Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

EMU

Lars Pålsson Syll om EMU

Dålig affär att rädda krisande EU-banker

 Utan hållbar tillväxt hjälper inga som helst räddningspaket. Ska europeriferiländerna på sikt ha en chans att få ordning på sina ekonomier måste man därför bort från den rent kontraproduktiva ekonomiska politik som euron tvingar dem att föra, skriver Lars Pålsson-Syll, nationalekonom. 


Om författaren

Lars Pålsson-Syll är professor i samhällsekonomi vid Malmö Högskla.

Det är bra att EU:s ledare äntligen insett att det inte går att pressa Grekland till sista blodsdroppen bara för att varna Italien, Spanien och andra europeriferiländer för vad som sker om man inte följer den uppgjorda ritningen. Att man nu kommer till skott och skriver ner Greklands skuld - de privata långivarna får ta en "haircut"på 50% - och utvidgar den gemensamma räddningsfonden - målet är att EFSF ska förfoga över cirka 1000 miljarder euros - är bra. Skuldnedskrivningen är nödvändig - även om man klart kan diskutera i vad mån det verkligen handlar om en nedskrivning när marknadsvärdet på grekiska statspapper idag är just 50% av det nominella värdet.

En av de stora knäckfrågorna i krisuppgörelsen var hur man skulle hantera den nästintill oundvikliga bankkris som nedskrivningarna av Greklands skulder innebär.

Om banksystemet riskerar gå omkull och därmed utlösa en systemkris måste staten gå in som "lender of last resort". Att bara låta bankerna gå omkull och ge den "kreativa destruktionen" fritt spelrum håller inte. Och visst föreligger ett "moral hazard problem" i form av att banker kan utnyttja det faktum att de är "to big to fall" - inte minst i Sverige där vi har en av världens mest monopoliserade banksektor med fyra storbanker som totalt dominerar verksamheten. Men samhällskostnaderna är i normalfallet för stora för att bara rakt av låta banksektorn krascha.

Så samhället måste gripa in - men då ska man också få betalt för sina räddningsinsatser i form av ägande. Skattebetalarna ska inte behöva ta smällarna när det går dåligt för bankerna. Bankerna - och deras direktörer - har varit med och skapat krisen. De ska också vara med och betala för den.

Överenskommelsen i torsdags innebär också att EU höjer kapitaltäckningskraven i bankerna till 9%. Detta är också i sig bra och nödvändigt. Risken är dock att bankerna kommer att försöka skjuta över kostnaderna för den lägre hävstångseffekt som detta ger upphov till på låntagarna. Det är därför viktigt att tillsynsmyndigheternas befogenheter vässas och att man ser till att kapitalförstärkningen i huvudsak kommer från inställda aktieutdelningar. Ökade bankregleringar och införandet av en bankdelningslag à la Glass-Steagall är också ett måste för att få bukt med banksektorns värsta systemrisker.

Men hur kunde då Europa hamna i detta moras? I grunden handlar det om att hela idén med euron baserats på en förhoppning om att de länder som gått med i valutaunionen ekonomiskt skulle komma att "växa samman" och alltmer likna varandra.

Konvergensförhoppningarna har inte infriats. Snarare har euron lett till ökad divergens mellan medlemsländerna. Vissa länder har haft kraftig tillväxt, stark produktivitetsutveckling och ökad sysselsättning. Andra däremot stagnation och ökad arbetslöshet. En storlek passar uppenbart inte alla euroländerna.

Löser räddningspaketet eurokrisen? Nej. För även om det nya räddningspaketet skjuter den akuta krisen framför sig, så gör man inget åt det grundläggande problemet - euron.

Vi måste våga inse att euron inte bara aktivt bidragit till dagens svåra ekonomisk-finansiella situation. Den försvårar också påtagligt möjligheterna att komma till rätta med problemen.

Greklands totala statsskuld är fortfarande ohållbart stor (långt över 100% av BNP). Och trots förstärkning kommer räddningsfonden inte att på långa vägar räcka till när krisen sprids till Spanien och Italien.

