Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Artikelkommentarer

Ingrid Kampås om Artikelkommentarer

Nätets makt skrämmer opinionsbildarna

Allt fler kommentarsfält stängs med hänvisning till näthatet. Men jag tror snarare att vissa opinionsbildare inte tolererar att förlora sitt problemformuleringsprivilegium, skriver Ingrid Kampås, författare.


Om författaren

Författare

Är Sverige ett tigande land där tystnadens spiral härskar och människor inte vågar säga sin åsikt av rädsla för att avvika och bli utstötta? Ett land där de som tidigare hade problemformuleringsprivilegiet nu ser sin makt över ordet smulas mellan fingarna och därför kämpar med näbbar och klor för att få behålla det? Med påföljd att tigandet ökar mer och mer. Ett land där man för att få höra till i gemenskapen sjunger i kör med alla andra istället för att våga stå för det man tycker och i sitt hjärta känner är rätt?

I ett bra tag nu har Newsmill varit en debattsajt där artikelförfattare debatterat stort och smått i de mest skiftande ämnen. Jag har följt sajten varje dag även om jag bara läst de artiklar som intresserat mig, mer tid än så har jag inte. Jag har också själv skrivit några artiklar i ämnen jag känt varit angelägna för mig. Newsmill har enligt min åsikt gjort något stort - nämligen att monopolet på att debattera har tagits ifrån de tongivande i samhället, både inom politik och media, de som ägt det som kallas problemformuleringsprivilegiet, och debattera har istället blivit något som var man och kvinna i det här landet har fått rätt till att göra. Och då bli läst av en stor publik och få en chans att argumentera för sina åsikter och påverka samhällsutvecklingen. Inte bara Newsmill har bidragit till detta utan hela internet har blivit en demokratisk spelplan, öppen för alla medborgare. Helt uppenbart har det varit skrämmande för dem som tidigare suttit med makten över ordet i sin hand. De har fått panik när de inte längre kan sätta dagordningen för vad som ska debatteras. Nätet har skapat en demokrati, en yttrandefrihet de inte kan acceptera för att åsikter som de inte anser vara "rätta" har börjat höras.

Vad debatt och opinionsbildning verkligen är har jag tidigare inte tänkt så mycket över. Man skriver artiklar, får kommentarer och motartiklar. Gott så har jag tänkt. Men nu har jag stött på något som jag har svårt att släppa tankarna på och som jag tror skulle kunna vara givande för många att också tänka över, kanske kunde det rent av startas en debatt om just debatt.

Jag läste nämligen en bok för att recensera den för Borås Tidning. Boken heter Tystnader och tider, samtal med historien. En underbar bok, fylld av lärdom och tankeväckande resonemang. Författaren, professor emerita i historia, Eva Österberg, skriver där om olika typer av tystnad. En aspekt på det är att tystnad inte bara är frånvaro av ljud utan också frånvaro av tal. Människor kan av olika orsaker tiga, antingen påtvingat eller av egen fri vilja. Men min artikel här ska inte handla om tystnader i munkkloster, i diktaturer eller vid dödsbäddar, inte heller om krigsoffers val att tiga för att överleva. Det här ska handla om "tystnadens spiral", när människor av skräck för att bli utstötta ur en social gemenskap eller bli sedda som avvikande, kanske drabbas av repressalier för att de går mot strömmen, tiger. Det handlar också om att opinion kanske inte alls bildas av debatt om rationella argument utan istället har sin grund i ett tigande från dem som blir rädda när någon annan ryter till ordentligt och på så sätt får fler med sig och att man då börjar tvivla på sin egen åsikt som ju egentligen är tvärtemot. Kanske, kanske, det finns ett tvivel, kanske har de andra rätt, tänker man. Man tiger därför och då ger man de högljudda ännu mer utrymme till att bli ännu mer högljudda och så plötsligt en dag har opinionen vänt. Den officiella, artikulerade, opinionen vill säga. De åsikter som är annorlunda vågar ingen längre yttra, de sägs inte längre högt.

