Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Moderaternas partistämma

Fredrik Johansson om Moderaternas partistämma

Stockholmsmoderaterna måste engagera sig i värnskattefrågan

2030 kommer Stockholmsregionen att sakna 73000 högutbildade. Det borde vara det självklara ingångsvärdet när moderata politiker från Stockholm debattar skatter och marginalskatter på den pågående moderata partistämman. Mycket står på spel när regeringen inte avskaffar värnskatten, skriver Fredrik Johansson, från Stockholms Handelskammare.


Om författaren

Analys- och Policychef vid Stockholms Handelskammare.

Regionplanekontoret vid Stockholms Läns Landsting gör bedömningen att Stockholms län 2030 kommer att lida ett kompetensunderskott på 73 000 högutbildade personer. Den exakta siffran kan naturligtvis diskuteras, men hur man än vrider och vänder på frågan så sitter huvudstadsregionen på en tickande kompetensförsörjningbomb.

Konsekvenserna för tillväxt, näringslivets utveckling, övrigt jobbskapande, offentliga finanser etc kommer att vara betydande. För Stockholm, men också för övriga landet. Blir prognosen verklighet kommer företag som vill växa här tvingas söka sig till andra delar av världen för att hitta de medarbetare de behöver. Alla talar om hur vår framtida konkurrenskraft måste växa ur kunskap, forskning och innovation.  Men om de som ska stå för kunskapen inte finns att rekrytera kommer vi obönhörligen hamna lägre i förädlingskedjan och tappa i konkurrenskraft.

Beräkningar som konsultföretaget WSP gjort åt Stockholms Handelskammare visar att 40 procent av den ekonomiska tillväxten i hela Sverige fram till 2030 - dvs under samma period - kommer från Stockholmsregionen. Detta är följaktligen inte ett snävt regionalt problem. Klarar inte det kunskapsintensiva näringslivet i huvudstadsregionen sin kompetensförsörjning så betalar hela landet genom lägre välstånd och färre jobb.

Detta perspektiv är påtagligt frånvarande i svensk skattedebatt. Det gäller nationellt. De inkomstskattesänkningar som har genomförts har varit ämnade att öka det mer omedelbara arbetskraftsutbudet. Det har varit viktigt och riktigt. Men samtidigt har behovet av att sänka de högsta marginalskatterna fått stå tillbaka. Och det handlar inte bara - om ens alls - om statsfinansiella prioriteringar. I fallet värnskatten gör det definitivt inte det.

Värnskatten och de höga marginalskatterna diskuteras istället ofta utifrån ett sorts defensivt statsfinansiellt nollsummeperspektiv, där fördelningspolitiska tabeller verkar betyda mer än långsiktig konkurrenskraft.

Men inte heller på regional nivå görs på allvar kopplingen mellan höga skatter på arbete och den långsiktiga kompetensförsörjningen. Även om landstings- och kommunpolitiker i regionen inte har den direkta makten att avskaffa värnskatten och sänka den statliga inkomstskatten, så borde det finnas goda förutsättningar att nå blocköverskridande samsyn om att detta är en långsiktigt viktig fråga för regionen. En viktig komponent för att Stockholm ska attrahera kompetens.

En tillväxt- och framtidsorienterad socialdemokrati skulle här kunna göra gemensam sak med Allianspartierna i Stockholm. Ledande Stockholmspolitiker borde se som sitt ansvar att i sina respektive partier driva frågan om avskaffad värnskatt och sänkta marginalskatter. Detta borde exempelvis vara en prioriterad fråga för Stockholmsmoderaterna på den moderata partistämman.

Vad gör ledningen i Stockholms stad och Stockholms läns landsting för att Sveriges regering ska driva en skattepolitik som stödjer regionens långsiktiga möjligheter att attrahera högutbildade? De höga marginalskatterna är internationellt uppmärksammade, väl kända och redan idag en hämsko på vår attraktionskraft. Vilket regeringen i praktisk handling visat att den inser när den förbättrar den så kallade expertskatten. Vill ett företag ta hit en medarbetare från utlandet och vederbörande tjänar mer än 88 000 kronor i månaden gäller de radikalt lägre skatterna för utländska experter.

Expertskatten är viktig och de förbättringar regeringen genomför är välkomna. Men motsvarande resonemang måste också kunna föras kring vår egen långsiktiga kompetensförsörjning. Hur ska vi få våra egna potentiella experter att vilja utbilda sig och verka i Stockholm, om marginalskatterna förblir bland de högsta i världen?

Vi behöver ha en mycket mer fokuserad debatt kring skattesystemets långsiktiga betydelse för individklimatet i Sverige.

Det är bra att brytpunkten för statlig skatt höjs. Men den långsiktiga ambitionen borde vara att den fasas ut helt. Det är svårt att se någon annan enskild åtgärd som skulle ha större långsiktig positiv inverkan på viljan till utbildning, att ta mer kvalificerade arbetsuppgifter eller att ta ett jobb med större ansvar. Skattesystemet ska inte bara stimulera arbetskraftsutbudet i det korta perspektivet, det måste också uppmuntra den enskilde till långsiktig kompetensutveckling och till att bo och verka i vår del av världen.