Även om det inte ingår i räddningspaketet, pekar allt mer på att räddningsfonden EFSF kommer att få en utvidgad "brandvägg" i form av ett slags EU-bankakut - något som regeringen Reinfeldt numera tycker är önskvärt. Men även om moderater och folkpartister påstår att vi i Sverige skulle tjäna på att skyffla in miljarder i denna akut för att rädda franska och italienska storbanker, verkar detta mest vara en tro baserad på rent hopp.

Europas banker har under de senaste sex åren gjort vinster på mer än 700 miljarder euros efter skatt. Varje år betalas mångmiljardbelopp ut i form av aktieutdelning till ägarna. Mot den bakgrunden är det svårt att förstå varför medborgarna ska behöva lätta på sina redan tunna plånböcker.

Utan hållbar tillväxt hjälper inga som helst räddningspaket. Ska europeriferiländerna på sikt ha en chans att få ordning på sina ekonomier måste man därför bort från den rent kontraproduktiva ekonomiska politik som euron tvingar dem att föra.

EU:s politiker har tydligt visat att man till varje pris vill rädda euron. Och för många av dem framstår en mer samordnad finanspolitik inom eurozonen som i stort den enda långsiktiga lösningen på problemen. Men varför skulle Europas medborgare vara intresserade av att fortsätta riskera trygghet och välfärd för något som redan visat sig vara ett gigantiskt misslyckande och nu följdriktigt hänger på repen?

Det är bara att inse att vi nått vägs ände och att det är dags att ta en annan väg. En väg som leder framåt. En väg utan euron.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40478

27 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Är inte det grundläggande problemet kassa politiker ?

Men jag håller helt med om att om samhället ska betala så får det bli genom ägande. Eller nationalisera helt de banker som riskerar/går omkull.

Sedan måste det krävas personligt ansvar från bankledningarna.
I annat fall sitter vi här igen om en 10 år igen.
Att låna ut pengar till länder som saknar betalningsförmåga ska vara åtalbart.

Permalänk | Anmäl #1 Mats F Eriksson, 2011-10-28, 10:58

Som om inte skuldproblemen som orsakats av Europrojektet var nog, så har EU:s ledare kastat in Europa i en rasereing av Europas energitillförsel som hotar att underminera unionens industriella bas. Detta har man gjort i ett läge där enda vägen ut ur skuldträsket är ekonomisk tillväxt för att kunna betala skulderna. Jag håller med #1 att grundproblemet är kassa politiska ledare som drabbats av kollektivt vansinne!

Permalänk | Anmäl #2 Lars Bern, 2011-10-28, 11:12

Hur länge dröjer det innan Italien också vill ha stöd, för rättvisans skull?

Permalänk | Anmäl #3 Gunnar Claesson, 2011-10-28, 12:25

"Utan hållbar tillväxt hjälper inga som helst räddningspaket."

Men snälla Lars Pålsson Syll.

Varför är ni ekonomer är så paranoida när det gäller tillväxt. Står det i ekonomernas religiösa skrifter att en recession innebär total undergång?

Självklart är nedgångar i den ekonomiska aktiviteten lika naturligt och ofarligt som uppgångar.

Permalänk | Anmäl #5 Bo T, 2011-10-28, 12:48

"Vi måste våga inse att euron inte bara aktivt bidragit till dagens svåra ekonomisk-finansiella situation. Den försvårar också påtagligt möjligheterna att komma till rätta med problemen."

Bäste Lars Pålsson Syll. Hur kan du vara "professor" vid en högskola och slänga dig med så mycket löst tyckande?

Var det européiska penningsystemet fulländat och immunt mot kriser innan euron skapades?

Hade grekerna kunnat pensionera sig vid 50 års ålder om man inte hade varit med i EMU?

Tycker du även att Blekinge och Jämtland ska ha egna valutor eftersom deras ekonomier inte matchar den i Stockholm?

Det finns systemfel i EMU men inte de som du pekar ut som bygger på en allmänt separatistisk och främlingsfientlig inställning till övriga Europa, att det inte går att integrera olika delar av området.

