Därför kommer arbetarrörelsen dominera svensk politik inom tio år

För lite drygt tre veckor sedan publicerades den numera legendariska och otroligt skandalomsusade rapporten "Konkurrensens konsekvenser" av SNS. Reaktionerna från näringslivet och SNS ledning har sedermera lett till att flera högt uppsatta forskare inom de egna leden har sagt upp sig i protest mot hur illa de har behandlats. Det är i ett sådant läge mycket märkligt att Fredrik Segerfeldt i en Newsmill-artikel från förra veckan påstår följande:

"Borgerlighetens smedjedominans beror på att vi på vår sida är mindre ängslig, mer öppen för fritänkare och inte ser institutens roll som partipolitiska aktörer."

Hur Segerfeldt kommer till denna slutsats efter den senaste tidens reaktioner mot SNS-rapporten är givetvis helt ofattbart. Inte nog med att högern och borgerligheten fullständigt verkar ha tappat förmågan till kritiskt tänkande och ifrågasättande, deras "fristående" debattörer verkar nu dessutom satt på sig sina ideologiska skygglappar.

Anledningen till denna förskräckelse är givetvis att den liberala vågen som dominerat svensk, och ofta internationell ekonomisk politik sedan 80-talet börjar nå vägs ände. När en överväldigande majoritet av akademiker, ekonomer och samhällsforskare nu hårt ifrågasätter den politiska ordning som lett oss till finanskris samt randen av ekonomisk- och ekologisk kollaps så är det inte förvånansvärt att borgerliga debattörer känner sig hotade och därmed sparkar bakut mot all form av kritik mot den inslagna vägen. De "sanningar" som varit självklara i tre decennier börjar ifrågasättas och att bryta en politisk hegemoni görs aldrig utan protester från de vars väg man nu lämnar.

Intressant är att Segerfeldt i ett sådant läge beskyller arbetarrörelsen för att vara: "... en centralistisk och auktoritär rörelse" när faktum är att arbetarrörelsen är i en fas av självkritik, nytänkande och framförallt nyfikenhet. En fas som borgerligheten uppenbarligen lämnat.

Exemplen är många: I Göteborg startades nyligen en av flera liknande fristående tankesmedjor av en grupp aktiva socialdemokrater. I Stockholm håller Tommy Waidelich ett seminarium om grunden för socialdemokratins nya ekonomiska politik och har då modet att bjuda in två personer som inte var nådiga med sin kritik (Anna Winsth, chefsekonom på Nordea och Harry Flam, professor i internationell ekonomi). Är detta inte ett bevis på öppenhet?

Produktionsenheter, internationella praktikmöjligheter hos Olof palme center, Wigforssakdemin, Brantingakademin, kriskommissionen, föreläsningsserier över hela landet, tankesmedjor och mycket mycket mer är exempel på en rörelse som tar ny fart.

Men kanske viktigast bland alla exempel är den nyfikenhet som vi i S-studenter ser från forskare, studenter och akademiker ute på landets universitet och högskolor. En nyfikenhet på socialdemokrati och på alternativ till högerns decennium-långa dominans över den politiska dagordningen.

Förvånansvärt är att också arbetarrörelsens egna debattörer i det här utgångsläget verkar vara fullständigt demoraliserade. Att Göra Greider och Leif Pagrotsky plikttroget beklagar sig över den borgerliga hegemonin och den egna rörelsens brist på pengar, makt eller opinionsbildare är att stirra sig blinda på ett problem som alltid funnits men som inte är relevant för skapandet av en progressiv socialdemokrati. Det finns en hel generation av nyfikna unga studenter som har bestämt sig för att förändra samhällsklimatet och vi tänker inte vänta på de gamla ledens godkännande eller på en förbättrad ekonomisk situation.

Vi unga socialdemokrater ser att en förändring av den politiska debatten är nödvändig men också att denna inte kommer till stånd utan att någon sätter fart. Vi S-studenter har redan påbörjat förnyelsearbetet i vår rörelse, frågan är om högern har energi nog att påbörja sin. Om självförnekelsen generellt är på samma nivå som Fredrik Segerfeldts så tvivlar denna skribent starkt på detta.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39872

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Sossarna kommer att ligga på 25-35% om tio år.
Ni har V, MP och SD att tampas med om de övriga 15-20% väljare som inte har en rent borgerlig grundsyn.