Österberg tar den geniala Kejsarens nya kläder som exempel. Alla ministrar, till och med kungen själv, vet att det inte finns något tyg i bedragarnas vävstol. Men de vågar inget säga. Tänk om de inte skulle duga till sitt ämbete? Tänk om någon skulle tro att man är dum? Eller ond och elak? Rädslan att göra bort sig, att bli utstött, tar överhanden och rationella och kloka människor, till och med den gamle vise ministern litar inte längre på sina egna ögon och sitt eget hjärta, utan faller in i hopen av ja-sägare. Det håller på så här ända tills kungen går i paraden och ett litet barn, som ju inte har ett ämbete att förlora, ljudligt påpekar att kungen är naken.

Sådana här historier har många motsvarigheter i verkligheten. I politiska system, i företag och i offentlig förvaltning. Någon gång kommer det ett "barn", en så kallad whistle-blower, som säger ifrån. Men de riskerar på grund av att de ser sin moral som personlig och viktig och har sådan rättskänsla att de måste säga ifrån, tyvärr att stötas ut, och gör det ofta också. Om de inte lyckas vända opinionen vill säga. När deras röst blir hög nog måste andra erkänna att den som säger ifrån kan ha rätt. Som fallet var i det som senare skulle bli lex Sarah. En undersköterska slog till sist larm om missförhållanden i vården och plötsligt ville ingen säga annat än att det hon sade var viktigt, så viktigt att man till och med ville stifta en lag. Sarah Wägnert klarade det, hon bröt tystnadens spiral.

På senare tid har en stor debatt startat om det man döpt till nät-hat. Några tidningar har stängt av kommenteringsmöjligheterna. Bland annat Dagens Nyheter. Ett av argumenten för det är att man vill stoppa detta så kallade nät-hat som man menar kan leda till att galningar som Breivik kan få näring för sina idéer och att ett fientligt debattklimat kan skapas som fortplantar sig själv och då bara ökar och ökar. Jag tror inte på detta motiv. Snarare tror jag som jag skrev ovan, att vissa opinionsbildare inte kan ta att de förlorat sitt problemformuleringsprivilegium, de ser det smulas mellan fingrarna och får panik när den allmänne medborgaren inte låter dem hållas, inte instämmer i deras tyckande, inte har samma åsikter som de har.

I flera år nu har jag läst kommentarer på många artiklar i DN, Svenska Dagbladet, Newsmill, Expressen och Aftonbladet. Det är sällan jag sett någon hatisk kommentar. Jag menar nu riktigt hatisk eller uppmanande till brott. Alla kommentarer är inte välformulerade, det medges. Och alla följer inte main-streamtyckandet som de officiella opinionsbildarna har. Men även Olle som kör lastbil och Lena som städar på kontor, de som har hedervärda och viktiga jobb som någon måste utföra i ett samhälle, måste få uttrycka en åsikt även om de inte fått en utbildning som lärt dem att skriva snitsigt och elegant. Precis som en artikelförfattare på Newsmill kan vara frustrerad över något, till exempel betygssystem eller ubåtskränkningar (två av dagens Newsmilltexter) så är Olle och Lena frustrerade över många saker. De måste också få säga sin mening i ett demokratiskt samhälle. Och de måste få lov att vara anonyma. Tyvärr. Just på grund av den utstötning som drabbar den som har "fel" åsikter. Tyvärr igen - opinionsklimatet i det här landet är sådant att inte alla människor vågar ha helt motpols åsikter mot de mest etablerade tänkesätten. Och det gäller inte bara Olle och Lena, även människor med en position i samhället beter sig så här. För att citera Österberg: "Människor hyser ofta en längtan efter att vara accepterade i det de tror är de rätta kretsarna. I denna sin åstundan drivs de ibland så långt att de förnekar sitt samvete och sitt omdöme. De förtiger sina egna åsikter och smälter in i en kollektiv feghet." Människor är alltså rädda att bli utstötta eller sedda som onda eller dumma om de säger sin åsikt. Men att kasta på dem epitetet nät-hatare är att tysta dem ännu mer.