Permalänk | Anmäl #6 Bo T, 2011-10-28, 13:00

"Räddningspaketet är som att köpa blommor till en allergiker. Den ende som tjänar på det är blomsterhandlaren medan patienten dör av kvävning."©AC

Greklands skuld skulle avskrivits tidigare, men istället gick staterna in och tog över de privata långivarnas utlåning till Grekland.

Västvärlden lämnade ifrån sig produktionen, som flyttade till Kina och som återvände som lågpris och därmed en kraftig standardhöjning som "vi" betraktar som helt självklar (det är den INTE). Nu står vi med handelsunderskott mot samma marknad och är själva på väg mot kollaps och säljer ut det sista via obligationer.

Vi har själva styrt det dithän och att det återigen är Tredje riket som står som den starkaste delstaten i EU är underbart komiskt i alla avseenden.

Vi trodde vi var en lax. Men vi är bara en mört, som äts upp av en haj.©AC

Permalänk | Anmäl #7 u_17443, 2011-10-28, 13:13

#7 Alf Carlsson. Grekland har fått låna pengar av Frankrike och Tyskland för att köpa grejer från Frankrike och Tyskland och nu kan man inte betala sina skulder så då avskrivs de.

Det finns inget makroproblem med det och inte om det skulle ske med Italien, Spanien, Portugal, Irland, Frankrike osv heller. Det finns alltid en risk med att låna ut pengar att man inte får tillbaka dem.

Att industrin flyttar till Kina är en tillfällig trend. Den dag Kina kör in i energiväggen så kommer även Kina att få känna på vad en energirecession innebär med stegrande arbetslöshet och inflation.

Kina ligger med sin extrema överbefolkning sämre till än Europa då befolkningen ska svältas ned till en fossilfri nivå.

EU har (till skillnad mot USA) inte ett handelsunderskott mot Kina, än så länge. Däremot har EU och Kina kraftiga handelsunderskott mot de oljeproducerande länderna som i stor utsträckning är under USAs inflytande.

Allt hänger ihop på ett logiskt sätt. Huruvida EMU finns eller inte finns är dock irrelevant.

Permalänk | Anmäl #8 Bo T, 2011-10-28, 13:25

Hur kan fyra aktörer ge ett monopol. Oligopol kan jag möjligen gå med på, även om det finns åskilliga andra aktörer att välja på t ex nätbanker och lokala sparbanker, Danske bank m fl.

Permalänk | Anmäl #10 Rolf Ericsson, 2011-10-28, 16:32

En sån bra artikel. Tack.

Permalänk | Anmäl #11 Martin A, 2011-10-28, 18:07

Kristian grönquist!

Det saknas bara en viktig detalj i ditt reonemang om det "gemensamma" ansvaret. Problemet är ju unikt med EURON att ingen har bestämt hur detta ansvar ser ut eller är fördelat mao ord så existerar det inte annat än som en ansvar ingen kan avkrävas i slutändan utan måste förhandlas om vid varje kris för sig.

Jag röstade för EURON och EU men ångrar mig bittert då denna soppa av ofördelade ansvar men samtidigt med makt politiserats och ideologiserats till kaputt.

Permalänk | Anmäl #12 Berg Säker, 2011-10-28, 18:14

Som vår finansminister Anders Borg sa apropå Greklands-krisen i ett tidigt skede: ”Det går inte i längden att ha en svensk välfärd med amerikanska skatter”. Vad skall vi då ha för välfärd i Sverige? Jag menar, vi är ju snart i paritet med amerikanska skattesatser, helt i linje med M:s politik.

Permalänk | Anmäl #13 Jonas Öhström, 2011-10-28, 18:17

Ett passande citat ur den mycket läsvärda boken om Wigforss och pragmatismens politiska filosofi. Av Gunnar
Hansson, Arkiv förlag.

Bör sändas till van Rompuy och Barosso. Hamilton m.fl.folkpartister kan läsa här. Jag har själv försökt ta lärdom efter att ha förvillat mig till ja sidan i EMU-valet då det begav sig.

"Är man tvungen att ta del i ett samhällsexperiment, bör man känna sig åtskilligt lugnare, om de som ha ledningen, förstå vad de har för händer och inte tro sig äntligen ha funnit det enda riktiga sättet att förverkliga eviga principer"

Uttalat i Wigforss programtal i Uppsala 1925 på temat "Socialismen - dogm eller arbetshypotes".

