Borgerligheten bör lära av S-krisen för att undvika samma förfall

Dom är redan där min unge´man.
Läs Per Garthon och det finns så klart massor av genomgångar kring maktens korruption.
Bland de mer komiska är generalerna i Libyen som byte sida beroende av vilket håll de flesta kulorna gick. Och man bytte även tillbaka, för att i slutfasen komma på att det var demokratirörelsen som var rätt.

Hjulet behöver inte uppfinnas på nytt.
http://www.newsmill.se/artikel/2011/10/14/juholtaff-ren-r-en-fr-ga-om-pa...

(Och vad Timbro generellt betyder för den intellektuella och politiska trovärdigheten har jag aldrig fattat, mer än att deras idéer nu lett till recession.)

Juholt är onekligen en maktspelare i Göran Perssons anda. Känner man sig svag vill man ha ännu svagare personer runt sig. Persson hade en förkärlek att som ministrar att rekrytera unga personer som registrerat flest döda själar till SSU.

Till Juholts olyckor hör att han skiljde sig. Hade denna hustru flyttat med från bostaden i Oskarshamn till ”övernattningslägenheten” i Stockholm så hade Juholt haft rätt till full hyresersättning från riksdagsförvaltningen, i varje fall under en tid. Så långt man nu kan tolka Skatteverkets regler för traktamenten. Kanske finns också rättsfall som belägger praxis. Hade sambon först flyttat till Juholt i Oskarshamn hade det förmodligen också varit OK.

Men sambons behov av ersättningsbostad är knepig att motivera när det var Juholt som flyttade in hos henne och de sedan skaffade en lägenhet i Västertorp tillsammans. Det kan därför finnas skäl för förvaltningens rimlighetsbedömning.

Juholt, eller snarare socialdemokratiska partikansliet, hade redan i augusti behövt en skicklig skattejurist som kunde vaska fram regelverk och utslag från skattemål. Avsaknaden av en brandkår för krishantering är ett exempel på den kompetensbrist som Santesson lyfter fram.

Sedan tillkommer den moraliska aspekten. Juholt satt på en krutdurk efter tidigare politikeravslöjanden. Göran Persson slipper krympning av pensionen eftersom han satt sig på bolag och plöjer ner arvodena i rörelsen, oskattat om det finns förluster. Andra f d riksdagsmän och kommunalråd räddar pensionen på samma sätt genom att ta ut ersättningen som kapitalvinst från bolaget. Eller så jobbar man inte alls, hur ung man än är. En god del av de 100 årliga miljoner i pension som betalas till riksdagsex och dito kommunalpampar kan hänföras till sådant trixande. I den jämförelsen är Juholts ersättning ett piss i Stockholms ström.

Oavsett om det handlar om inkompetens eller smartness hos makthavarna så straffar det sig.

#3 Johnny Andersson...ÄNTLIGEN ett sanningens ord. Då är det bättre att överlämna makten till Mats Quiberg H&K Bank, Bernard Madoff (politisk flykting i USA) , Nordea, Prioritet finans, Enron, Lehman Brothers, Carnegi m fl samt alla fondförvaltare som så nogsamt debiterar sitt arbete med fonder att det inte blir mycket kvar när den debiteringen väl är färdig.

Den ende vi egentligen behöver är väl William Petzäll, ifall det skulle bli krig. Vi måste trots allt visa upp en demokratisk fasad om det smäller och ha en stabil ledare som, tillsammans med kungen, kan leda landet.

Det är ju trots allt viktigt med demokrati.

Istället för att värna den borgerliga regeringen borde Timbro kanske ägna sig åt de hot mot marknadsekonomin som finns som den krympande ekonomin framöver, den stigande arbetslösheten, den växande sociala oron, den överbeskyddade och överskattade finanssektorn osv.

Efter att arbetslinjen genomförts är det positiva en borgerlig regim kan medföra ett passerat skede. Nu växer de negativa sidorna av politiken som roffandet, geschäftet, korruptionen, den sociala oron, den allt sämre välfärden, skolan, omsorgen osv.

Mer av samma politik kommer inte att förbättra läget. Ska den borgerliga regimen överleva måste den tänka framåt och ägna sig åt realiteterna och inte åt stolliga utopier som fri invandring och multikulturalism när man ser i Afghanistan, Somalia och Irak hur det slutar.

Att rädda den offentliga sektorn innan den bryter ihop är förstås det allra viktigaste. Utan den bryter marknadsekonomin ihop och det borde Timbro vara de första att påpeka. Politikens fokus måste flyttas från den allt kostsammare försörjningen av människor från andra länder till en förstärkning av den offentliga sektorn.

Och när man insett det så inser man att samarbetet med Miljöpartiet som bara leder till kaos är det största hotet både mot Sverige och regeringen.

Misslyckas man med att rädda marknadsekonomin samtidigt som Socialdemokraterna är satta ur spel kan utvecklingen ta vägen precis vart som helst.

Nu blev man tydligen censurerad av yttrandefrihetsmarxisterna på redaktionen, man får tydligen inte framföra förslag om direktdemokrati med beslutande folkomröstningar i alla frågor som i Schweiz på Newsmill.

Det fungerar uppenbarligen inte att överlämna ansvaret för ca 50% av BNP till 349 maktgalna, karriärssugna och arvodeshungriga politiska broilers.

Det är lätt att instämma i det mesta av det som Per Santesson säger. Men det är alldeles för tidigt att räkna ut Socialdemokraterna. Och det värsta är att de mycket väl kan bli mycket starkare än just nu bland väljarna genom enkel demagogi. Håkan Juholt är på god väg redan.

#7 Kent Tore Olofsson...socialdemokraternas enda chans är om moderaterna gör bort sig. I det här landet röstar vi nämligen inte för, utan mot och väljarna är nog redan starkt uppdelade i ett tvåpartisystem. "Alliansen" är bara små isflak som moderaterna står på medan man bygger det statsbärande partiet och låter isflaken smälta.

Borgerligheten som helhet är delvis i förfall - Kristdemokraterna är på väg att försvinna och försöker då och då med desperata utspel profilera sig. Jag skulle vilja se Moderaterna samarbeta med SD - det skulle vara det bästa för Sverige!
http://tobbesmedieblogg.blogspot.com/

Mycket bra och träffande analys.