Så hurdant är debattklimatet i det här landet? Lever vi i en konsensuskultur som är större än vi vill erkänna? Är Sverige ett tigandets land? Lever vi i ett land med en massa nakna kejsare där få vågar påstå att de enligt deras åsikt är nakna och inte har några vackra kläder?

Jag har inte svaren här. Jag ställer bara frågorna. Till eftertanke för den som har lust att svara.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39827

75 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det här är nog den mest relevanta artikeln jag läst på Newsmill. Man skall inte behöva sitta i svenska akademin för att våga göra sin röst hörd i det offentliga rummet.

Alla debattartiklar, ledarartiklar och opinionsbildande verksamhet överhuvudtaget syftar till att påverka mottagarna i viss riktning. Vad är det man är rädd för genom att begränsa kommentarer? Korkade och enfaldiga motreaktioner i form av ogenomtänkta och fördomsfulla kommentarer stärker ju snarast grundartikelns budskap ifråga.

Jag tror därför som artikelförfattaren. Det är en ny, jobbig värld för journalister att bli ifrågasatta, det är där skon klämmer.

Permalänk | Anmäl #1 Anders Lindfors, 2011-09-30, 16:43

Mycket bra och tänkvärd artikel.
Jag har personligen slutat att läsa bland annat Aftonbladet på grund av deras policy gälland kommentarer. Det är i princip bara här på NM mab har höft till tak. Hoppas att fler hittar hit

Permalänk | Anmäl #2 Peter Tornquist, 2011-09-30, 16:45

Ytterligare ett skäl till varför nätkommentarer kan upplevas som jobbiga för journalister är att kommentatorerna ofta kommer från "åsiktsmotpolen". Att oemotsagd förväntas kunna föra ut synpunkter till hundratusentals läsare tillhör det gamla elitsamhället. Det kan nog vara rätt nyttigt och ge perspektiv att inte bara få feedback från de närmsta kollegorna respektive bekantskapskretsen.

Permalänk | Anmäl #3 Anders Lindfors, 2011-09-30, 17:09

Mycket bra artikel, kan bara instämma! Tack!

Permalänk | Anmäl #4 u_17715, 2011-09-30, 17:31

Instämmer i kommentarerna, mycket bra artikel som tål att fundera över.
Ingrid Kampås sätter fingret på den springande punkten,
Ledar journalister, kolumnister och tidningarnas politiska journalister tror jag har svårt för att bli ifrågasatta och få sin lojala eller egna världsbild söndersmulad av en som dom många gånger kallar "populistisk allmänhet". Den politiskt " oberoende" tidningen kan ju med lästa kommentarer trumma ut fel "oberoende" budskap.

Permalänk | Anmäl #5 Kent Karlsson, 2011-09-30, 17:35

Tack för en bra artikel!

Och för övrigt, Breivik sa ju själv att en av de saker som han reagerat på, och som triggade honom att göra det han gjorde, var att det var så svårt att få fram sina åsikter i ett land som präglades av politisk korrekthet och självpåtagen censur.

Och han sa också, att i Sverige var det ännu värre än vad det var i Norge.

Jag tror faktiskt på vad han sa - även om jag tar 100% avstånd från vad han gjorde. Jag tror att ett inskränkt debattklimat är den värsta grogrunden för extremism vi kan ha. Låt alla få komma fram med sina argument, och få dem bemötta i en saklig debatt. Vi kan aldrig skydda oss helt mot galningar, men vi kan minska risken. Och jag är som sagt övertygad om att ett öppet debattklimat minskar risken.