Permalänk | Anmäl #14 Ola Frithiofson, 2011-10-28, 18:21

#12 Har du gått från Sten Dum till Berg Säker, eller är det tvärtom?
Frågan är om Finans marknaden alltid har varit och är irrationell, vilket man tro då det vid varje "kris" visats sig att de som ägnat åratal av studier i just ämnet ekonomi ständigt blir tagna med byxorna nere.
Om inte, hur kopplar man bäst greppet och håller i tyglarna?

Permalänk | Anmäl #15 Jonas Öhström, 2011-10-28, 18:30

Nu när Grekland tillfälligt räddats med kapital utifrån kan landet inte lämna euron vilket är synd. Grekland är istället tvingade att sänka sina kostnader till östeuropeisk nivå.

Frågan är vad som händer om Grekland och andra länder inte lyckas med en massiv intern devalvering eller om denna i själva verket fördjupar krisen ytterliggare.

Permalänk | Anmäl #16 u_14418, 2011-10-28, 19:21

"Ingenstans är livet så behagligt lättjefullt som i ett land på dekis alldeles före sammanbrottet, när resan utför fortfarande går i första klass." (lokal filosof)

Permalänk | Anmäl #17 Göran Eklund, 2011-10-28, 19:39

Så förklara gärna om jag förstått det rätt:
Grekiska statspapper och det värde de idag är bokförda som, är just 50% av det nominella värdet. Skulderna både köps och säljs till 50 % av värdet på skuldväxeln. Denna nedskrivning innebär alltså ingenting ens i bankernas bokföring. Att reservfonden utvidgas med upp till 1000 miljarder Euro gör dock att bankernas buffert för risktagande ökar. Det gör risken för default mindre och gör ironiskt nog att de 50 % blir mer säkra än innan. Är detta korrekt?

Permalänk | Anmäl #18 Johan Delorean, 2011-10-28, 20:09

#18 Johan Delorean

Ja så fattar jag det med, enda förlorarna är de som lånade ut pengarna initialt.

Permalänk | Anmäl #19 Mats F Eriksson, 2011-10-28, 21:52

så de banker som har dem nu kostar det troligtvis ingenting. Smart kommunicerat i så fall för det har ju inte direkt framgått av rapporteringen.. Nu vet jag inte hur en sådan här förhandling går till men, man blev ju lite misstänksam när chefsförhandlaren, Charles H. Dallara som representant för alla banker kunde gå med på något sådant radikalt så pass snabbt och enkelt.

Permalänk | Anmäl #20 Johan Delorean, 2011-10-28, 22:09

Jag har förstått det helt annorlunda:
Nedskrivning innebär ett slags default dvs insolvent eller kk på ren svenska.

Bankerna som lånat ut pengarns gör ju en kreditförlust på minst 50pc. Bankernas tillgångar iform av dasspapper från Grekland är idag 50pc av vad dom var innan nedskrivningen.

Och ingen vill gå in med nya lån till konkursboet om nya nedskrivningar är att vänta.

Permalänk | Anmäl #21 u_14418, 2011-10-28, 23:11

#21 Johan E Karlsson

Om du tänker efter och du svarade på min och Deloreans repliker så är det exakt det vi säger.

Permalänk | Anmäl #22 Mats F Eriksson, 2011-10-28, 23:44

Mnja. Det knepiga är ju hur fordringarna på Grekland dyker upp på bankernas böcker. Dessa fordringar måste väl bokföras som en värdeminskning som minskar deras rörelseresultat. Fast det beror ju på när dom gick in och investerade i grekiska statspapper.

Permalänk | Anmäl #23 u_14418, 2011-10-29, 01:35

#23 Johan E Karlsson

Jag kan inte bolagsredovisning.
Men antar att man kvittar den mot en rörelsevinst.
Så det borde ju innebära att de som köpt dessa fodringar i andrahand för 50% av värdet gör sig en nätt vinst på detta i form av minskad skatt.

