Juristprofessor: Juholts handlande kan bedömas vara bedrägeri

Nu ska jag ge mig ut på djupt vatten en aning. Men vissa av de kommentarer som har gjorts rörande regelverket kring riksdagsledamöter som lämnar felaktiga uppgifter i en begäran om ersättning har gjort mig fundersam och väckt min skepsis. Så jag skall försöka mig på några funderingar ändå, trots att det är utanför min comfort zone.

I det aktualiserade fallet, som alltså rör S-ledaren Juholt, så finns det uppenbarligen skilda uppfattningar om vad som hänt och vad Juholt kände till. Jag tänker därför utgå från ett fiktivt exempel som kanske har beröringspunkter med verkligheten, men huruvida så är fallet låter jag vara osagt. Och, som sagt, jag är inte på något vis specialist och på förmögenhetsbrott (och inte heller känner jag någon blodtörst gentemot Juholt som jag utan att känna tycker verkar vara en sympatisk och mänsklig politiker). Jag tar mig dock friheten att resonera mot bakgrund av min förvånade reaktion på de synpunkter kring rättsläget som dryftats i media.

Ett hypotetiskt scenario

Ponera att vi har en riksdagsledamot som tar emot bidrag för dubbelt boende. Regelverket är i sig tydligt: Om man delar bostaden med någon annan har man inte rätt till full ersättning för boendekostnaden.

Riksdagsledamoten begär ersättning för hela boendekostnaden, trots att han delar bostaden med en annan person (som dessutom är den person som står på bostaden).

Efter en förfrågan uppger riksdagsledamoten felaktigt att han står för hela hyreskostnaden. Ifrågavarande riksdagsledamot har nyligen dessutom varit med på ett seminarium om hur ersättningssystemet fungerar. Ponera nu att vi har dessa omständigheter klarlagda. Kan det vara brottsligt?

Bidragsbrottslagen

Mycket av den politiska diskussionen har kretsat kring den förhållandevis färska lag som kriminaliserar vissa särskilda former av bidragsfusk. Bidragsbrottslagen gäller således för exempel studielån.

Det särskilda med den lagen är, bland annat, att den fokuserar på lämnandet av oriktiga uppgifter och att det räcker med att det finns en fara för felaktig utbetalning till följd av de oriktiga uppgifterna. Men denna lag gäller inte här eftersom den enbart tar sikte på vissa särskilda bidrag.

Bedrägeri

Vad som däremot gäller i vårt fiktiva fall är brottsbalken. Vanliga regler gäller även för riksdagsledamöter. (Jag återkommer till immunitetsfrågan). T.ex. 9 kap. 1 §.

Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.

Objektivt sett finns det väl inte så stora tvivel om att rekvisiten är uppfyllda avseende vår fiktive lagstiftare. Han har vilselett, han har haft vinning och det har lett till skada för den vilseleddda, d.v.s. staten. Om vi antar att beloppet är stort, över hundratusen kronor, talar det desutom för att brottet inte skall anses ringa. Vår riksdagsledamot invänder nu kanske att det var av okunskap som han felaktigt fyllde i att han ville ha full ersättning. En sådan okunskap kan vara av två slag: Den kan hänföra sig till regelverket - han kände inte till reglernas konstruktion - eller till faktiska omständigheter.

Regelvillfarelse

I vårt exempel är det emellertid enbart den första invändningen som lagstiftaren framför. Han visste inte om hur reglerna fungerade. Det är alltså en villfarelse om hur gällande regelverk ser ut som lagstiftaren framför som en ursäkt. Sådana invändningar anses emellertid i allmänhet inte ha någon bärkraft, annat än i undantagsfall. Något sådant undantagsfall föreligger inte här.

Uppsåt

Men det finns fler invändningar som ledamoten gör gällande. En invändning är att han inte hade uppsåt till gärningen - han ville inte berika sig på någon annans bekostnad. Även här får dock lagstiftaren problem. Han var ju med på ett möte om hur systemet fungerade. De blanketter som fylldes i var inte otydliga eller missvisande. I vart fall kan det ifrågasättas om han inte var likgiltig inför effekterna av sitt agerande. Och det räcker ju numer för att uppsåt skall anses föreligga (jmf. NJA 2004 s. 176).

Immunitet

Återstår slutligen reglerna om riksdagsmäns immunitet, i regeringsformen 4 kap. 12 §.

Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.

Det fetstilade signalerar gränserna för riksdagsledamöternas immunitet. Vanliga straffrättsliga regler gäller för det som riksdagsledamöter företar sig utanför uppdraget. Hur pass nära måste kontakten med uppdraget då vara för att immuniteten skall gälla? Räcker det med någon beröringspunkt med uppdraget? Nej. Det skall finnas en ganska nära koppling för att immuniteten skall kicka in. Så här sammanfattade KU rättsläget för några år sedan:

Vad som i detta sammanhang skall avses med utövande av uppdraget som riksdagsledamot borde därför enligt utskottet i enlighet med vad som uttalas i förarbetena till bestämmelsen tolkas restriktivt och begränsas till att gälla ledamöternas verksamhet i kammaren och i andra riksdagsorgan.

