Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-10-05 11:10, Uppdaterad: 2012-05-03 12:05
När mediernas rapporterar om knarkande kändisar kopplas missbruket aldrig samman med krigen och sjukdomarna som följer i narkotikans spår. Resultatet blir att knarkkartellerna får ovärderlig redaktionell marknadsföring för sina produkter, skriver Robert Bohman, alkohol- och drogterapeut.
Alkohol och drogterapeut och föreläser i ämnet.
Författare tillsammans med Katerina Janouch till läromedlet Droger & Sånt, utkommer på Natur och Kultur 2012.
Jag har under flera år följt och deltagit i debatter i media i egenskap av både alkohol-och drogterapeut samt som varumärkeskreatör inom reklambranschen. Den senaste tidens publicitet kring artister och droger har uppvisat en häpnadsväckande okunnighet och naivitet bland landets press. Samtidigt har frågorna om mediernas ansvar i narkotikafrågor belysts från olika perspektiv. Jag skulle vilja inkomma med ytterligare aspekter på denna problematik.
7 av 10 som tillfrågades i en undersökning i DN säger att de är kritiska till att kändisar och offentliga personer som använder narkotika. Jag tolkar undersökningen som att 70% av Sveriges befolkning alltså inte tycker om, vill ha eller ta droger.
Tyvärr är mediernas attityd och rapportering sådan att den snarare glamouriserar droger och drogmissbruk, än informerar och rapporterar på ett trovärdigt sätt. Jag menar att i själva verket kan svenska medier ses som en samlad annonsbyrå för världens narkotikaproduktion där artister och kändisar utnyttjas på ett skamlöst sätt.
Jag skulle vilja peka på främst två aspekter i denna skeva rapportering:
1. Att medierna spelar narkotikaindustrin i händerna gång efter annan, ökar intresset för narkotika, ökar efterfrågan och därmed produktionen genom sin okritiska och okunniga rapportering. En produktion med globalt produktionsnät som ligger bakom barnarbete, terrorism, mord och krig.
2. Att sjukdomen beroende, troligtvis den sjukdom som dagligen kräver flest liv runt om i världen, genom olyckor, mord, självmord, relaterade sjukdomar, samt överdoser, helt förbises och ignoreras.
På bästa sändningstid i SVT applåderas drogmissbrukande artister in av publik, programledare och vid ett specifikt tillfälle av Norges tidigare statsminister. Samma sak i kvällspress såväl som dagspress.
I den demokrati vi lever i har vi alla naturligtvis rätt att komma till tals och skall ha möjligheten att ge vår bild av saken och vår version. Vi kan heller inte klandra enskilda personer för eventuell okunskap. Här kommer vi tillbaka till kärnfrågan. Vilket ansvar har medierna i denna rapportering?
Ingenstans i samband med kända personers situation berörs verkligheten runt narkotikaindustrin, med mördande produktion, barnarbete, utpressning och drogkrig. Ingenstans berättas om beroendets mekanismer.
Ingenstans debatteras folksjukdomen alkoholism och narkomani.
Samtliga artister står fullständigt oemotsagda och hängs först ut som livsfarliga brottslingar där man moraliserar över deras liv för att senare användas en andra gång men nu istället hyllas som offer eller som hjältar. Journalister vågar inte ställa kritiska frågor. Ingen problematisering om vare sig beroendet eller produktionen i förekommer i samband med personporträtt och intervjuer.
Eftersom knarkkrig, produktion eller sjukdom aldrig kopplas samman med artisterna i medierna blir konsekvensen att medierna spelar knarkkartellerna i händerna. Löpsedel efter löpsedel och programtimme efter programtimme får deras smutsiga affärsverksamhet ovärderlig redaktionell marknadsföring för sina produkter.