Den matchen klarar ni inte av att vinna, så det betyder att det inte blir någon dominans för er del.

Permalänk | Anmäl #1 Mats F Eriksson, 2011-10-04, 10:58

"...arbetarrörelsen är i en fas av självkritik, nytänkande och framförallt nyfikenhet."

I så fall är ni extremt duktiga på att dölja detta, Magnus Nilsson.

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2011-10-04, 11:08

Det jag noterar med arbetsrörelsens budget var att vi barnlösa uppenbarligen inte ska ha samma rätt till förmåner från staten än folk med barn. Ert nytänkande verkar från min synvinkel vara att försöka köpa röster från barnfamiljer och pensionärer. Då jag inte ingår i någon av dessa grupper utan är den som ska betala fjäsket till de grupperna så har er nyfikenhet fått mig att inse vem jag inte ska rösta på.

Permalänk | Anmäl #3 Robert Johansson, 2011-10-04, 11:44

Vi är många som ser problemen med t.ex finanskriser och fri elmarknad. Vi är många som har frågor om detta. Det hade varit bra om Magnus Nilsson hade kunnat ge ett enda exempel på vilka svar (s) har. Utom höjd skatt på transaktioner och sänkt ROT-avdrag naturligtvis.

Rent generellt brukar alla som talar om hur bra de är inte ha mycket att komma med. De som tillför något brukar inte behöva tala om det.

Permalänk | Anmäl #4 Thomas Eliasson, 2011-10-04, 12:14

Det finns i alla fall inga diskussioner på (S) debatthemsida www.s2013.se som heter Socialdemokratisk reformdebatt.

Senaste (sista?) inlägget 2011-06-02.

Permalänk | Anmäl #5 Sandhamn, 2011-10-04, 13:22

Märkligt.
Jag kommer från ett hem med socialdemokratisk anknytning och var med i Unga Örnar och SSU. Att partiet skulle ha några andra syften än att göra sina förträdare till landshövfingar, ambassadörer eller pensionärer med miljoninkomster märktes inte då och märks inte nu heller. Idédebatter som stör dessa syften var och är illa sedda.
Svårare än så är det inte.

Permalänk | Anmäl #6 Greger Morin, 2011-10-04, 17:32

Märkligt med en artikel om idéer som beskriver tankesmedjor och akademier, men inte en enda bra idé som kommit fram från dessa...

Permalänk | Anmäl #7 Ulf Carlson, 2011-10-04, 18:59

Frihets-begreppet har varit "blått" ända sedan 80-talet, det har varit en tydlig framgång för marknadsliberalerna. Efter 30 år har "freedom-feeling" dock flagnat, grabbarna i Timbro har blivit gubbar. Liberalismen är stadd i upplösning som politisk filosofi, kvar finns mest rårakt marknadstänkande. Som allt tydligare visar upp sin oförmåga för medborgarna.

Jag håller med Magnus Nilsson, SSU. Ett nytt "rött" frihetsbegrepp med grön, frihetlig profil håller på att mejslas fram inom (s) och övrig vänster.

Men Magnus, än så länge...bara vi själva tycks veta om det? Men det kommer...och kommer att slå högern med häpnad med kraften i visionerna:-)

Permalänk | Anmäl #8 Gunnel Gomér, 2011-10-04, 20:01

Jag tror...

att de nya "röda" visionerna inte utmejslas inne i partierna. Utan i alla tänkbara grupperingar i det vi kallar "utomparlamentariska" grupper. Några frågor kommer alltid i fokus - miljö, downsizing, personlig & medborgerlig frihet, nya mönster för samlevnad och nya former av omhändertagande av barn och gamla...och sist men inte minst...en ny ekonomisk världsordning. Och nya lokala ekonomiska ageranden.

Det kommer att växa fram UTANFÖR det etablerade...och formas av gemensamma livserfarenheter och behov. Och byggas i egna ekonomiska nya strukturer. Precis så som arbetarrörelsen en gång växte fram och byggde upp sitt eget - på kooperativ basis.

Det är alltså inte på (s) debattplank man ska leta efter framtiden.

Permalänk | Anmäl #9 Gunnel Gomér, 2011-10-05, 16:23