Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2011-10-19 12:10, Uppdaterad: 2011-11-02 14:11
Inte en enda journalist hörde av sig efter min text på Newsmill där jag skrev nästan ordagrant samma sak som Dawit Isaaks närmaste familj nu säger. Inte en enda journalist idkade självrannsakan. Inte en enda journalist trädde fram och öppet erkände att han/hon faktiskt bär en del av skulden för att Dawit Isaak sitter där han sitter, skriver debattören Merit Wager.
Merit Wager, skribent och debattör.
www.meritwagert.wordpress.com
Det är dags att den svenska mediekåren tar sig en ordentlig titt på sig själv, rannsakar sig, idkar massiv självkritik och förändrar sitt ibland aningslösa, ofta hänsynslösa sätt att rapportera. Särskilt när det handlar om människors liv och Sveriges framtid. Den 11 oktober skrev jag en artikel här på Newsmill med rubriken "Svenska journalisters blåögdhet kan ha skadat Dawit Isaak" (Länk).
Den texten förbigicks med isande tystnad av alla journalister, de låtsades inte om det jag skrev. Förmodligen vägrade de att ta till sig den sanning som låg bakom mina ord: att de kanske menar väl, men det blir så fel. Och att erkänna att man har gjort fel ligger inte i den svenska mediekårens natur. Man kan jaga och kritisera och "dreva" mot andra men aldrig se sig själva i vitögat. Från den samlade, starkt Dawit Isaak-engagerade svenska mediekåren fick jag därför inte en enda reaktion. Inte en enda! Däremot reagerade många andra människor, varav en stor del uttryckte att min artikel fungerat som en ögonöppnare för dem.
Idag (19 oktober) bekräftas det jag skrev här på Newsmill för en vecka sedan av Dawit Isaaks barn i Svenska Dagbladet: "Free Dawit-kampen förstör för vår pappa" Dawit Isaaks barn sågar rörelsen i en intervju med SvD. Under rubriken Dawit Isaaks familj berättar för första gången kan vi nu läsa bland annat:
Det är Free Dawit Isaak-rörelsens fel att deras pappa fortfarande är fängslad. Det säger Dawit Isaaks barn, 18-åriga tvillingarna Bethlehem och Yorun, som sågar den massiva kampanj som försöker få den svensk-eritreanska journalisten fri.
Dawit Isaaks dotter Bethlehem säger: Vi har sett hur frågan om vår pappa har växt till en stor politisk fråga, men egentligen handlar den om oss, en familj som har blivit bestulen på vår pappa i tio år. Vi känner oss mördade. De gör inte det här för hans skull utan för sin egen.
Vi vill ta hand om allt som har med vår pappa att göra, precis allt. Vi vill ha bort alla de här personerna som förstör för honom. Vi vill inte tänka politiskt, vi vill bara att pappa ska komma hem.
Och i artikeln i Svenska Dagbladet framgår också att: Familjen hävdar att de som kämpar för Dawit egentligen slåss för egna intressen, som kändisskap, egna karriärer, politik och uppmärksamhet vid prisutdelningar.
Som sagt: inte en enda journalist hörde av sig efter min text på Newsmill där jag skrev nästan ordagrant samma sak som Dawit Isaaks närmaste familj nu säger. Inte en enda journalist idkade självrannsakan. Inte en enda journalist trädde fram och öppet erkände att han/hon faktiskt bär en del av skulden för att Dawit Isaak sitter där han sitter. Och samma oro som jag hyst från första dagen när de två svenska journalisterna tillfångatogs i Etiopien över hur svenska medier nu hanterar deras öde, uttrycker även Dawit Isaaks familj. De drar också paralleller mellan kampanjen Free Dawit Isaak och alla skriverier i samband med den, och det som nu skrivs om Martin Schibbye och Johan Persson i Etiopien. Det påverkar bara negativt, säger Bethlehem Isaak.
Jag har länge känt stort obehag över hur man jippoifierat "kampen för Dawit Isaak". Jag har i min artikel på Newsmill den 11 oktober uttryckt detta obehag och tyckt mycket synd om Dawit Isaaks familj som inte haft någon som helst möjlighet att påverka det framrusande katastroftåg som den svenska medieeliten kört. Detsamma känner jag nu för Martin Schibbyes och Johan Perssons familjer - de är helt i händerna på svenska medier som inte hjälper utan snarare stjälper de anhörigas strävan och möjlighet att få hem sina nära och kära.
Svenska journalister kanske i sin utbildning har lärt sig att i alla lägen och alltid vara "konsekvensneutrala" och de tillämpar det med dårars envishet - även om det går ut över människor vilkas öden de faktiskt på avgörande sätt kan påverka, beroende på om och hur de rapporterar. Det är höjden av falskhet att, å ena sidan utge sig för att vara de godaste av goda som samlar pengar och demonstrerar och trycker t-shirts och håller Dawit Isaak-träffar och samtidigt rapportera om hans fall på ett fullständigt förödande sätt. För mig går det här inte ihop. Men, som jag har skrivit tidigare och som Dawit Isaaks dotter säger: "De som kämpar för Dawit egentligen slåss för egna intressen, som kändisskap, egna karriärer, politik och uppmärksamhet vid prisutdelningar".
Det är skrämmande att journalistkåren så starkt anser sig stå ovanför/utanför anständighet och mänskliga hänsyn att de i åratal fortsatt att förstöra Dawit Isaaks chanser att bli fri. Och nu körs ett liknande race för hans olycksbröder, de svenska journalisterna i Etiopien. Den totala avsaknaden av kulturell kompetens som svenska journalister uppvisar (förutom avsaknaden av självständigt tänkande och empati) är chockerande. Det är samma avsaknad av kulturell och faktabaserad kompetens som också framkommer i deras rapportering på asylområdet.
Aningslöshet, gissande, välvilja som blir "felvilja" på grund av okunskap och partiskhet, oseriösa historier som förvirrar. Därför har journalister inte heller brytt sig om vad "miggorna" (anställda vid Migrationsverket) berättat i mer än fyra år på min blogg: de vill inte få den världsbild som de själva skapat och vill tro på, förstörd. Också här bär svenska medier alltså en skuld för sakernas tillstånd genom ovilja (oförmåga?) att rapportera sakligt och korrekt och utan egna tyckanden och troenden.
Det är dags att den svenska mediekåren tar sig en ordentlig titt på sig själv, rannsakar sig, idkar massiv självkritik och förändrar sitt ofta aningslösa och hänsynslösa sätt att rapportera. Särskilt när det handlar om människors liv och Sveriges framtid.
Hur ska Sverige få Eritrea att släppa journalisten Dawit Isaak?