Tidningar och TV rapporterar då och då om knarkkriget i Mexico men aldrig att det är just detta kokain som kändisarna och andra köper och använder. Kommentarer bland artister och även andra användare av tex kokain är att deras användande endast berör dem och skadar ingen annan kan motsägas till exempel av det faktum att det är barn som skördar och trampar kokabladen. Tidskriften National Geografic uppmärksammade detta i en stor artikel redan 2004. Knarkkriget i Mexico har fram till dags dato skördat fler offer än t e x kriget i Afghanistan. Vem vill bidra till att bloggare och twittrare halshuggs i Mexico för att de skrivit om knarkkartellerna?
* Vem vill stötta barnarbete i Colombia?
* Vem vill sponsra Al Qaidas organisation som visat sig bland annat finansieras av narkotikasmuggling?
* Vem vill bidra till att mark förblir obrukbar i åratal framåt för att illegala bekämpningsmedel används vid odling av till exempel cannabis?
Dessa är bara några få exempel på narkotikans fatala påverkan på samhället och miljön.
Anhängare av narkotikaliberala falanger hävdar att legalisering är enda lösningen på dessa problem. The Economist tog upp den frågan i en stor artikel i mars 2009. Narkotikahandeln är en av världens största industrier och omsätter enorma summor pengar. Kanske vore det något för staten att få in pengar på och handeln skulle kunna ske under ordnade former var frågeställningen som den bästa av lösningar då man menade att slaget om narkotikan ändå var förlorad.
De narkotikaliberalas argument att en legalisering skulle lösa problemen bygger på kunskapsbrist och felaktig information. De som tror på denna tes saknar kunskap om beroendet som sjukdom och narkotikaindustrin i sig. Utan vår efterfrågan på produkten skulle inte produktionen se ut som den gör. Tror någon att drogkartellerna kommer att sluta producera narkotika om användandet och innehav legaliseras?
På senare tid har en del böcker och även reportage avhandlat produktionen och ekonomin som ligger bakom narkotikaindustrin. Även här är görs användandet delvis sensationellt trots att det endast är djupt tragiskt. Medierna har rapporterat om dessa böcker men tar sällan upp huvudfrågan på egen hand och aldrig i samband med att en artist uttalar sig eller blivit ertappad/gripen.
Vanligtvis säger den gripne att drogerna inte är ett problem för han eller henne och där släpper journalisterna frågan. Förnekelse är en del av alkohol- och drogberoendet. Det är ett mänskligt försvar, ingen vill tro eller tänka att det skulle vara något fel på en och att man skulle lida av en sådan än i dag skambelagd åkomma. En person som är sjuk i beroende kommer initialt alltid att förneka eller förminska sina problem.
Den moderna föreställningen om beroende som ett sjukdomstillstånd daterar sig till slutet av 1700-talet. WHO slog på 50-talet fast att beroende är en sjukdom.
I Dagens Nyheter 26/9 skriver DN att mediernas dom är hårdast för artisterna. Men det handlar inte om en egentlig dom, utan om ett skamlöst utnyttjande från mediernas sida där sköra och kanske sjuka personer utnyttjas i likhet med forna tiders offentliga avrättningar. För att roa, underhålla och förfära läsare, inte minst för att moralisera och knäcka individer som snarare behöver stöd och vård än en snara om halsen. För att sedan ge dem möjlighet till att "tala ut" hyllas och därmed bli beroende av medierna.
Enligt härskarteknikens alla regler utnyttjas eventuellt sjuka individer för att fylla kvällstidningarnas sinande kassor och locka tittare till tevesofforna.
Och för att lösa narkotikafrågan? Enligt mig finns det bara en logisk väg: Utan efterfrågan - ingen produkt. Här spelar medierna enligt mig en avgörande roll i det preventiva arbetet. Frågan blir i vems intressen de vill agera.