Permalänk | Anmäl #6 Gunnar Claesson, 2011-09-30, 17:49

Mycket träffande artikel som i stort överrenstämmer med min uppfattning om hur utvecklingen gestaltar sig (och har gjort) i svensk media på nätet.
I det hela så är detta bara ytterligare ett bevis på att de som ägt debattscenen i årtionden inte tänker "släppa den lös" på nätet. Det är smått patetiskt att följa dessa mer eller mindre krystade ursäkter om hur man måste begränsa när det inte följer den tänkta "mainstreamfåran"
Newsmill har i detta samanhang utvecklats positivt och vi får hoppas att detta vattenhål på nätet finns kvar och utvecklas till en positiv opinionsplatform även i fortsättningen där ingen överbryggande konsensus gäller.

Permalänk | Anmäl #7 Johan C-berg, 2011-09-30, 18:27

Ingrid Kampås, du är en underbar debattör med en vass penna, men problemet med svenska korrekta "journalister" vilka är beroende av att bli försörjda av tidningsetablissemanget håller tyst och skriver hellre om bullbak, än om vilka problem vi har att tag i.
Jag har läst det mesta av dig,"stå på dig för annars är det någon annan som gör det"

Permalänk | Anmäl #8 Gunnar Lundqvist, 2011-09-30, 19:24

En synnerligen välbehövd artikel och alla hattar av för dig Ingrid. Journalisterna nu för tiden verkar tro att de är några styrande gudar i samhället och verkar njuta av sin makt och tolererar inte annat än det som är i god snällistisk anda. Kolla bara Aftonbladet och Expressen som nästan verkar tävla i hur duktiga de är i att vara Politiskt korrekta. Konsekvensanalyser av dessa åsikter lyser starkt med sin frånvaro.

Permalänk | Anmäl #9 Andersx Carlsson, 2011-09-30, 19:37

Klockrent Ingrid.
Det är djupt tragiskt för vårt land att oppositionen mot MSM sedan 70-talet undan för undan har trängts tillbaka.
Fast det har vänt ... även kulturmarxisterna har märkt det ... man noterar det på att deras röster har gått upp i falsett, de ser icke politiskt korrekta spöken överallt, t o m på godispåsar och de driver sina pseudofrågor allt intensivare för att vinkla bort ljuset från landets verkliga problem; problem som fortgår och som med det politiska etablissemangets goda minne dessutom accelererar.
De har målat in sig i ett hörn med en färg som uppenbarligen har väldigt svårt att torka och där står de, vilsna som får och vet inte hur de ska ta sig ur situationen som de själva skapat.
Det är svårt att tycka synd om dem ...
Det finns en lista där man kan skriva på att man kräver att Stasi-registren ska öppnas. Har någon sett länken dit i någon av gammelmedias tidningar eller inom public service? Nej, naturligtvis inte ... så, varför?
Du sätter fingret på en extremt känslig punkt Ingrid. Det är bra; fortsätt med det.
Jag vill också rekommendera snaphanen.dk och att söka på "julia" när man kommer dit.
Hon är journalist men tvingas skriva under pseudonym, i Sverige, 2011.

Permalänk | Anmäl #10 leif w-n, 2011-09-30, 20:33

En mycket bra artikel, instämmer till 100% och med kommentarerna. Newsmill är som författaren skriver värt allt beröm och tack-och-lov för nätet, där kan man få information även från "andra sidan"! Länge leve åsikts-, informations- och yttrandefriheten för alla och inte bara för medierna, även när man får ta det onda med det goda.

Permalänk | Anmäl #11 Ina Höst, 2011-09-30, 20:45

Varje tidsålder har sina "spöken". För den historiskt intresserade är detta välbekant. På 50-talet tvingades kommunister i Sverige och i många västeuropeiska länder hålla tyst och inte avslöja sin politiska hemvist, gjorde man det kunde man utestängas från vissa jobb, trakasseras på sin arbetsplats o dyl. För drygt 100 år sedan var socialdemokrater samhällets "parias" och för drygt 150 år sedan gällde detta den då nya liberala rörelsen. "Makten" vill alltid ha kontroll, inget nytt under solen m.a.o.

