Det är ingen quick fix att byta partiledare.

Det är ganska bekvämt då att stanna kvar i komfortzonen och låta det vara som det är. Att våga tänka utanför boxen kan vara skrämmande. Vem vill ställa upp? Vad har kritikerna för alternativ? Är det personen eller politiken som är felet att väljarna väljer bort oss? Senast igår ville Göran Hägglund att eventuella motståndare skulle kliva fram. Trots att valberedningens nomineringstid inte gått ut än. Jag vill definitivt inte ha en tuppfäktning för det tror jag ingen gynnas av.

Att vara partiledare är nog en av de svåraste uppgifterna som finns. Att därtill vara minister och departementschef är näst intill ett omänskligt uppdrag. Hade jag varit Fredrik Reinfeldt hade jag valt en annan tingens ordning i regeringen. Då hade de andra 3 partiledarna fått bli vice statsministrar och ha friare roller att föra ut såväl regeringens politik som det egna partiets politik. Att nu låsa in de övriga som fackministrar är inte speciellt lyckosamt i alliansarbetet. Det innebär att det enbart är moderatledaren som har officiellt mandat att uttala sig om alla regeringsfrågor. Här behöver ske en förändring. En del debattörer i partiledarfrågan klarar heller inte av att skilja på de olika rollerna. Vi har Socialminister Hägglund, partiledaren Hägglund och personen Göran Hägglund. Visst integreras en del men jag tror ändå att det är viktigt att hålla isär rollerna.

Jag tycker att Göran Hägglund är en bra minister. Han har visat att han är regeringsduglig och inte minst den senaste statsbudgetpropositionen har tydliga kristdemokratiska avtryck. Trots att vi inte fick med en av våra viktigaste frågor denna gång.

Men nu handlar det om partiledarskap. Att vara partiledare handlar om att tydligt presentera den kristdemokratiska samhällsvisionen och lyfta den interna partiorganisationen. Att skapa vilja och entusiasm åt alla de fantastiska människor som gör ideella insatser. Ledarskap handlar bland annat om fyra t´n tid, tillit, tillgänglighet och tilltro. Du måste ha tid som ledare. Tid för organisationen, medarbetare, tid för tankeverksamhet osv. Du måste ha organisationens tillit. Vill han väl är en av de första frågor såväl väljare som partimedlemmar ställer. Tillgänglighet, att vara nåbar för såväl externa kontakter som interna. Det räcker inte att ha andra människor som svarar på frågor från de egna leden. Det behövs en tillgänglighet som naturligtvis kan se ut på olika sätt. Såväl det egna partiet som väljare behöver en stark tilltro. För att lyckas som ledare behöver man också ha en stark tilltro till sig själv. Det duger inte att svara på frågan om varför man är den bästa att leda med att hänvisa till några som undersökningar som visar att man har större förtroende än sitt parti. Du måste ha ett eget varumärke. Centerpartiets nyvalde ledare Annie Lööf marknadsför just nu sitt eget varumärke. Jag är tydlig är hennes budskap i varje intervju.

En del människor är lagspelare och andra är ledare. Hur partiet ser på Göran Hägglunds roll i det fallet bestäms den 28 januari 2012. Fram till dess vill jag ha en öppen process utan tuppfäktning för att kunna avgöra vem som är bästa ledaren. Göran Hägglund har haft 7 år på sig och har 5 valförluster på rad i ryggen går det att vända?

En del kritiker vill tillbaka till kristdemokraternas rötter. Kristdemokraterna bildades 1964 som ett protestparti mot tidsanda och modernism. Jag har stor respekt för alla dessa pionjärer som arbetade och slet för sin övertygelse. Däremot tror jag inte att dåtidens politiska förslag är ett vinnande koncept idag. Att kräva abortförbud och obligatorisk morgonbön i skolan är inte något framgångsrecept. Att däremot ta tillvara på de värderingar som bar fram partiet och skapa nya moderna politiska förslag utifrån dem tror jag är ett recept för att Kristdemokraterna skall lyckas. Människans unika och okränkbara värda, förvaltarskapet om ekonomi och miljö, subsidiaritetsprincipen och internationell solidaritet är viktiga grundbultar i de kristdemokratiska värdena. Utifrån dem lägga tydliga förslag som berör den moderna människan tror jag benhårt på.