Sverige Radio sprider en rödgrön bild av fattigdomen

Medielogiken väger tyngre än reportrarnas åsikter

”Självdestruktivt förneka vänsterdominansen i medierna”

Dagens Nyheter tar inte sitt ansvar i Carema-affären

Carema-skandalen är egentligen en DN-skandal

Kalla faktas svartmålning av socialtjänsten gynnar inte barnen

Kalla Fakta blundar för MC-förarens ansvar vid polisjakten

Därför bör Sydsvenskan inte få Grävspaden

SvD:s rapportering om läkarstudier i Rumänien skadar vår trovärdighet

Därför intervjuade vi Löfvens mamma

Billig citatjournalistik får allvarliga konsekvenser

Medierna bryr sig inte tillräckligt om etiken

Replik till Expressens "Krishanteringen var att låtsas som inget hade hänt"

Expressens billiga poänger efter knivöverfallet i Vallentuna

Hänger medierna oftare ut män än kvinnor?

Journalister rapporterar om Zlatan som okritiska fans

Journalister bör ägna sig åt självkritik snarare än självömkan

Hög tid för en pressetisk renässans

Gladiatorjournalistiken skadar demokratin

Raljera om autism luktar illa, Expressen

Pascalidou har ingen rätt att kalla mig homofob

Avskedandet av Birro visar på rädslan för politiska åsikter

Vi som tittar på Hollywoodfruar borde skämmas

Radioteaterns samtal om bin Ladin är genant

Medias debattsidor ska inte hjälpa kommersiella intressen

SVT:s 9/11-sändning var alltför ensidig

Fördomar om ADHD ges debattutrymme på Aftonbladet

Enskilda chanslösa när medier struntar i pressetiken

I jakten på knarket sätts lagarna ur spel

Reglerna kring fällda artiklar ska ses över

Pressombudsmannen duckar för sitt ansvar

Skyll inte på kvinnor för att de diskrimineras av medierna

Tyska kvalitetstidningar har blivit mer främlingsfientliga och tillåter rasism i kommentarsfälten