Permalänk | Anmäl #12 Tomas Felezzo, 2011-09-30, 21:29

Mycket bra artikel och "kejsaren är naken" är så fantastiskt på pricken och en alldeles underbar saga.
Det är verkligen en kamp mellan oss gräsrötter och de som har tillgång till de "rätta" åsikterna i media.
Det är oerhört viktigt att all sorters mörkläggning belyses.

Permalänk | Anmäl #13 karin grubb sellin, 2011-09-30, 23:26

Bra skrivet, Ingrid Kampås. Det mesta näthatet som jag själv har stött på emanerar från tidningarna själv, oftast osignerade ledarstick.

Jag kan förstå att tidningarna har ledsnat på att hela tiden bli tillrättavisade av sina läsare, sånt tär på självförtroendet. Att använda amerikanska företag som Disqus och Facebook för autentisering innebär att man passerar både FRA och NSA på vägen. Men det kanske var avsikten?

Om vi verkligen vill få till stånd en förändring, angrip medierna där det känns mest - i börsen. Sluta att slentrianmässigt köpa aftonblaskorna i Pressbyrån på vägen hem, sluta läs dem på nätet, när de förlorar intäkter måste de antingen byta policy eller lägga ner.

Om de inte vill veta av oss, så vill vi inte veta av dem.

Permalänk | Anmäl #14 Beg Differ, 2011-09-30, 23:28

Vilken fantastisk artikel! Lysande!

DN och andra stora tidningar verkar missnöjda med sina läsare helt klart. De får väl göra som man säger om politikerna: de få välja ett nytt folk - eller nya läsare, när det gäller tidningarna.

Hatfyllda kommentarer och trakasserier via nätet är naturligtvis inte mera okej, rätt eller ursäktligt, än dito i den mera påtagligt fysiska verkligheten, men varför ser man på tidningarna inte den potential som finns i att människor söker sig till deras sajter och läser deras artiklar? Om man nu verkligen vill göra skillnad och utgöra en "tredje statsmakt", utöver regering och riksdag, och inte bara vara en megafon för dessa två första maktcentra - varför tar tidningarna inte tillvara det engagemang som deras läsare visar, när de skriver kommentarer till deras artiklar? Inser man inte vilken möjlighet man har att nå (och kanske lära något av) just dem, som man uppenbarligen tycker är mest fel ute i sina värderingar och åsikter?

Att bli avspisad, utfrusen och mer eller mindre idiotförklarad (stigmatiserad kan vi ju säga också), förändrar knappast någon människa till det bättre. Om de stora tidningarna verkligen menade allvar med sitt engagemang för demokrati och yttrandefrihet, och mot rasism och andra former av diskriminering, då skulle man se vilken fantastisk potential kommentarsfälten utgör. Man skulle se att man här kan få kontakt med dem, som uttrycker de värderingar och åsikter man tycker som allra sämst om, och man kan försöka att inleda en dialog med dem, genom att vara närvarande i kommentarsfälten. Jag säger inte att man aldrig ska få ta bort en kommentar eller stänga av någon från att kommentera, om man nu har något slags konto för detta, men vi måste bli bättre på att prata i det här landet, också om sådant som är jobbigt och som väcker starka känslor – i synnerhet som vi nu är många från olika bakgrunder och kulturer som ska samsas här.

