Skärpta revisionsregler krävs för att hindra kommande kriser

Vi vet alla vad som händer om vi som privatpersoner lever över våra tillgångar och försöker finansiera en överkonsumtion med krediter. Krediterna blir dyrare och dyrare och till slut tar de helt enkelt slut. Vi har fastnat i en lånefälla. Detsamma gäller företag. Vi ser nu i Europa att samma problem gäller stater. Enskilda länder har under lång tid finansierat stora budgetunderskott med krediter och i en sådan utsträckning att lånefällan slagit till. Hur kunde något sådant här hända och hur undviker vi att det händer igen?

En förklaring är att det inte har funnits incitament för politiker att ha en transparent redovisning. Men den bekymmersamma ekonomiska och finansiella utvecklingen leder till att det nu finns förutsättningar att genomföra nödvändiga förändringar av den statliga redovisningen och revisionen. Sverige har i andra sammanhang varit ett föregångsland när det gäller att värna stabila statsfinanser. Vi var till exempel tidiga med att upprätta ett finanspolitiskt ramverk och har inrättat system för uppföljning av dess efterlevnad. Trots detta återstår fortfarande en hel del att göra innan Sverige ligger i framkant inom det statliga redovisnings- och revisionsområdet.

För att nå en mer framskjuten position är följande tre förändringar centrala:

• Det krävs en ökad internationell harmonisering av redovisningsregler och revisionspraxis.
• För att värna revisionens förtroende och trovärdighet får främjandet inte gå så långt att integritet och oberoende kan ifrågasättas.
• Kommunikationen kring revision måste stärkas för att öka förståelsens för revisionens innehåll.

I den privata sektorn pågår en viktig debatt om revisorernas roll, hur de utför sina uppdrag samt vilka förväntningar vi ska ha på dem. Vi behöver motsvarande diskussion om granskningen av den offentliga sektorn. Här har granskningen blivit både svårare och viktigare. Skuldkrisen inom EU visar tydligt att de offentliga finanserna måste styras och genomlysas så att välfärden inte äventyras. En från regeringen oberoende och trovärdig granskning kan här ge riksdagen viktiga bidrag i dess utövande av kontrollmakten.

Samtidigt har viktiga förändringar och förbättringar i regelverken för redovisning och revision beslutats såväl internationellt som inom EU. Sverige behöver nu införa dessa regler. Det är inte bara en fråga för regering, riksdag och långivare utan också av stor betydelse för medborgarnas möjlighet till insyn. Ytterst är detta en demokratifråga. Medborgarna måste veta att makten granskas och få kunskap om granskningens resultat. Men makten måste också veta att maktutövandet i alla dess former kommer att granskas av en oberoende part.

Modernisera redovisningsreglerna inom staten

Sveriges finanspolitiska ramverk har varit ett föredöme i utvecklingen av en förstärkt ekonomisk styrning av de offentliga finanserna. Men det räcker inte att enbart styra utgifter för att undvika ekonomiska obalanser. Man behöver också en förbättrad ekonomisk redovisning. Detta är en fråga som den internationella organisationen för revisorer i den privata sektorn (IFAC) har drivit länge.

På europeisk nivå har frågorna om statlig redovisningspraxis seglat upp högt på agendan och detta på goda grunder. Inom EU har vi lärt oss den hårda vägen att en rättvisande bild av statens finanser i grunden kan vara oerhört kontroversiellt men också viktigt för demokratin. Det är därför glädjande att man efter det senaste Ekofinrådets möte beslutat att ta ett steg vidare med att anpassa medlemsstaternas bokföringspraxis, statistisk praxis och prognospraxis till EU-standarder. Frågan är dock vad dessa standarder konkret kommer att innebära när det gäller en utvecklad redovisning som lever upp till internationellt erkänd standard. Skuldkrisen har också medfört ett ökat fokus inom EU på revisionens betydelse för att stärka disciplinen i hanteringen av de offentliga finanserna.

Den svenska regeringens redovisning av det samlade statliga åtagandet sker i budgetpropositionen och i årsredovisning för staten. Denna redovisning har successivt utvecklats men upprättas i likhet med många andra länder inte enligt internationella redovisningsstandarder. Det är dock mycket positivt att notera att regeringen nyligen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att göra en jämförelse mellan redovisningsregler som tillämpas i årsredovisningen för staten och internationella redovisningsstandarder (IPSAS och IFRS). ESV ska redogöra för väsentliga avvikelser och där det bedöms lämpligt lämna förslag till kompletteringar i syfte att ytterligare utveckla och anpassa redovisningen i staten till internationella standarder.  Sverige har här en möjlighet att utveckla redovisningen och därmed på samma sätt som när det gällt finanspolitiskt ramverk bli en förebild för andra länder när det gäller ökad transparens i den statliga redovisningen.

Klargör revisorns främjande roll i förhållande till oberoendet

Utvecklingen under senare år har ställt revisorerna på prov och det råder ett stort förväntningsgap vad gäller vad revision är eller borde vara.