Medierna ser fortfarande invandrare och kvinnor som offer

Nidbilder av religiösa publiceras utan protest

De stora TV-kanalerna låter SD sätta agendan

Göran Persson den siste att sätta ner foten mot journalisterna



Häxjakten på Emilsson är absurd

Tillåt mig svära i Newsmillkyrkan: Millningen banaliserar Newsmill

Även dumma frågor kan ge intressanta svar

Därför uppmanar jag till bojkott av Newsmill

Mediernas farliga förkärlek för organisationer

Aftonbladet är det politiska etablissemangets språkrör

Beklämmande att Newsmill publicerade Thomas di Levas artikel


Det nya medielandskapets baksida
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Bohman frågar >"Tror någon att drogkartellerna kommer att sluta producera narkotika om användandet och innehav legaliseras?"
De kommer att bli så illa tvungna när de inte längre kan sälja sina varor. Jag tror att du gör ett logiskt felslut. Drogkartellernas huvudsyfte är inte att producera droger utan orsak, inte heller drivs de av någon ideologisk övertygelse om att de måste producera droger. Deras syfte är att tjäna pengar. Om deras vinst minskas eller helt försvinner så kommer de att sluta producera pengar.
Vidare så är det ett ganska rimligt antagande att om de personer som brukar droger kan välja mellan en kriminellt producerad drog med osäker kvalitet, eller samma drog till ett bättre pris, säkerställd kvalitet (och utan att behöva beblanda sig med skumraskpersoner för att inhandla dem), så kommer de att välja det senare alternativet.
De kriminella gängens droghandel kan endast generera vinst i länder där drogen är förbjuden. Ju fler länder som tar kontroll och eliminerar denna svarta marknad, desto mindre marknad för de kriminella gängen.
Något som även leder till minskat pengaflöde och allmänt försvagade kriminella strukturer.
Lite märkligt att du räknar "Utan efterfrågan" som en bärande del i din logiska väg. Hur menar du att det skall uppnås? Skall man ändra på grundläggande mänskliga egenskaper? Förklara för mig, för jag förstår inte vad du menar.
Vidare så är majoriteten av allt elände runt narkotika en direkt konsekvens av den legala statusen, du ser väl inga krigande alkoholkarteller som mördar tusentals människor varje år, vad kommer det sig tror du?
I övrigt håller jag med Daniel Gustafssons utmärkta inlägg.
"Tror någon att drogkartellerna kommer att sluta producera narkotika om användandet och innehav legaliseras?"
Hur gammal är du igentligen? 2+2 bli alltid 4 !...
Man slår ju undan benen på dom förstår du väl, om inte annat så sjunker priserna så pass mycket att det inte är nån idè (Finns inga PENGAR att tjäna)!
Så fungerar det faktiskt! Tror det eller ej!!!
Missföstå mig rätt nu, jag är inte för legalisering av tunga droger så som Heroin,Kokain,Lösningsmedlet GBH,Amfetamin Osv.!
Hasch,Marijuana ska därimot Legaliseras så fort som möjligt!
Så att vi vanliga Svenssons inte ska behöva känna oss som bankrånare/Gangsters bara för vi röker på en Fredag eller en helg!!
Vi är fler än du/ni tror!!
PS: Det är till och med kriminellt att ha det i blodet (THC alltså)! Fatta detta.....! Woijne,woijne!
Liberalisering av knarkande är desperata staters sista chans att få hejd på maffia och även de drogberoendes brottslighet genom att kollapsa drogpriserna och med detta maffians inkomster, den stora nackdelen borde vara att det även offrar många drogberoendes liv.
Det näst mest desperata är att ge registrerande drogberoende de droger som bryter ner dem gratis så de inte bryter ner samhället genom att stjäla ihop till drogerna. Det vore en form av självmordsservice men rent ekonomiskt kanske den går plus.
Vi skall vara djäkligt glada att vi lever i ett land med god ekonomi och god ordning och inte i Mexico eller någon amerikansk delstat som är nära att gå i konkurs. Drogliberalisering är än så länge en fråga för nationer som är i mycket sämre skick än Sverige.
Överlag en mycket bra artikel. Jag håller helt med dig om att media hänger ut kändisar på ett osmakligt sätt och att det skulle kunna fungera som reklam åt kriminella nätverk.
Däremot gör du ju en total logisk kullerbytta när du argumenterar mot legalisering. Precis som Daniel Gustafsson påpekar kommer drogkartellerna självklart att försvinna eftersom deras verksamhet inte är lönsam om förbudet upphävs. Alkohol och förbudstiden i USA är ett utmärkt exempel på vad som händer när man kriminaliserar och vad som händer när man sedan legaliserar.
Du har helt rätt i att "utan efterfrågan, ingen produktion" men även det omvända gäller att med efterfrågan kommer det att finnas produktion. Jag ser det som helt orealistiskt att människor skulle sluta efterfråga något som har efterfrågats i alla tider och alla kulturer helt oberoende av varandra. Eftersom det finns en efterfrågan kommer det att finnas en produktion, det är bara frågan om hur det ska ske. Idag sker det med hjälp av barnarbete,mord, korruption och bedrägeri - jag vill hellre att det ska ske på en hygienisk fabrik med avlönad utbildad personal.
Dessutom är det väldigt omoraliskt att kriminalisera en sjukdom.Jag har stora hopp om artikelförfattaren. Resten av texten är ju bra och logiskt sammanhängande. Det är bara en liten pusselbit som fattas för att det ska klicka!