Jag menar att man genom att lyssna på dem som uttrycker rädsla, fientlighet och hat, och bemöta dem på ett icke-dömande och medkännande sätt, kommer att kunna nå "dem" på ett mycket kraftfullare och konstruktivare sätt, än genom att stänga dem ute från samtal och dialog. För finns det något som är så nedbrytande och som trasar sönder människor så effektivt, som påtvingad isolering? Vill tidningarna verkligen bidra till att isolera människor som mår dåligt? Vad tror man sig kunna åstadkomma med det? Färre ”Breivikar”? Men att möta sina läsare utifrån /deras egna/ förutsättningar, kanske är en för stor utmaning, både för tidningsledningar och för enskilda journalister och redaktörer? Det kräver nämligen en del - som Søren Kierkegaard skriver:

”Men allt sant hjälpande börjar med ödmjukhet. Hjälparen måste först bli ödmjuk inför den han vill hjälpa, och därmed inse att detta att hjälpa inte är att härska utan att tjäna, att detta att hjälpa inte är att vara den mest härsklystne utan den tålmodigaste, att detta att hjälpa är villighet att tills vidare finna sig i att ha fel och i att icke förstå vad den andre förstår.”

Det ÄR förvisso svårt att överge en position där man tror att man "vet bäst", där man tror att man själv helt enkelt bara har rätt och de andra fel, punkt - men det är också, som Kierkegaard skriver, en fråga hur man ser på sig själv: är ens uppdrag i livet att härska över andra människor eller är ens uppdrag att tjäna dem? Vi kan inte välja våra medmänniskor, de finns där hur vi än önskar att de inte gjorde det. Det gäller för "rasister" och "mångkulturkramare", det gäller för "islamofober", "muslimer" och "kafirer", det gäller för "feminister" och "anti-feminister", det gäller för "borgarbrackor" och "kulturmarxister" - det gäller för var och en av oss: skall vi inte ta till våld mot våra medmänniskor får vi vackert försöka lära oss att leva med dem. Och våld är ingen lösning - det är bara ett kvitto på vår egen oförmåga, vår egen impotens och trasighet. Ytterst sett visar det på vår oförmåga att älska - både oss själva och varandra.

Sen tror jag att det finns en ytterligare, mera konkret, dimension i detta, som handlar om journalisters anställningsvillkor och så. Vad jag har förstått, så har journalister de senaste decennierna fått färre tillsvidareanställningar och tvingats frilansa och kanske jobba i tillfälliga projekt, mera än tidigare. Och ju otryggare ens försörjning är, desto mera aktar man sig nog för att "bita den hand som föder en" - och desto tystare blir det...

Kanske får jag i sammanhanget också påminna om berättelsen om Nordanvinden och Solen?

http://mirasmirakel.blogspot.com/2011/04/nordanvinden-och-solen.html

(Kul blogg för övrigt, mycket fina bilder).

/---/ = kursiverat

Permalänk | Anmäl #15 John H Nilsson, 2011-10-01, 00:24

Självfallet är kommentarerna oerhört viktiga, faktiskt även för artikelförfattaren i vad ämne som helst, för det ger en möjlighet att se vad som annars bara betraktas som någon diffus massa att propagera för.

Nu har ju vi gamla datanördar använt usenet med alla dess hundratusentals olika grupper i alla år fast det når många fler när tidningarna tar in kommentarer och skall de överleva måste de nog välja den vägen.

Självklart har du rätt i att en liten grupp som sökt ett sorts åsiktsmonopol känner sig hotade av fria debatter på nätet, det blir ju onekligen mycket svårare att bara enas om en etablissemangets gemensamma väg om allt ifrågasätts ur mängder av perspektiv.

Newsmill har bidragit mycket bra, så det är en förebild att det går att hålla öppna forum.

Permalänk | Anmäl #16 Mikael Forsberg, 2011-10-01, 04:58

I min lokaltidning, Södermanlands Nyheter har det införds det som tidningsvärlden kallar moderering och jag kallar censur.