Olika intressenter har olika förväntningar på revisorer. De som granskas vill ofta ha förslag till förbättringar som kan främja verksamhetens utveckling. Ägare vill ha en granskning som identifierar problem i tid. Långivare önskar att revisionen ska säkra att de får en rättvisande bild av verksamheten. Medborgarna vill ha information som underlättar deras förståelse för hur skattemedel används.

Det finns numera ett omfattande ramverk med globala högkvalitativa revisionsstandarder, vilka i stora delar också har tagits fram i samverkan med IFAC:s standardsättande organ och i grundläggande delar är gemensamma med den privata sektorns. Kraven har skärpts såväl på de som redovisar som de som reviderar. Fokus har ökat på ansvar för såväl redovisningen som intern styrning och kontroll. I Sverige är vi nu mitt uppe i denna process. Från med i år följer all statlig revision i Sverige internationella standards för finansiell revision.

Men det räcker inte med att utveckla standarder och metoder för att revisionen ska fungera väl. Revisionen måste också se till att den uppfattas som trovärdig. Här aktualiseras frågan om revisionens oberoende i relation till den som ska granskas. Revisionens främjande uppdrag måste därför balanseras mot behovet av underlag för ansvarsutkrävande. Kan man fortfarande uppfattas som trovärdig och oberoende om man går för långt i att främja?

Detsamma gäller naturligtvis för granskningen av statlig verksamhet. Det är därför inte förvånande att det just nu inom EU diskuteras att införa regler för att hindra att just främjandet går ut över oberoendet. Det politiska systemet ser tydligt att revisionens främjande har närmat sig en gräns. Detta är något som revisorerna och revisionsbranschen själva måste ta på största allvar. För Riksrevisionens del är det grundlagsfästa kravet på oberoende en viktig bas att verka från.

Förbättra kommunikationen kring revisionsrapporterna

För att granskningen av maktutövande ska fungera effektivt krävs att kommunikationen om revisionens resultat fungerar väl. På så sätt kan riksdagen och medborgarna få ett underlag för utövandet av sin kontrollmakt. En god kommunikation och transparens bidrar också till en ökad kvalitet i revisionen.

Riksrevisionens effektivitetsgranskningar får ett gott genomslag i media och bland de viktigaste intressenterna. Transparensen har också ökat sedan årsskiftet då regeringen nu svarar på varje rapport genom en särskild skrivelse till riksdagen. För den årliga finansiella revisionen är bilden delvis annorlunda eftersom den är mer riktad och avgränsad till behoven hos myndigheter och regeringskansli. Emellertid måste även dessa rapporter - som finns tillgängliga på Riksrevisionens webbplats - kunna läsas av en vid skara intressenter och kunna förstås av en intresserad allmänhet.

Revisionsrapportens innehåll är en viktig fråga. Utvecklingen av internationellt anpassade revisionsmetoder har lett till en ökad standardisering av rapporterna. Effekten av detta är att rapporterna kan bli svårare att förstå för huvudmän och medborgare. Många anser att innehållet i revisionsrapporten inte är så informativt som det skulle kunna vara. Forskning visar att användarnas uppfattning av revisionens kvalitet påverkas av hur kommunikationen av revisionsrapporterna sker.

Få medborgare har en klar uppfattning vad revision är och vad revisorn gör. Till det kommer att många revisionsrapporter är svåra att förstå. I relation till de som granskas kan den skriftliga kommunikationen kompletteras med muntlig dialog. Men i relation till medborgarna är det dock ett större hinder för möjlighet till insyn. Till det tidigare nämnda förväntningsgapet finns risk att ett informationsgap kan uppstå.

Riksrevisionen är medveten om problemen och arbetar aktivt med att förbättra tillgängligheten på olika sätt. Arbete med att förenkla språket i rapporterna pågår och webbplatsen har gjorts om i syfte att förbättra insynen.

Avslutningsvis bör vi ta tillfället att, i skuggan av den oroande ekonomiska och finansiella utvecklingen, genomföra nödvändiga förbättringar inom det offentliga redovisnings- och revisionsområdet.

Claes Norgren (3 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40416

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det hjälper inte med skärpta regler om inte reglerna följs. Vi vet ju hur riksdagsledamöterna hittar på bidrag för dubbelboende riksdagsledamöter som sedan används av riksdagsledamöternas anhöriga för att kunna bo gratis i Stockholm.

Men, allvarligt talat, så är det inte revisionerna som är grundproblemet i dagens skuldkris utan att penning- och finanspolitik förts som innebär att man har kompenserat en dålig industriell tillväxt med konsumtion istället för att strama åt och rätta munnen efter matsäcken.

Kortsiktig konsumtion kostar.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-10-27, 07:56

"...det inte har funnits incitament för politiker att ha en transparent redovisning."

På Newsmill produceras det sanningar stup i kvarten.
Det demokratiska mandatet är alltså inte nog för att politikerna ska ha koll på läget!?

För Karls Marx var den ekonomiska kollapsen en självklarhet, den genereras av systemet självt, men nu handlar det alltså om att politikerna inte haft tillräcklig anledning att...(incitament) att ha kontroll över ekonomin.