Sedan dess har regeln i och för sig flyttats och delvis språkligen uppdaterats men inte ändrats i sak. Immunitetsregeln gäller inte för riksdagsledamoten som lämnar oriktiga uppgifter när han begär ersättning från riksdagsförvaltningen.

Slutsats

I vårt hypotetiska exempel ligger således vår riksdagsledamot litet pyrt till. Men detta är förstås bara ett fiktivt exempel som inte nödvändigtvis har med verkligheten att göra. Hur jag ser då moraliskt på vår fiktive riksdagsledamot?

Jag har svårt att se handlandet som särskilt klandervärt. Vi gör alla fel ibland. Själv strösslar jag med dem. Vissa fel kan emellertid vara ansvarsgrundande även om det inte finns någon direkt illvilja bakom.

Men invändningen, som vår fiktive lagstiftare gör, att han inte känner till regelverket, ja, den kanske klingar litet ihåligt. Om inte lagstiftaren orkar sätta sig in i ett regelverk, hur skall man då se på den genomsnittliga medborgaren?

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/40038

18 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack Mårten, för klargörande artikel!

Permalänk | Anmäl #1 Cogn Esteten, 2011-10-10, 19:13

"Svårt att se handlandet som särskilt klandervärt" säger du.. Om jag hade förfalskat en uppgift om dubbelt boende till Skatteverket och under flera år därför gjort ett avdrag som jag inte haft rätt till så hade jag fått skyhöga böter och/eller fängelse. Kanske andra regler bör gälla för dem som kan kosta på sig lyxen att strössla med fel och misstag? Om barnmorskan bara tappar något barn i golvet ibland, så får man väl ta det med en klackspark, eller hur. Misstag kan ju alla göra...

Permalänk | Anmäl #2 Jan Wiklund, 2011-10-10, 20:33

Att Juholt har begärt för högt bidrag är ju tydligt och han borde också ha känt till regelverket, det är i varje fall ingen ursäkt.

Man måste ändå fråga sig i vilken grad han försökt vilseleda, sambons namn stod ju på hyreskontraktet som han lämnade in. Det är inte bara Juholt som ska klandras för den uppkomna situationen, någon har ju godkänt bidraget.

Permalänk | Anmäl #3 Ulf Carlson, 2011-10-10, 21:00

Vilka ynkryggar sitter i det verkställande utskottet i S som kan uttala sitt fulla stöd för Juholt?
http://runelanestrand.wordpress.com/2011/10/10/juholt-ar-girig-och-ljuge...

Permalänk | Anmäl #4 Rune Lanestrand, 2011-10-10, 21:15

Naturligtvis är det ytterst klandervärt, kan inte förstå artikelförfattarens uttalande, i övrigt en överskådlig presentation av vad som borde gälla.

Ifall folket nu tycker att detta inte är särskilt klandervärt kan man ju undra vart vi är på väg. Sunt förnuft borde ju räcka i ett dylikt fall, och avsaknaden gör mig dyster.

"Sápiens scire vult, fátuus loqui"

Permalänk | Anmäl #5 Gunvi Lundqvist, 2011-10-10, 21:53

Inget av detta hade hänt om de valt Lena Sommestad.

Permalänk | Anmäl #6 Klas Lindelöf, 2011-10-10, 22:16

Mårten Schultz har skrivit en klargörande artikel om ett fiktivt fall med tydliga kopplingar till ett aktuell fall.I det aktuella fallet är vederbörande person inte dum - han spelar dum. Föreskrifterna för rekvision av bidrag till övernattningsbostad finns publicerade på riksdagens intranetsida. Även om han inte läst dem borde han förstått att man inte kan begära full hyresersättningen för en lgh som man delar med någon annan. Det är inte meningen att riksdagen skall subventionera privata bostadskostnader. Vanligt folk knegar på, betalar sina skatter och fuskar inte med bidrag. Juholt har förlorat förtroendet och bör avgå partiets skull. En lex Juholt bör stiftas som inkluderar hans typs av fusk i bidragsbrottslagen. Riksdagens förvaltningskontor bör förbättra sina kontrollrutiner.

Permalänk | Anmäl #7 Mose Apelblat, 2011-10-10, 22:34

Med tanke på hur alliansens misslyckanden när det gäller att lösa de problem med arbetslöshet, dålig skola och brist på kvalitet i vården som man anklagat (s) för, så passar det ju alldeles utmärkt med ett litet mediadrev just nu för att avleda uppmärksamheten.

Risken att Juholt skulle dömas för någon form av bedrägeri är lika med noll, vilket artikelförfattaren och alla andra givetvis redan insett, men det hindrar en ju inte från att plocka politiska poänger på att hålla drevet igång som länge som möjligt.

