Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-10-25 22:10, Uppdaterad: 2011-11-02 14:11
Moderaternas förra idéprogram handlade i hög grad om individen och ganska lite om samhället. I det nya idéprogrammet finns också en berättelse om människan som samhällsvarelsee och om vad som kan vara den goda politiken, skriver Andreas Norlén och Hans Wallmark, riksdagsledamöter (M).
Andreas Norlén är riksdagsledamot (M) från Östergötland.
Hans Wallmark är riksdagsledamot (M) från Skåne och ledamot av Moderaternas partistyrelse.
I fredags antog Moderaternas partistämma i Örebro ett nytt idéprogram som tillsammans med handlingsprogrammet är det viktigaste dokumentet för den som vill veta var partiet står ideologiskt och politiskt. Moderaterna visar tydligt att det fortfarande är ett liberalkonservativt parti!
De ideologiska rötterna är tydligt förankrade i den konservativa tanketraditionen. När Allmänna valmansförbundet bildades 1904 var såväl socialdemokrater som liberaler de främsta motståndarna. Med åren kom dock liberalismen att ge allt större avtryck i tankar och förslag. Under efterkrigstiden har de olika traditionerna allt mer kommit att vävas samman. Sedan 1970-talet har det i olika programskrifter angivits att Moderaternas politik vilar på en liberalkonservativ bas.
Med Nya Moderaterna kom starten för en nödvändig omprövning av ett antal politiska vägval. Arbetslinjen med alla dess facetter lyftes fram, skattelättnaderna riktades i första hand mot låg- och medelinkomsttagare och synen på arbetsrätten förändrades. Attityden var också att i långt större utsträckning lyssna. Det handlar om förankring i hela Sverige och i alla delar av samhället.
Inför årets partistämma har det förts en omfattande debatt om Moderaternas ideologiska och politiska vägval. Innebär de nya texterna att partiet övergivit sina grundläggande värderingar och upphört att vara ett idéburet parti?
Debatten i Örebro liksom det nu antagna nya idéprogrammet visar att den ideologiska nerven är lika levande som förut. Däremot kommer alltid samtidens utmaningar att kräva samtidens svar. På många sätt knyter man an tydligare än tidigare till både den liberala och den konservativa idéströmningen.
2001 års idéprogram var briljant formulerat, pregnant och konsekvent. Däremot handlade det i hög grad om individen och i ganska liten utsträckning om samhället som vi alla är en del av och skapar tillsammans. 2011 års idéprogram har människan som utgångspunkt och det framgår tydligt att det syftar på människan både som individ och som samhällsvarelse. Den enskildes frihet lyfts fram, men också vars och ens ansvar såväl för sig själv som för sina närmaste och för hela samhället.
Friheten och ansvaret är i en mening varandras motsatser men också varandras förutsättningar. De bildar tillsammans det viktigaste begreppsparet i den liberalkonservativa - och därmed i den moderata - idétraditionen. Den enskildes frihet att forma sitt liv i enlighet med sina egna drömmar och förhoppningar, styrd av sitt eget förnuft, balanseras av en insikt om förnuftets och förmågans begränsningar, om att vars och ens ansvar sträcker sig längre än till ansvaret för den egna personen - och om att en del av oss i olika skeden av livet inte förmår att axla ansvaret för det egna livet utan är beroende av andras stöd. Som förälder har man ett ansvar för sina barn, som vuxen har man ett ansvar för sina åldrande föräldrar, som medborgare har man ett ansvar för att bidra till hela samhällets utveckling, genom sitt arbete, genom att betala skatt och genom att vara en god medmänniska. I en del situationer måste man sätta ansvaret för andra före sin egen lycka, rentav före sitt eget liv.
I det nya idéprogrammet finns också, på ett tydligare sätt än förr, en berättelse om vad som kan vara den goda politiken. Det handlar om staten och kommunerna som positiva och nödvändiga beståndsdelar i samhällsbygget. Berättelsen är inte ett försvar för den allomfattande staten, politiken som sväller över alla bräddar, utan ett ställningstagande för en realistisk syn på det politiska systemets uppdrag och möjligheter. Målet är varken en nattväktarstat utan någon form av välfärdspolitik eller en socialstat som strävar efter att lägga människors liv tillrätta i varje detalj. I stället är målet en stat med ambitiösa välfärdssträvanden, som ger var och en största möjliga utrymme att forma välfärdens tjänster efter sina egna och sin familjs behov och önskemål.
För att politiken ska vara en god kraft måste de förtroendevalda också inse de begränsningar som de ekonomiska förutsättningarna innebär och agera ansvarsfullt med utgångspunkt i detta. Idéprogrammet har kritiserats på en och annan ledarsida för att där talas om vikten av ordning i de offentliga finanserna med ordval som liknar Anders Borgs. Sanningen är dock att vaktslående om ordnade statsfinanser är både en praktisk förutsättning för att kunna bedriva trovärdig politik och en i hög grad ideologisk, liberalkonservativ, utgångspunkt. Ansvaret är ständigt närvarande. Exemplet Grekland visar konkret att ingen trygghet finns om välfärdssystemen vilar på lös ekonomisk grund. Ideologiskt skulle en konservativ lyfta fram förvaltarskapstanken och säga att ingen generation ska skicka notan för sin konsumtion till barn och barnbarn, medan en liberal med sinne för låga skatter inser att långvariga budgetunderskott i realiteten är uppskjutna skattehöjningar.
Moderaternas nya idéprogram visar att partiets ideologiska grund fortfarande utgörs av det liberalkonservativa idéarvet, där friheten och ansvaret utgör kärnan. Det gällde 2001 och det gäller i minst lika hög grad 2011.
Moderaternas idéprogram väcker debatt pga av skrivningar om partiets kamp för demokratin.