Jag har begärt att riksrevisionen tittar på SJABs centralisering av utbildning till SJ Service Academi, den sämsta utbildningen i min lokförarhistoria för den delen, vilket var ett av mina incitament. SJAB sitter och skriver ut biljetter till maxpris för varje enskild medarbetare och kan därför maximera skatteavdraget. Det är inte snack om någon som helst rabatt, eller "sista minuten" - nej fullt pris, så man kan mata SJABs ekonomiavdelning med fina avdrag. Samtidigt stjäler man tid för resor för personalen.

Det finns inget intresse hos makten generellt att visa upp sin skröplighet. Offentlighetsprincipen måste tillkämpas och offentlig insyn är ingenting som pryder EUs skrivbord.

Håkan Juholt talar om solidaritet för 170 000:- i månaden och Anders Borg om ordning på finanserna med ett hus som värderas till 3, 2 miljoner med lån på 3,6 miljoner. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13828355.ab

Inte ens en valförlust är ett incitament för att ha någon som helst kontroll överhuvudtaget. Henrik S Järrel som en framstående representant för den moderat arbetslinjen har efter 5 år och 34 000:- i månaden ännu inte nått arbetsmarknaden.

Det ska bli intressant att höra snickarens förklaring på den ekonomiska kolapsen. Om man inte skulle spikat mer...eller prästens, att man ber för lite.

Incitamentera mera och transparantera?
jag tvingas nog vibrera och transpirera mera.

Permalänk | Anmäl #2 u_17443, 2011-10-27, 08:18

Dock vill jag ge kredit till Claes Norgren för hans lojalitet mot det parlamentariska systemet och hans tjänstemannamässiga korrekthet. Det råder inget som helst tvivel om att hans högsta revolutionära drömmars formulerades i sista stycket.

"Avslutningsvis bör vi ta tillfället att, i skuggan av den oroande ekonomiska och finansiella utvecklingen, genomföra nödvändiga förbättringar inom det offentliga redovisnings- och revisionsområdet."

Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt och tacka för att ha fått ta del av denna tjänstemans enastående korrekthet och tunnelseende. Han kommer aldrig någonsin att återfinnas i något demonstrationståg eller i en strejk. Han kommer aldrig någonsin att sänka fanan när konungen passerar och kan därför helt avföras ur SÄPOS register. Jag har aldrig någonsin träffat på någon artikelförfattare som med så små medel, så uppriktigt, velat så väl som Claes Norgren och jag menar det.

Permalänk | Anmäl #3 u_17443, 2011-10-27, 08:30

Claes Norgren, tack så mycket för en intressant artikel som jag som f d medarbetare på gamla riksrevisionsverket gärna instämmer i. Man kunde lägga till att om det finns land i Europa som levt över sina tillgångar och som finansierat sin offentliga sektor med lån istället för skatter, så är det Grekland. Under de senaste åren har det statliga budgetunderskottet varit omkring 10 % eller mer av BNP. Till EU rapporterade man dock ett betydligt lägre underskott och ingen kollade siffrorna. Konsekvenserna är märkbara i hela eurozonen. Grekland har ett av Europas ålderdomligaste statliga revisioner som mest sysslar med ex-ante kontroller. Någon effektivitetsrevision enligt den svenska modellen förekommer inte. Ingen granskar tydligen de tillsynsmyndigheter som borde ha larmat om den felaktiga finansstatistiken. Nu inser man i Grekland att en djupgående reform av statsförvaltningen och skattesystemet är nödvändig för att man klara krisen på sikt och främja ekonomisk tillväxt. I det läget är stöd från andra länder välkommet. Riksrevisionen kunde sprida sina erfarenheter av effektivitetsrevision till Grekland. Det är bråttom.

Permalänk | Anmäl #4 Mose Apelblat, 2011-10-27, 18:52

Tack Claes för ett mycket intressant inlägg!

Fallet Grekland visar på behovet av en fortsatt internationell harmonisering och ambitionshöjning när det gäller offentlig redovisning och revision, något som du också trycker på.

En transparent redovisning och en effektiv revision löser inte alla problem, men jag är övertygad om att dessa "ordning och reda-faktorer" är viktiga i den ständiga kampen mot områden som korruption och fusk som i sin tur har avgörande påverkan på länders ekonomier.

Jag noterar att du menar att vi har en del att göra också på hemmaplan. Det är klokt, för det är farligt att stanna upp och slå sig för bröstet.

Du tar också upp behovet av att informera mer om revisionens roll. Det är rätt, men jag tror att tiden är mogen att faktiskt förändra revisionen så att den bättre matchar alla nya förväntningar. Så är det i alla fall på den privata sidan. Inte minst måste revisorns rapportering, som idag upplevs vara alltför digital, förändras.

Vi väntar nu på EU-kommissionens förslag (ska offentliggöras 23 november) om förändrad revision på den privata sidan. Ska man döma av det som läckt ut från Kommissionen kan vi se fram emot en fortsatt intensiv debatt om revision. Det är bra, för alla goda krafter behövs för att forma morgondagens revision.

Permalänk | Anmäl #5 Dan Brännström, 2011-11-03, 11:41