Permalänk | Anmäl #8 Per L, 2011-10-10, 22:33

Att Juholt drar staten på hela hyran är en sak, men att han uppträder i en "Björn Borg"-tröja tyder på ett sällsynt dåligt omdöme, som ensamt räcker för att placera honom på den politiska sophögen.

http://www.expressen.se/nyheter/1.2413271/svenska-turister-horde-juholt-...

Frågan är inte om Juholt är körd utan hur lång tid det ska ta för partiet att upptäcka det. Juholt kommer aldrig mer att kunna formulera en trovärdig politisk ståndpunkt och att kungspingvinerna skulle acceptera att Juholt och hans redan bedrägeridömde sambo skulle få leva mitt i flocken utan att bära sin del av kylan är helt uteslutet.

Det enda som är riktigt säkert är att sossarna aldrig kan vinna nästa val med Juholt. Men skit samma, Vänstern måste fylla tomrummet efter Sossarna.

Permalänk | Anmäl #9 u_17443, 2011-10-11, 00:47

Frågan är om det är Juholt som är boven eller hans sambo. Det är hon som fått hyran betald.

Permalänk | Anmäl #10 Johan E Karlsson, 2011-10-11, 01:25

#10 Johan E Karlsson...Aspirerar man på titeln "Högste ansvarige för Sverige", så måste man först klara av "Högste ansvarige för en hyra". Efter det är vägen ändå lång...

Permalänk | Anmäl #11 u_17443, 2011-10-11, 05:39

När man, som Juholt, lämnar till riksdagskansliet ett hyreskontrakt med kulbon Åsas namn som ensam hyrestagare för att verifiera sin personliga hela kostnad för bostaden då borde någon form av tankeverksamhet ha ägt rum.

Det är knappast normalt att man lämnar ett kontrakt som står på någon annan för att verifiera den egna kostnaden. När man ändå gör det och sitter med färsk kunskap från ett nyligen besökt seminarium i samma ämne så måste det bero på uppsåt när man negligerar fakta.

Fakta är nämligen att kontraktet står på kulbon Åsa och inte på kulbon Håkan så enligt avtalsrätten är det Åsa som står ansvarig för kontraktet - det är HENNES hyreskostnad.

Nu kan ju Håkan påstå att han är den generösa typen och betalar hela hennes hyra. Men att därifrån få det till att Åsa inte ens bor där är steget långt och medvetenheten hög att man far med osanning.

Som någon annan kommentar påpekade så är det dessutom konstigt att riksdagskansliet godtog Åsas hyreskontrakt som en verifikation för Håkans hyra.

Permalänk | Anmäl #12 Jörgen Trauner, 2011-10-11, 10:38

Jo om Juholt blir åtalad för bedrägeri eller eventuellt trolöshet mot huvudman eller osant intygande vilket jag inte tror så borde också hans sambo åtalas för bidragsbrott. Hon har handlat lika uppsåtligt som han.
Hon har dessutom ingen immunitet.

Permalänk | Anmäl #13 Johan E Karlsson, 2011-10-11, 16:12

Juholt gör det vi alla gör då och då. Det kallas GDSGD dvs Går det så går det. Varför ska en partiledare vara annorlunda än de som röstar på honom.

Permalänk | Anmäl #14 Kristina Ohlson, 2011-10-11, 17:17

Sambon har inget med saken att göra, det är Juholt som har sökt bidraget och han är ensam ansvarig.

Permalänk | Anmäl #15 Ulf Carlson, 2011-10-11, 17:34

Ja om inte sambon visste att bidraget var oskäligt. Om Nisse och Karin söker bostadsbidrag så spelar det ingen roll vem som söker bara att dom är sammanboende.
Vad jag förstår har Juholt och hans sambo gemensam ekonomi.

Permalänk | Anmäl #16 Johan E Karlsson, 2011-10-11, 18:25

Märkligt att inte Juholts sambo inför Juholt ifrågasatte det orimliga i att skattebetalarna skulle stå för hennes boendekostnader.

Och det är minst sagt märkligt att Juholt själv inte ifrågasatte det orimliga i att skattebetalarna skulle ansvara för hans sambos boendekostnader.

Permalänk | Anmäl #17 Goodwin Strawman, 2011-10-11, 20:07

Det här är inte en utveckling som gynnar Reinfeldt. Han hade opinionen under kontroll och kunde svårligen ha misslyckats i en valrörelse mot två klåpare som Juholt och Waidelich. Juholt var helt enkelt en drömmotståndare för Reinfeldt - en Persson-kopia som kan få vilken motståndare som helst att se sympatisk ut.

Nu är risken stor att det kommer in en både trevlig och energisk ledare för sossarna, kanske tom en kvinna som skulle kunna ge Reinfeldt en svår match. Och det är fortfarande gott om tid till valet.

Permalänk | Anmäl #18 Jakob Jonsson, 2011-10-11, 20:23