I det korta perspektivet måste värnskatten avskaffas. Sverige har inte råd med en snart tjugoårig "tillfällig" skatt, som har marginell eller ingen betydelse för statens finanser (Långtidsutredningen är bara den senaste i raden av bedömningar som visar detta) och som nästan alla bedömare - inklusive Allianspartierna - anser vara skadlig för tillväxten. I perspektiv av de 73 000 saknade högutbildade har vi absolut inte råd med det.

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet vill avskaffa värnskatten. Även om Folkpartiets nyliga landsmöte inte ville binda sig vid en viss tidpunkt, fastslog man dessutom att marginalskatten i Sverige borde pressas ner mot OECD-genomsnitt.  Det borde vara regeringens politik.Men för var och än är det tydligt att starkare krafter i Alliansregeringen bestämmer över frågan.

Moderaterna har partistämma i helgen. Moderata företrädare för huvudstadsregionen har nu en utmärkt möjlighet - för att inte säga ett ansvar - att tydliggöra att dessa förändringar inte bara ligger i regionens, utan i hela landets intresse. Ska 73 000 ytterligare högutbildade personer välja att arbeta i Stockholm 2030 behövs handling nu.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40324

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"2030 kommer Stockholmsregionen att sakna 73000 högutbildade."

Var ska de komma ifrån? Och var ska de och deras familjer bo?

Och handlar det om ingenjörer som utvecklar framtidens teknologier och produkter för medelmåttiga löner eller om de tusentals ekonomer som förskingrar folks pensioner mot sexsiffriga månadslöner och som får så lite över när skatten är betald?

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-10-21, 14:47

Självklart måste värnskatten bort, vår mest omoraliska skatt.

Fast (M) borde omgående ta intryck av den republikanske presidentkandidaten Herman Cain som föreslår ett enkelt, rättvist och mycket konkurrenskraftigt skattesystem, 9-9-9, Dvs 9% moms, 9% skatt på arbete och 9% bolagsskatt, inga andra skatter eller avdrag.

Om (M) kunde leverera 20-20-20 och skriva in det i konstitutionen vore det fantastiskt bra. Då kan politikerna tävla om vem som kunde leverera bäst och mest för pengarna och vi andra fick vara i fred och jobba.

Låga skatter och fri marknad är enda vägen till ett blomstrande näringsliv, det var de förutsättningar som rådde runt 1900-talet då 100-tals världsföretag skapades som fortfarande försörjer oss. Vi behöver en ny sådan period för att skapa nya företag och nya arbeten och välstånd.

Permalänk | Anmäl #2 Johnny Andersson, 2011-10-21, 15:04

Jag har absolut inget emot Johanssons förslag om lägre och mer internationellt normala skatter. Det är i högsta grad nödvändigt och det visas av expertskatten

Redan prioriterar stockholmarna och landets makthavare sig själva med en världsunik fastighetsskatt, som inte är kopplad till fastighetens värde. Dessutom har de ordnat en tusenlapp mindre per månad i inkomstskatt jämfört med många andra kommuner. De lägre skatterna har drivit upp tillväxten i Stockholm och drabbat stora delar av landet. Något som inte är skatter men har gett en liknande effekt med drabbad landsbygd och indirekt ökad tillväxt i Stockholm är jordbrukssubventionerna inom EU och den följande allt större livsmedelsimporten.

Inkomstskatten borde vara lika i alla kommuner och överföras till kommunerna efter parameterar som ger kostnader. Sedan får det lokalt prioriteras. Dessutom borde Stockholm ha en trängselinkomstskatt ett par procent, eftersom befolkningskoncentrationen ger så många uppenbara nackdelar.

Den för moderaterna obekväme Anne-Marie Pålsson föreslog för ett tiotal år sedan ett nytt skattesystem med lägre marginaleffekter, mindre rundgång med pengar och stora grundavdrag för barn. Det är en platt skatt på en viss nivå för arbetsinkomster, kapitalinkomster, näringsverksamhetsinkomster och realisationsvinster. Och den är naturligtvis samma i alla kommuner. De är så korrupta i Stockholm och handelskammaren där verkar ha en samordnande funktion.
http://www.cvv.nu/pdf/75664941.pdf

Permalänk | Anmäl #3 Urban Persson, 2011-10-21, 15:49

Om Stockholm är så framgångsrikt så borde de kunna betala för sig själva. Det hela liktar Irland lång väg. Det vill säga en region som blir framgångsrikgenom lånebaserade skattedumpningar och sdan väntar sig att andra ska etala smällen. Om Stockholm är så framgångsrikt så lär er att betala era bostäder och vägar själv, och se till att något blir gjort.

