Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Skolan

Jörgen Krüsell om Skolan

Lärare: Den kommunala skolan är i förfall

Friskolor är inte de enda med kvalitetsbrister. När Skolinspektionen besökte de skolor där jag är verksam fick de över 70 anmärkingar, skriver Jörgen Krüselll, gymnasielärare. 


Om författaren

Författaren är gymnasielärare sedan många år på ett kommunalt yrkesgymnasium

Efter att ha läst Helena von Schantzs och Johan Kants artikel om Kristinaskolan och alla negativa aspekter av friskolor vill jag peka på hur det kan se ut i det kommunala undervisningsträsket. Det finns avarter överallt, inte bara friskolor. Det sker på olika sätt, men slutresultatet blir att man sparar in på barnen för att själv vinna något.

Skolinspektionen besökte de två gymnasier jag varit verksam på nu i våras. Summa kardemumma av detta är över sjuttio anmärkningar fördelat ungefär fifty-fifty mellan de två gymnasierna. Smaka på det igen... Över S-j-u-t-t-i-o anmärkningar medan Kristinaskolan låg på ett tiotal även om dessa punkter var riktigt allvarliga. Det har också varit snack om att min kommun, min arbetsgivare, tvångsförvaltas när det gäller utbildning därför att kvalitet, organisation med mera håller alldeles för låg kvalitet och har för stora brister. För mig vore det ett markerande steg att ta så kanske det händer något. För jag kan inte påstå att det lyssnas på fotfolket. I värsta fall slutar det bara med ett par floskelskrivna dokument långt från hur det egentligen ser ut. Jag har tidigare sett Skolverket och Skolinspektionen som en papperstiger, men hoppas bli motbevisad flera gånger framöver. Lärarens roll i det hela då? Vad pysslar en lärare med på gymnasier som får så många anmärkningar från skolinspektionen?

Att vara lärare idag är på somliga skolor ett omöjligt uppdrag. Vi undervisar inte elever, utan ger betyg för att rädda statistiken. Undervisningen kan aldrig handla om fördjupning om grundläggande kunskaper helt saknas. Vad är det då som saknas? Nedan följer ett ostrukturerat urval över hösten hittills:

  • 1-2 månader innan man får datorer och internet att fungera på gymnasiet denna hösttermin.
  • Undervisningslokaler är byggarbetsplatser när terminen ska börja.
  • Att ens få tag i en DVD-spelare för att kunna visa film kan ta en hel dag.
  • Elever i gymnasiets årskurs 3 kan inte procenträkning. Ändå är de godkända i grundskolans matte.
  • Elever i gymnasiet ligger på mellanstadienivå i engelska samt svenska. Ändå är de godkända i grundskolans engelska samt svenska.
  • 4-5 år i förberedande klasser gör att de med invandrarbakgrund blir redo för gymnasiet. Om det skulle fungera, varför har vi då inte bara 4-5 årig grundskola i Sverige? Skolsatsningen för nya svenskar är ett gigantiskt slöseri med nuvarande upplägg.
  • Om man kan lära sig svenska på 4-5 år och vara redo för gymnasiet, varför då ägna så mycket tid åt svenska under nio års grundskola plus uppväxtåren innan?
  • På mitt och andra gymnasier är det idag blandade undervisningsgrupper där man i samma klassrum ska undervisa årskurs fem och gymnasiet. Hur lägger man upp en genomgång som lärare där? Gymnasiet blir en förlängning av grundskola, det fortsätter till och med att vara grundskola. Alltså MASSOR av elever skrivs idag in på gymnasiet utan att vara i närheten av att vara klara med grundskolan. Vad blir det för gymnasium?
  • Det råder så gott som total frånvaro av speciallärare, ett yrke på nedgång, trots att de behövs nu mer än någonsin. Finns det speciallärare så är risken att de bara används som vanlig klassrumslärare.

Jag tyckte det var bra när man höjde kraven för att komma in på gymnasiet, men vad innebär det i praktiken? De nya hårdare antagningsreglerna blir ett luftslott. En mycket stor andel av alla elever i årskurs ett på mitt gymnasium är inte godkända i sina åtta ämnen som krävs för behörighet. Lösningen? Jo, man klämmer in dem i samma klass som de behöriga, men kallar det för yrkesintroduktion i stället. Följden blir låg undervisningsnivå, förvaring och elevavhopp. Undervisningen blir ett hopkok, ett mellanting som varken passar lärare eller nån av eleverna. Varför är det så här då?

Bland annat för att de blandade klasserna blir billigare och ett par år senare kan man visa upp att ett antal tagit sig genom gymnasiet. Förmodligen med små kunskaper och snällbetyg, så att nån statistiker centralt kan visa att nu är allt på rätt väg. Strutsen sticker ned huvudet i sandlådan som ska föreställa en plats för undervisning.

Så vad ville jag med denna smått desperata text? Jag ville visa att den kommunala skolan knäcks under sin börda där ekonomin inte räcker till, där förkunskaperna är för låga, där stödet saknas, men där vi till skillnad från friskolorna måste ta emot alla elever oavsett om resurserna finns för att klara av det. Kommer någon att orka ta tag i röran i både kommunala skolor samt friskolor? Finns det någon chef som vågar säga: "Kan inte spara mer, mitt uppdrag är omöjligt!"





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40192

6 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Intressant att läsa, tills man kom till raden "Jag ville visa att den kommunala skolan knäcks under sin börda där ekonomin inte räcker till". Vi pratar om världens dyraste skola, ungefär 30% dyrare än den finska där eleverna kan massor och jobbar stillsamt och aktivt på lektionerna. Jag måste därför ta allt annat i artikeln med en nypa salt, och ser då att den är skriven i affektion. Det finns massor med svenska fungerande skolor, mina barn går t.ex i några i Lund. Här har man alltid fokuserat på kunskap och lugn i klassrummen. Det fungerar bra. Om de skolor som Jörgen skriver om inte gör det så borde man börja med det, nu.

