd och skapa ett mer inkluderande samhälle där alla personer, akademiskt såväl som icke-akademiskt sinnade, får plats.

Lite kommentarer till kommentarerna här:

http://bloggen.handelskammaren.com/2011/10/farre-hogskolor-20.html

#17 Johannes Westlund

Som sagt var, detta är inte rätt tråd att debattera denna fråga.
Men vi får säkert tillfälle att föra detta resonemang i en annan tråd.

Nej, och jag har tidigare sagt att jag ser en poäng med lokalt förankrade utbildningar. Men jag märker andra problem, kan ta ett exempel för att konkretisera: många av de nya högskolorna har startat upp högskoleingenjörs utbildningar (3 år) och jag märker att man placerar folk som läser detta där man tidigare placerade gymnasieingenjörer (1 extra påbyggnads år på gymnasiet). Vad är då poängen med att ha dessa utbildningar? Detta går igen i flera utbildningar och det är även svårt att få duktiga föreläsare vilket bland annat drar ner kvalitén på utbildningen.
Jag säger inte att alla universitet i Sverige skall ligga på Times topp 100 men att vi måste lyfta blicken från Sverige och se hur våra utbildningar ligger internationellt.

Så allt är inte antingen eller inte men vi behöver:
1. Välja ut toppuniversitet och öka dessas internationella konkurrenskraft med framför allt bättre grundutbildningarna (och öka med t.ex e-MBA, professionellt skrivna case). De svenska universitet som ligger på Times topp 300 har potential att nå bättre.
2. Fundera över de många utbildningar som finns vid många småuniversitet, håller de kvalité och finns det någon lokal funktion? Är anledningen endast att samhället skall få extra invånare och vara en plats på kartan kan man starkt ifrågasätta utbildningen. Lägger man ner dessa utbildningar frigör man resurser för att satsa mer på grundutbildningarna.