Permalänk | Anmäl #4 Anders Olsson, 2011-10-21, 18:40

Å herregud. Ännu en en som inte begriper att om man tar bort en skatt så måste de pengarna tas någon annanstans. Inget förslag om hur det skall lösas, från herren på handelskammaren. Lite mer än bara gnäll om höga skatter kan man begära av en person med den positionen.

Nej åter igen propaganda för att de högavlönade skall ha lägre skatt. Uppföljt med hot om att de sk välutbildade kommer att flytta. Men låt dem göra det då. För då ökar konkurrensen på den plats dit de flyttar och lönerna sänks. Problemet löst!

Permalänk | Anmäl #5 Michael Jönsson, 2011-10-21, 22:47

Vill man ha kompetent folk 2030, så lyssnar man först på Björklud om hur viktigt det är med kunskap och forskning.
När man har gjort det så tar man fram forskningen kring klassers storlek i förhållande till åldersgrupp och tillämpar den forskningen (som är opolitisk, så här bör man komma överens över blockgärnserna!)

Sen tar man fram orsakerna till segregeringens orsaker och konstaterar t ex att privatskolorna är segregerande. Då stänger man alla privatskolor och återskapar en gemensam grunddskola med rätt antal elever i varje årskurs.

Sen tittar man på de finansiella problemen för att studera vidare och kommer på att villkoren är så dåliga att det oftast krävs många typer av stöd "hemifrån". Då anpassar man studiemedlen så att det åtminstone inte finns ekonomiska hinder för den enskilde att studera vidare.

Vad har vi hittills uppnått?
Jo, ungarna blir "sedda" av sina lärare. Mer tid kan användas till undervisning kontra sociala problem och hela samhället kan användas som rekryteringsgrund.

Då har vi lagt grunden till den kompetens som behövs.

Sen forskar vi på lönens samband med kompetens och finner att sambandet i stort sett är noll. Det kan t o m vara negativt, att lönen bara betalar lojalitet och inte kompetens. Listan över dom exemplen är oändlig, inte minst nu när vi står inför en ressession som uppstått, samtidigt som vi haft extremt högt avlönande människor att styra upp systemen.

Det finns alltså inget samband mellan hög lön och kompetens.

Ser vi på uppfinnarsidan, på nyskapandet, så har penningen aldrig, alltså ALDRIG NÅGONSIN varit en motor. Det är kreativa, engagerade inspirationsmänniskor som glömmer att äta, nördarna, som skapar det nya.

Vad blir då slutsatsen?

HÖJ VÄRNSKATTEN! Plocka ut så mycket skatt att antalet ungar kan minska i klasserna. Plocka ut så mycket skatt att studiemedlen blir förmånliga.
Så skapar man den kompetens som herr Analys- och Policychef vid Stockholms Handelskammare efterfrågar.

Och är det så att den "högavlönade kompetensen" inte är nöjd med social stabilitet, en fungerande infrastruktur, ett samhälle som går i takt där alla trivs. Om man inte tycker det är tillräckligt värdefullt, så värdefullt att det har ett egenvärde som förtjänar ens tjänster.

DÅ kan man dra åt helvete och flytta utomlands och jag ska hjälpa till att packa väskan.
Samt göra vågen.

(Erik Feldt, chef över Nordea fondavdelning fick under fjolåret 2,4 miljoner kronor i lön. Hans kompetens kostade fondspararna miljardbelopp. Gamla chefer lyfter 150 miljoner i pension etc. Det kanske är det som herr Analys- och Policychef vid Stockholms Handelskammare menar med kompetens. Men då menar vi inte samma sak.)

Det har verkligen varit intressant att stifta bekantskap med Newsmills 6 moderater. Jag är HELT övertygad om att majoriteten av deras väljare inte förstår vad deras företrädare representerar.

Permalänk | Anmäl #6 u_17443, 2011-10-22, 00:23

Värnskatten är ingen fråga för 99% av folket.
Ett förslag som jag vill lägga är följande: Låt värnskatten vara en del av en tvångsåterbetalning av studieskulden. Så länge skulden räcker.
Sverige har ett stort problem i att vi lagt enorma pengar på utbildning av människor som sedan jobbar utomlands och inte bidrar till försörjningen.
Samtidigt påstås ju värnskatten vara en skatt på utbildning. Knappast sant, det är en skatt på hög inkomst.
Mitt förslag skulle innebära att den INTE blev en skatt på utbildning för den som jobbar i Sverige. Medan de som tar sin skattebetalda utbildning till utlandet bör jagas med blåslampa runt jorden av CSN.
Om man tjänar mycket bra otroligt länge förändras "tvångsamorteringen" till en skatt efter en tid men lite solidaritet kanske man kan tänka sig??

Permalänk | Anmäl #7 Sven I Eriksson, 2011-10-23, 17:40

Svenska modellen
annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  4. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stora risker med MP:s energipolitik
  9. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.