Håkan Juholt accepterar drevets logik

Mona Sahlin har sagt att de flesta väljarna är “hästväljare”, att de skulle rösta på Socialdemokraterna även om partiledaren skulle vara en häst, ett påstående som empiriskt inte stämmer eftersom hennes så kallade Toblerone-affär förföljde henne till valet år 2010. År 2011 svarar Håkan Juholt att han ska stanna kvar som partiordförande eftersom “många människor” önskar en annan politisk färdriktning än den Allianspartierna har idag. Samtidigt försäkrar han framför journalisters kameror, mikrofoner och anteckningsblock att deras påhittade öknamn inte bekommer honom. Jag tror att det är en felaktig strategi, den tredje stadsmakten har redan återgett en berättelse om Håkan Juholt som regelvidrig partiledare för Socialdemokraterna. Och det ska mycket till för att de ska ge plats för en annan.

Medierna berättade inte det som bloggaren Victor Tullgren upptäckte, och som åklagaren Björn Ericson och även Juholts advokat Hans Strandberg till slut uppmärksammade, att reglerna kring bostadsstödet egentligen inte var glasklara och att det som har kallats för allmän praxis egentligen har varit initiativ av enskilda riksdagsledamöter.

I sin analys i Aktuellt (torsdag-fredag) menar Margit Silberstein att trots de fakta som har uppkommit så kommer drevet mot Håkan Juholt aldrig att dö ut. Han kommer som person att beskrivas med drevets nomenklatur. Ett exempel hon tar upp i Aktuellts 21-sändning är “bidragsfuskare”. Lena Melin menar under lördagen att hyresersättningsdrevets långa livscykel beror på hans allmänna slarvighet. Denna bild bekräftas av SIFO:s Toivo Sjögren som menar att folk uppfattar att Juholt har skaffat bidrag på ett oärligt sätt.

Det verkar som att Håkan Juholt accepterar mediernas beskrivningar av honom eller försöker bortförklara dem. I skrivande stund fortsätter han att be om ursäkt för att han har gjort fel och beskriver sig själv som motståndskraftig mot de lösryckta formuleringar medierna har skapat. Enligt en annan SIFO-undersökning är Juholts förtroende förbrukat hos väljarna, troligtvis för att de fortfarande tror att han har gjort fel.

För att Håkan Juholt ska få nytt förtroende hos sina väljare måste mediebilden förändras radikalt. Antingen sker detta genom ett stort motdrev där medierna själva granskar sin brist på källkritik och journalistikens metoder. Eller så börjar Håkan Juholt, precis som PM Nilsson skriver på Newsmill, att inte bara sätta agendan för sin politik utan även sin mediebild.

Håkan Juholt har uppenbarligen åtnjutit samma förmån som centerpartisterna Erik A Eriksson, Emil Källström och som kanske flera andra riksdagsledamöter har gjort utan att bryta mot reglerna, eftersom riksdagskansliet saknar grund för att kräva tillbaka pengarna. Håkan Juholt kan därmed motsäga mediebilden om att han är en slarvig eller bidragsfuskare då han faktiskt mer eller mindre medvetet har följt reglerna.

Om han lyckas ändra sin mediebild återstår en bild han aldrig kommer att kunna tvätta bort eftersom det går att placera honom i samma kategori som direktörer eller styrelsemedlemmar som har förmånen att ta ut ett högt arvode. Om han ska be om ursäkt bör han samtidigt förklara att det är ett moraliskt fel han har gjort, inte ett juridiskt.

Men drevet inleddes inte med ansatsen att granska riksdagsledamöters löner och förmåner. Det är inte bara Håkan Juholt som tjänar mycket på att röra sig i svenska demokratins korridorer, det gör även övriga ledamöterna i riksdagen, ministrarna i regeringen och statsminister Fredrik Reinfeldt.

Alexander Forsén (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40184

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra, korrekt och en bister verklighetsbeskrivning av medias klappjakt på Juholt.

Permalänk | Anmäl #1 Stefan Windh, 2011-10-19, 17:05