Det har byggts en hel del luftslott de senaste åren. Bra ideer som haft ett magert innehåll. Jag gillar både begreppen verklighetens folk och politikens gränser men, jag saknar en konkretisering av det. Vad gäller politikens gränser så har man inte tagit besluten fullt ut. När Göran Hägglund höll ett av sina brandtal i Jönköping på vår stora kommunkonferens för några år sedan slog han tydligt fast att nu är det slut på förbudstiden. Nu skall vi sluta vara ett nej sägar parti. Allla applåderade och var jättenöjda. Men, det var inte tydligt förankrat i organisationen. Jag hann knappt sätta mig i bilen på väg hem innan en riksdagsledamot hade gått ut i media och krävt ett förbud mot burka på offentliga platser. Här måste det ske en förändring. Här måste nya inriktningar tydligt förankras så att partiet talar ett och samma språk. Det skapar annars en otydlighet. Nu har partiet valt att fokusera på barn och ungas uppväxtvillkor vilket jag stödjer. Det är viktigt bara att det fylls med ett tydligt värdeorienterat innehåll. Inga fler luftslott.

Den viktigaste uppgiften för den partiledare som väljs 2012 är att formulera en tydlig värdeorienterad samhällside. Därefter behöver partiet att lyftas internt. Ledaren måste ha förmåga att skapa entusiasm och arbetsglädje för att partiet skall lyckas i valet 2014. Det är inte en partiledare ensamt som skall göra jobbet. Jag kommer att lojalt stötta oavsett vem som blir vald för jag tror på Kristdemokraterna och jag tror på våra grundläggande värden. Om den personen heter Göran Hägglund eller något annat det återstår att se.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39847

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mats Odell for president!

Permalänk | Anmäl #1 Tobias Bäckström, 2011-10-01, 21:03

Jaha, och den här artikeln övertygade ju verkligen om att KD inte bara är ytterligare ett meningslöst socialliberalt parti som inte står för någonting och som inte tänker värna de egna medborgarnas intressen? Känns ju inte direkt som KD kommer vara något bålverk mot vettvillingarna i C?

Permalänk | Anmäl #2 Martin A, 2011-10-01, 21:05

Eftersom jag nyligen skrivit ett inlägg om KD på Newsmill, bjuder det aningen emot att kommentera en artikel i samma debatt. Men jag är ohyfsad:
Det är naturligtvis inte någon lätt uppgift att byta partiledare om det nu behövs. Min uppfattning är dock att partiets företrädare först måste bestämma sig för om man vill stå för partiets grundläggande ideologi - den finns ju där fix och färdig - eller inte. Först ideologin, sedan val av den som man anser bäst kan företräda den.
Det verkar nu som att KD, som andra partier, gör tvärtom.
Ska KD, med sina lysande och på sikt framgångsrika idéer, hasa ner i samma träsk som "systempartierna"?
Så här kanske:
1. Lämna regeringen och agera som alliansens "stödparti" - kan ge taktiska framgångar. I alla fall tillfälligtvis. Sälj riksdagsmandat, alltså. (Krämarfasoner, men så är ju politiken i dag).
2. Gå igenom en ordentlig omprövning baserad på partiets utmärkta värdegrund. Hur har den förvaltats? (Facit redan nu: Uselt)
3. Bli ett ja-sägarparti med konsekvens och tydlighet.
4. Välj företrädare därefter.
Det är nog den enda, och möjliga, ordningen. Nu verkar det som om patiföreträdare vill fuska bort den.
Det kan väl ändå inte vara så här:
C gick i "allians" med S på 90-talet med det uppenbara syftet att ledande C-företrädare skulle räddas medan deras parti var nära att åka ur Riksdagen. Plötsligt fick vi en hord med centerpartister som blev landshövdingar, ambassadörer, generaldirektörer och längre ner i hierarkin. Allt efter partirang.
Är det det som pågår med tanke på alla krumbukter?

Permalänk | Anmäl #3 Greger Morin, 2011-10-01, 21:36

Kristdemokraterna verkar vara det enda värdekonservativa riksdagspartiet, alla andra partier verkar ha en vilja att mer eller mindre byta ut allt och alla. Här skulle KD kunna profilera sig.