Tänk hur många fler som skulle våga söka hjälp om man tog bort den allra största barriären, att förlora jobb och barn. Tänk hur många utan några som helst problem, bara vanliga fungerande människor, som skulle slippa lagföras. Tänk om rättsväsendet slapp lägga 50% av sina resurser på narkotikabrott. och istället kunde utreda våldtäkter, rån, inbrott och misshandlar som idag nästintill ignoreras. Tänk om staten kunde stjäla marknadsandelar av kriminella nätverk och på så vis göra en kostnad till en intäkt . Tänk om vi kunde titta på vetenskap och verklighet istället för att upprepa dogmatiska floskler om "hårdare tag".
Osakligt om droger. Droger är inte bara knark. Praktiskt taget alla människor använder droger, och vi har en stor laglig droghandel. Problemet är inte droger i sig, utan dåliga droger. Därför måste vi utveckla bra droger. Helst roliga droger utan biverkningar för olika behov, både till vardags och vid festliga tillfällen.
"Utan efterfrågan". Hur kunde jag missa den guldklimpen?
När någon börjar använda sig av denna typ av utopiska fantasifoster i sin argumentation, då inser man att de inte har någonting alls på fötterna.
I alla kulturer vi känner till, under alla tidsåldrar, har människor brukat olika former av sinnesförändrande droger. Det finns till och med rätt så starka indicier på att vissa djurarter medvetet använder droger. Att automatiskt och över en kam hävda att alla dessa är missbrukare, sjuka eller att det på något annat sätt är "fel" på dem är inte rimligt.
Att ens prata om ett samhälle "utan efterfrågan" visar att man lever i någon sorts fantasivärld där politiska ställningstaganden är viktigare och av mer substans än hur världen verkligen ser ut. Nästa steg brukar vara att alienera och kollektivt bestraffa alla som inte håller med. Titta på vilken diktatur som helst. Ideologin är sanningen, de som inte håller med ska straffas (eller avrättas). Frågan och de uttryckta målen kanske är andra här, men den underliggande strukturen är den samma.
En viss del av populationen har intresse av att prova eller bruka olika former av sinnesförändrande substanser. De försök som genom historien gjorts för att stävja detta via lagar eller moraliska/gudomliga påbud, har aldrig varit särskilt framgångsrika. Tvärt om har de oftast lett till olika former av illegal handel, och andra sociala problem.
Som avslutning vill jag passa på att påpeka att jag själv inte har något intresse av droger (det är knappt ens att jag dricker alkohol mer än ett par gånger om året). Dessutom så tycker jag att det är hemskt sorgligt, och sympatiserar å det djupaste med de stackars personer som fastnar i missbruk av olika slag. De behöver vår hjälp.
Men till skillnad från artikelförfattaren så tror jag inte att detta är något som kan förändras genom att försöka tvinga världen att anpassa sig till någon slags utopisk fantasi. Det enda som kommer att fungera är att titta på verkligheten, utgå från den, och hitta sätt att hantera det som faktiskt är. Det är det enda som någonsin har fungerat, och det enda som någonsin kommer att fungera.
Och den politik vi för idag fungerar uppenbarligen inte.
Narkotikaindustrin är ju bara för härlig. En kapitalistisk dröm kan man säga. Vad möjliggör denna otyglade marknad? Är det att droger förhärligas oavsett legal status i media? Det kan förvisso vara ett problem men det är långt ifrån den största boven i dramat... Vi skadas alla på en samhällsnivå av droger, och vi förtjänar det. Vi lever i en demokrati _vi_ möjliggör den här marknaden och det är följdaktligen vårat fel. Men det kan ju som du säger angående legalisering. Historien har ju visat att förbud funkar så bra, se bara på hur det gick när USA expanderade sitt drogkrig att gälla även alkolhol. Oh wait.
Existerade det inte någon efterfrågan på droger skulle vi inte heller ha någon produktion av droger och därmed inte heller några av de problem som idag förknippas med konsumtion och produktion av droger, så långt är logiken i Robert Bohmans artikel glasklar, däremot misslyckas han totalt med att förklara på vilket sätt dessa ”truismer” försvarar – vilket är artikelns syfte - kriget mot droger. Denna brist sammanfattar inte enbart Robert Bohmans artikel som sådan utan hela den intellektuella kollaps av önsketänkande som utgör dagens narkotikapolitik.
Vill man veta något om orsakerna bakom efterfrågan, eller om de problem som är förknippade med produktion och distribution av droger, kan inte utgångspunkten vara att försvara dagens narkotikapolitik. För den som trots allt vill pröva på detta konststycke väntar precis de intellektuella svårigheter som är det huvudsakliga intrycket av Robert Bohmans artikel.
Slår man enbart på ordet kokain i DN:s sökfunktion får man 975 träffar, slår man på ordet cannabis får man 451 träffar. Slår man då in orden missbruk + artist får man 41 träffar. Ljungström, Winehouse, Cornelis och Kleerup är namn som förekommer b la.
Jag misstänker att artikelförfattaren Robert Bohman inte läser dagstidningar. Han vill göra ett nummer av att media är oansvariga. Varje människa i Sverige är medveten om faran med alkohol- och droganvändning.
Kanske talar Robert Bohman i egen sak då han dels är gift med medförfattaren till boken han gör reklam för och dels är alkohol- och drogterapeut. En reklam han härmed kan anses ha fått.
"Vem vill bidra till att mark förblir obrukbar i åratal framåt för att illegala bekämpningsmedel används vid odling av till exempel cannabis?"
Vill bara markera att Sverige är mer eller mindre självförsörjt när det kommer till cannabis, så vi kan sluta kasta onödigt mycket skit på den drogen.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-sjalvforsorjande-pa-cannabis
http://www.expressen.se/nyheter/1.1556869/sverige-sjalvforsorjande-pa-ca...
http://www.drugnews.nu/article.asp?id=5297