Permalänk | Anmäl #1 Tom Eliasson, 2011-10-18, 13:28

Skriver förstås inte om alla skolor, utan där jag har erfarenhet ifrån. Så synd om # 1Thomas tolkar min text som om det är en helhetsbild för alla skolor. Håller med i det du skriver.

Permalänk | Anmäl #2 Jörgen Krüsell, 2011-10-18, 13:30

Ibland får man väldigt primitiva tankar om vad man skulle vilja göra med vissa politiker. Dels de som driver undermåliga skolor och dels de som har till uppgift att se till att skolorna har ett regelverk att hålla sig till och än mer att detta efterlevs.

Det är bara att ta fram ett sanktionsystem: "rätta till detta annars utgår vite om x antal hundra tusen kronor". Efter en månad kommer man tillbaka, och konstaterar man efter en noggrann undersökning att det fortfarande inte är löst så trappar man upp det, efter 3-4 månader så kan man börja tala om att höja till miljonbelopp för varje punkt som skolan falerar på.

Med klara regler, fungerande kontroller och uppföljning av att dessa efterlevs skulle man fixa till majoriteten av skolproblematiken på mindre än ett år det är jag helt övertygad om.

Pengar är en mäktig drivkraft och hotet om sanktioner med höga viten skulle få även de mest rabiata politiker och skolchefer att börja göra det jobb som dom är ålagda att göra.

Hur svårt ska det vara ?

För en borgelig regering borde det inte vara svårt att inse att dessa företag är att jämställa med företag som kör med svart arbetskraft och/eller skattefusk för att uppnå konkurrensfördelar.

Det är fullkomligt ofattbart att detta fått fortgå år efter år.

Permalänk | Anmäl #3 Mats F Eriksson, 2011-10-18, 17:29

Som jag alltid har sagt; detta med dåliga skolor är inte ett friskoleproblem, det är ett allmänt problem. Pengar som borde gå till skolan hamnar på annan plats i kommunbudgeten och ineffektiva organisationer gör att alla budgetposter blir svarta hål. Alltihop är lett av en myndighet som är förblindad av sitt eget storhetsvansinne och manifesterar det genom att skriva styrdokument som varken lärare, elever eller föräldrar förstår. Som kronan på verket har vi en lärarutbildning som inte förser lärarna med relevanta kunskaper utan nästan enbart består av pedagogik och didaktik. Ämneskunskaperna som ska läras ut med pedagogiken och didaktiken lyser dock med sin frånvaro. Ett experiment genomfördes där amerikanska lärare fick utföra elementär bråkräkning och sedan formulera en fråga som uppgiften löser. EN ENDA klarade av båda momenten, hälften misslyckades redan med den mekaniska räkningen. Motsvarande resultat för Kina är 100% i steg ett och typ 85%-90% i steg två. En professor på Chalmers som skrev om det här någonstans påstår att det finns god anledning att tro att Sverige ligger närmre USA än Kina i det här avseendet.

Och mitt i allt detta indoktrinerar vi unga att tro att de får en förmånlig chans i och med kunskaperna. Men kunskaperna och chanserna lyser med sin frånvaro när dessa ungdomar tar steget ut i verkligheten och inser att skolan är en 12 år lång förvaring där knappt något användbart eller nyttigt lärs ut alls. Där står de utan att kunna skriva en korrekt mening eller hålla en godtagbar argumentation och tar sms-lån för att få vardagen att gå ihop helt utan att begripa vad procentsiffrorna i avtalen betyder.

Jag känner att jag lämnade ämnet lite, men min poäng och åsikt är att det finns bra och dåliga skolor. Detta är inte på något sätt relaterat till loggan på fasaden, och det massiva kunskapsraset beror snarare på skolpolitiken som blivit en lekstuga för alla möjliga politiska strömningar på bekostnad av våra barns framtid.

Permalänk | Anmäl #4 Johannes Westlund, 2011-10-18, 21:53

Den svenska skolans förfall är ett ovedersägligt bevis på svenska politikers inkompetens. Hade lärare och andra med kunskaper om skolan fått sköta utvecklingen av det svenska utbildningsväsendet så hade inte situationen sett ut som den gör idag. Nu har istället "visionära" politiker tagit kommandot från de professionella. Följderna av denna politiska ingenjörskonst är katastrofala.

För att slippa ta ansvar för haveriet har politikerna nu istället börjat tala om "den enda vägens politik" och att det inte finns några alternativ till den inslagna vägen. Detta är bara en omskrivning för att slippa en verklig utvärdering av decennier av misslyckad politisk styrning av skolan.

Permalänk | Anmäl #5 Elin Eriksson, 2011-10-19, 08:08

Rapport från en gödselstack.

Men det handlar om hela samhällets utveckling, där bilden kan tecknas med att varje enskild unge har en egen dator, men skolans kan inte fungera på 3 månader. Ungarna drunknar i det massiva upplevelseflödet och den omedelbara behovstillfredsställelsen. Man bombas med förebilder och irrar omkring bland identiteterna utan riktigt längre mening med livet än en vecka framåt eller ett möte på facebook.

Någon har brutit det samhällskontrakt som vill bygga det gemensamma, och det är varken ungarna eller lärarna.
Det är nyliberalerna.

Motivet för en skolgång är långsiktigt, men verkligheten har förvandlats till daytrading.

Förmodligen måste hela skiten rasa samman först innan det åter är dags att bygga på det gemensamma projektet.

Permalänk | Anmäl #6 u_17443, 2011-11-08, 21:22

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.