Att byta ut den genomsympatiska Göran Hägglund mot den kallhamrade marknadsfundamentalisten Mats Odell tror i alla fall inte jag blir en framgångsfaktor. Mats Odell har många lik i lasten; arkitekt bakom det allmänt hatade pensionssystemet, försnillningen av Vin & Sprit, avregleringen av apoteken och bilprovningen och mycket, mycket mer.

Om Göran Hägglund kan stå emot det orkestrerade drevet från media och högerfalangen kan KD mycket väl vinna sympatiröster i nästa val? Med Mats Odell vid rodret så är risken för ett skeppshaveri överhängande och det enda hoppat till räddning står att finna i Jonas bok i deras heliga skrift.

Permalänk | Anmäl #4 Beg Differ, 2011-10-01, 21:50

Jag ser inte hur Kd`s väljarbas ska bli större med nuvarande "middle of the road" politik. I mittfåran är konkurrensen alltför stor. Personfrågan är nog inte Kd´s problem. Är Hägglund, sämre än andra tänkbara kandidater. Nej sannolikt inte.

Visst finns det väljare men jag tror dom håller till ganska långt åt höger. Och den positionen innebär sannolikt inte någon regeringsställning. Men kanske att partiet klarar riksdagsspärren på Sd´s bekostnad.

Permalänk | Anmäl #5 Johan E Karlsson, 2011-10-01, 22:00

KD:s problem är inte först och främst partiledaren.

Den kritiklösa anpassningen till det sekulära samhället, förutom flörten med islam som delas av övriga sjuklövern, samt den sjukliga anpassningen till HBTq lobbyisterna.

Vidare säljer man in "snällismen" genom att förorda massinvandringen av MENA folk. Ytterligare "snäll" är man genom att ge olagligt vistandes människor i landet full sjukvård, dvs annan än akut sådan.

Bättre vore att som i den europeiska mittfråran förorda måttlighet och dygd...

Permalänk | Anmäl #7 Sten Figaro, 2011-10-02, 09:28

Hur kan kristdemokater tro att Mats Odell skall kunna lyfta partiet?

En gammal östtysk gränsvakt, eller en rysk Gulaglägervakt har ju mera karisma än Odell!

Odell är KDs svar på moderaternas Bo Lundgren!

Permalänk | Anmäl #8 Inge-mar, 2011-10-02, 11:31

Det spelar ingen roll vad Kd gör nu!

Kärnväljarna lämnar er, och ni fattar inte ens varför! Det kata-
strofalla flyktingfiaskot, som Kd ställer sig bakom, uppskattas
inte det minsta av skattebetalarna. Likaså är amnestin och
sjukvården till illegala invandrare ytterligare ett sänke för Kd!

Och när Kd börjar ranta runt på Pridefestivaler så gör det
inte heller saken bättre! Liksom flirten med islam bara drar
ned Kd ytterligare under 4 % spärren.

Undras vad Kd-ledningen ska säga, när de om några år
upptäcker att det är SD som med framgång värvar väl-
jare från Kd? Det tragiska är, att Kd blivit tandlösa, men-
lösa, innehållslösa och inte så lite mållösa.

I riksdagsdebatterna blir detta extra tydligt! Åkesson och
SD vågar ta tag i de obekväma och obehagliga frågorna,
och Hägglund står där bara som en flämtande fisk på
land...direkt pinsamt för de före detta väljarna!

Permalänk | Anmäl #9 per svensson, 2011-10-02, 13:58

Om jag förstått er rätt.

Båten sjunker men så ni måste alltså formulera en långsiktig ide om hur ni ska täta läckan, sen måste ni förankra iden om hur ni ska täta läckan internt och sedan föra ut budskapet hur ni ska täta läckan till väljarna. Ni vill inte i onödan ändra på vem som ska täta läckan även om han som ska göra det har misslyckats med att göra det innan. Detta med hänvisning till att han är en bra departementschef som delar era uppfattningar.

Lösningen känns väldigt kristdemokratisk.

Permalänk | Anmäl #10 Anders Olsson, 2011-10-02, 16:03