Idéprogrammet visar att M tvingas anpassa sig till S-värderingar

Synen på politikens gränser skiljer Reinfeldt och Juholt åt

M:s förvaltande av välfärdsstaten inte nog för valvinst

Om att använda historia för politiska syften

Högerns historia mer komplicerad än kritikerna tror

Även statsministern har dålig koll på sin partihistoria

Sanningen om Moderaternas inställning till apartheid

Statsvetare: Vänstern och högern införde demokratin tillsammans
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Idéprogram är en sak. Frågan är exakt vad vilka åtgärder som vidtas och vad följderna av dessa åtgärder blir. Det mesta av det ni skriver kan vara hämtat från vilket parti som helst.
Ni skriver att skattelättnaderna riktades mot låg- och medel- inkomsttagare. Ledsen grabbar men det ser jag inte.
I övrigt har ju er politik varit att öka konkurrensen på arbetsmarknaden och på så sätt pressa lönerna.
Dessutom så har ni ju gjort allt vad ni kan för att jävlas med äldre, sjuka och arbetslösa.
Den frihet ni talar om gäller bara den rike.
"Ideologiskt skulle en konservativ lyfta fram förvaltarskapstanken och säga att ingen generation ska skicka notan för sin konsumtion till barn och barnbarn, medan en liberal med sinne för låga skatter inser att långvariga budgetunderskott i realiteten är uppskjutna skattehöjningar."?
Nu ska vi se...
Moderaterna var alltså liberalkonservativa.
"ingen generation ska skicka notan för sin konsumtion till barn och barnbarn"
- Hur fungerar den tanken med kärnkraft och kärnkraftsavfall?
" medan en liberal med sinne för låga skatter..."
-Finns det liberaler med sinne för höga skatter?
"långvariga budgetunderskott i realiteten är uppskjutna skattehöjningar"?
-Vad betyder detta för den utförsäkrade? Ska moderaterna fortsätta att utförsäkra folk eller höja skatten? Jag fattar inte vad meningen betyder?
Det med "liberal" är det där Arkelsten menar att ert parti drev fram kvinnlig rösträtt? Är "Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt" i själva verket Moderaternas första tankesmedja?
Tacksam för svar.
Jag undrar en sak.
Nu när moderaterna försöker ändra sin historia med lögner som att det var de som byggde upp välfärdssamhället till att det var de avskaffade apartheiden i Sydafrika varför för dem samma politik som de har gjort i över 90 år nämligen att på alla sätt gynna den rika övre medelklassen och överklassen.
Det blir bara löjligt att prata om ett socialt samhällskontrakt när moderaternas skattesänkningar har givit den rikaste tiondelen i Sverige 60% av skattesänkningarna enligt riksdagens utredningstjänst. Samtidigt som ännu mer av det vi en gång ägde tillsammans säljs ut och dessutom fungerar sämre idag än tidigare av SNS rapport att döma så leder inte privatiseringarna till bättre kvalitet eller att det blir billigare utan snarare tvärtom.