Permalänk | Anmäl #24 Mats F Eriksson, 2011-10-29, 03:43

Euron är inget annat än en blomma som växt upp i en jord med skadliga ämnen. Blomsterälskaren gör allt för att få den att leva vidare,
men det slutar med en vissen död blomma såvida den t.o.m. ruttnar dess innan.

Permalänk | Anmäl #25 Birgit Lehtonen-Axelsson, 2011-10-29, 09:34

" även om man klart kan diskutera i vad mån det verkligen handlar om en nedskrivning när marknadsvärdet på grekiska statspapper idag är just 50% av det nominella värdet."

Lars du är en pajas. Det är nästan overkligt hur dumt ditt påstående är.
Tror du att det att det är upp till varje land eller individ att bestämma vilket värde som marknaden ska sätta på ett värdepapper. Vilket som är det nominella värdet har inget som helst betydelse för någon part.

# 1 "Att låna ut pengar till länder som saknar betalningsförmåga ska vara åtalbart."

Varför skulle det var det? Om någon är så oerhört dum så att den lånar ut pengar till någon utan betalningsförmåga så kommer ett ekonomiskt straff att utdelas. Därför så kommer ingen medvetet låna ut pengar till någon som dom vet inte kan betala tillbaks. Det känns lite hårt att åtala någon som är efterbliven.

Problemet idag är att staten genom diverse garantier samt uppvisad vilja till att stödja hotade banker ekonomiskt gjort att både långivare samt låntagare kan räkna med att inte fullt ut bli straffade för sitt handlande. Under sådana förutsättningar så är det allt annat en efterblivet att exponera dig mot risker som du aldrig annars skulle ha gjort.

Permalänk | Anmäl #27 Viktor Sandahl, 2011-10-30, 02:44

Johan E och Mats. Jag har nu fråat killen på DN som skrivit om detta. Markanden har redan skrivit av dessa värden med 50 % och det kan många banker också ha gjort. Enligt honom finns det dock banker som inte har gjort det (och det riktiga problemet är väl att de borde gjort det för länge sedan). Dessa banker har dessutom så lågt eget kapital att dessa lån som är en tillgång som de lånat ut pengar emot avgör om de är insolventa eller inte. I praktiken så är de alltså det redan men inte i bokföringen. Nu vet jag inte om hans svar stämmer till 100 % med verkligheten då jag som Mats tror att dessa i de flesta fall handlats med till marknadsvärde efter det att lånen togs. Om en nedskrivning med 50 % gör att några Europeiska banker måste kasta in handduken så hade det garanterat inte föreslagits utan att andra garantier eller paket väger upp det. Vi får väl se hur detta utvecklar sig.

Permalänk | Anmäl #28 Johan Delorean, 2011-10-30, 08:15

Moral hazard i det oändliga trots att det blir en haircut på 50% men vilka lån är det som skrivs av det borde vara flera till olika räntesatser är det hög räntelånen eller lägre räntelån? Det löser dock inga problem läste att enligt beräkningarna så skulle Grekland fortfarande ha 120% skuld på sin brutto bnp.

Grekland själv har hamnat i en ekonomisk kris med massarbetslöshet, ökade priser, högre skatter, lägre löner och massiva avbrott i form av demonstrationer detta sammantaget med en regering som inte ser sittegna lands bästa de är fast beslutna att inte bara behålla euron utan att acceptera alla krav utan motstånd tillskillnad från Island som satte hårt mot hårt.

Islands befolkning krävde precis som grekerna att privata bank skulder inte skulle betalas och tack vare det (och egen valuta som lät dem öka sin konkurrenskraft) är de på väg tillbaka det kommer nog gå långsammare i och med eurokrisen som har negativa effekter inte bara för eurozonen men till skillnad från Grekland har de på kort tid kommit tillbaka.

Permalänk | Anmäl #29 Tor, 2011-10-30, 15:23

Kolla in detta, låter nästan för bra för att vara sant.

http://www.e24.se/business/bank-och-finans/sa-desarmeras-bankbomben_3149...

Möjligen ett sätt att enkelt komma tillrätta med framtida problem ?

Permalänk | Anmäl #30 Mats F Eriksson, 2011-10-31, 21:51

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.