Därför kampanjar vi för att få Isaak fri

Svenska journalisters blåögdhet kan ha skadat Dawit Isaak

Tyst diplomati ger ingen frihet

Aftonbladet är den eritreanska regimens nya språkrör

Dawit Isaak offer för det odemokratiska medborgarskapet

UD har känt till de nya uppgifterna - men har de agerat?

Nya uppgifter: Läget akut för Dawit Isaak


Svenska styrkan i Adenviken bör frita Dawit

Samhällsekonomiska konsekvenser av IPRED-lagen

Därför var det rätt av Reinfeldt att inte skriva på uppropet om Isaak

Dagens Industris svek mot Dawit Isaak

Pappa räddade många människor genom att strunta i den tysta diplomatin

Uppmärksamheten kring Dawit Isaak har skadat hans sak
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
"Familjen hävdar att de som kämpar för Dawit egentligen slåss för egna intressen, som kändisskap, egna karriärer, politik och uppmärksamhet vid prisutdelningar."
Helt korrekt.
Självklart ska journalisterna vara tysta när det gäller det som innehåller hot i någon form. Det är oerhört viktigt att visa att varje litet hot alltid innebär total tystnad.
Jag hoppas att väderprognosen blir kvar när all annan journalistik är "ansvarsfull"...
Däremot är det kränkande att begära att journalister inte ska åka till länder i krig och det är en viktig princip att hela statens pekuniära förmåga står till förfogande när sen de kidnappade journalisterna ska lösas ut via "tyst diplomati".
Håller med om att det verkar som om media gör det av egenintresse.
I yttrandefrihetens namn vurmar media för Dawit Isaak och de två svenska journalisterna i Etiopien.
Samtidigt gör man allt för att hindra yttrandefriheten genom att smutskasta svenska internetbloggar.
Två politiskt revolutionära händelser senaste veckorna har mötts med medial tystnad:
1. Ilmar Repalu, som med anledning av Malmös situation, vill kunna ta ifrån människor medborgarskapet.
2. Annie Lööf, som vill ha 30 miljoner invandrare till Sverige.
Att mediedrevet koncentreras på Juholt måste bero på att de ger mera status att fälla en partiledare än att informera svenska folket om vart Sverige är på väg.
Den svenska journalismsmens förfall blir allt tydligare. Stanken blir snart outhärdlig...
Att medieaktörer liksom många andra drivs av egenintressen är väl inget att hymla om. Men hur brukar det låta när medierna inte tillräckligt uppmärksammar någon form av förtryck eller annan oförätt? Vilka ramaskrin brukar inte då höjas om t ex så kallad pk-tystnad!?
Nä medierna har ju mest varit intresserade av att göra den nuvarande Alliansregeringen ansvarig för att Isaac sitter där han sitter! -Ingen granskning, ingen kritik av den regering som (S)att vid makten när han fängslades, och ingen fråga, inget krav: Varför gjorde ni inget krav osv! -Nä i mediernas värld så bär endast regeringen Reinfeldt ansvar!
Typisk enögd svensk journalistik! Skaffa f ö BBC, fransk tv, tysk TV (ZDF eller SAT-3t ex) eller CNN och världsbilderna ser inte alltid likadana ut som på svenska!
Journalister har inte som uppgift att driva politiska saker. De skall in för att skriva bra texter, och att beskriva problem allsidigt, så läsaren kan göra vettiga bedömningar med utgångspunkt från sina egna erfarenheter. Det här tycker jag inte att svenska journalister, i allmänhet, gör.
Ja halledudane mig vad synd det är om Merit. Tänk att de dumma journalisterna inte gör som hon säger fastän hon skriver på Newsmill!
Mycket bra artikel. Den tredje statsmakten står allt för ofta oemotsagd, ogranskad och okritiserad
Svenska journalister är hycklare! Dom gapar om yttrandefrihet i utlandet, men censur här!
Den dag dom skriver sanningen om invandringspolitiken och förespråkar yttrandefrihet även här, då skall jag omvärdera dom! Men tills dess förtjänar dom bara vårt förakt!