Så vad är egentligen nyheten hos de sk nya moderaterna? När egentligen ingenting har förändrats i deras realpolitik utan bara förpackningen men högern har ju alltid hellre velat prata om yta än innehåll.
Så min fråga till alla högerdebattörer här på newsmill ja ni är ju rätt många här vad är egentligen förändringen hos moderaterna förutom propagandaminister Schlingmanns kosmetika?
Det finns i stort sett inget konservativt i Moderaternas program. Det är en helt liberal historia.
Väldigt vad svårt man har med historien förresten...
Moderaterna är alltså både liberala och konservativa sedan gammalt. I och med sin nya berättelse om "människan som samhällsvarelse" har dom blivit socialister också.
Ni som protesterar, glöm inte bort att helgens stä(m)ma både gick till storms för LAS och ventilerade idéer om kvotering.
Moderaterna tror att ett parti som är både liberalt, konservativt och socialistiskt på en och samma gång tillfredsställer alla väljares politiska preferenser och därför får sitta kvar länge vid köttgrytorna.
Men det brukar bli så att den som fjäskar för alla tillfredsställer ingen.
"I stället är målet en stat med ambitiösa välfärdssträvanden, som ger var och en största möjliga utrymme att forma välfärdens tjänster efter sina egna och sin familjs behov och önskemål."
Fina ord, Andreas Norlén & Hans Wallmark, för att beskriva en politik som går ut på att skattepengar via korrumperade tjänstemän ska flöda rakt ned i mer eller mindre kriminella företagares fickor.
Om inte någon sätter stopp för detta så kommer Sverige att förblöda.
"Det finns i stort sett inget konservativt i Moderaternas program. Det är en helt liberal historia."
#4 Sten Figaro. Man undrar hur denna liberalism går ihop med den moderata riksdagsledamoten Abdirizak Waberis åsikt att Sverige ska styras av ålderdomliga sharia-lagar och kvinnans roll är att vara fastkedjad mellan spisen och sängen.
Det är ju i grunden positivt att dagens företrädare för högern är angelägna om att inte förknippas med sina föregångares kamp mot demokrati och utjämning av levnadsvillkoren för det svenska folket. Men att gå så långt att man börjar med ren historieförfalskning, borde väl t o m "de nya moderaterna" hålla sig för goda för.
#7. Det är klart att vettvillingar söker sig till alla partier och de etablerade tar gärna emot muslimska sådana.
Två kända och mycket väletablerade göteborgsmoderater, som var konservativa nämligen Stig Gunne (skrev ett helt partiprogram till Högerpariet på 60-talet) och Kapten Heyman, har lämat moderaterna i protest.
Samhällets roll? Den är snart icke existerande. I allt fler områden kapitulerar samhället i sin roll, och lägger över detta på marknaden som istället förväntas axla ansvaret som samhället tidigare haft. I medborgarens intresse.
Det man inte riktigt verkar förstå är att marknaden har inget medborgaransvar, ingen moralisk plikt att se till att människor har det bra. Marknaden har bara ett krav; avkastning till ägarna. Dessa ska nu ta över samhällsansvaret. Vill vi verkligen det?