Chefredaktören för SN har i en artikel kommenterat detta och kallar dem som kommenterar i mindre lämpliga former för ”pissrännor”

Det är skönt när en etablerad journalist i en debatt om kränkande uttryck i nätdebatter kallar sina motståndare ”pissrännor” och detta är enligt chefredaktören tydligen är vanligt i branschen.

http://petterssons.bloggsida.se/politik/rasismen-i-kommentarsfalten-igen

Permalänk | Anmäl #17 Tommy Pettersson, 2011-10-01, 06:09

#17 Tommy: Tack för din kommentar (och alla andras också förresten).
Jag har hört ett uttryck som man sägs säga på tidningsredaktioner: "Nisse i Hökarängen är inte dum, han är dummare."

Den redaktör du skriver om har avslöjat sig själv, hur oerhört mycket han föraktar sina läsare. Alla är den dumme Nisse, trots att han bland sina läsare säkert har både hjärnkirurger och professorer - sådana läser också tidningar. Men många i media verkar inte kunna ta att det finns personer som både är mer utbildade och mer intelligenta än de själva, att de kan ha mycket genomtänkta åsikter och argumentera för dessa åsikter.

Nog ser man ibland kolumnister som av bylinen ser ut som barnungar men ändå predikar vad som är rätt och fel att tycka. Det kan man väl också ifrågasätta kanske, en journalist som tex Staffan Heimerson spelar i en helt annan liga. Han har varit med så länge, minns alla politiska turer, alla människor som varit med i dem, hur den politik vi hade förr ledde fram till den idag. Erfarenhet verkar inte vara så nödvändigt längre. (Dessutom har han livserfarenhet och det är inte fy skam.)

Men den kommentator här ovan som skrev att man är rädd om sina frilansjobb eller vikariat, har säkert rätt i det. Bäst att skriva något som inte är kontroversiellt, tänker man. Bäst att skriva något som gör att jag inte avviker utan får vara en i den grupp jag så gärna vill tillhöra.

Så vill jag påpeka, med all respekt för att Newsmill-folket är erfarna redaktörer och väl måste få sortera och rubriksätta sina artiklar som de vet passar bäst, att det var de som lade in min text med rubriken Artikelkommentarer. Jag hade velat ha Tystnadens spiral. För att min text inte bara handlar om näthat, utan lika mycket om att så många människor inte vågar säga sin åsikt. Att så många är rädda. Dels de som tror de inte får höra till i gemenskapen om de inte sjunger i samma kör (varav många politiker och journalister, inte bara "vanliga" människor), dels de som är rädda för att bli betraktade som alltfrån avvikande till onda, dumma, de som riskerar att bli utfrysta på sin arbetsplats eller att ha svårt att få ett nytt jobb (numera kollar ju alla arbetsgivare upp arbetssökande på nätet). De som inte vågar säga till när de själva tycker att kejsaren är naken - även om han kanske inte är det men de tycker det. Att vi har en tystnadens spiral i det här landet. Att människor som inte tycker som man "ska" göra, tiger.
Och jag frågar mig vilken effekt tigande har på demokrati.

Permalänk | Anmäl #18 Ingrid Kampås, 2011-10-01, 07:21

Ingrid!

En av de bästa artiklar jag läst på länge. I Sverige så finns det anställda åsiktspoliser. De dyker upp när det gäller invandrings, klimat och genusfrågan. Och gud nåde de som har annan uppfattning. Ta tex. invandringsfrågan(problemen) så dyker EXPO upp överallt. EXPO tar till alla medel. Har aldrig hört så många lögner och direkta förtal som denna statsfinansierade åsiktspolis kommer med. Vi svenskar måste vara världens mest toleranta folk som hela tiden låter de hållas.

Permalänk | Anmäl #19 Micael Johnsson, 2011-10-01, 08:01

Instämmer med övriga kommentarer, huvudet på spiken, Ingrid Kampås!

Svd är den enda stockholmstidningen som numera tillåter kommentering om än med viss vånda och ambivalens.
Vissa artiklar och nyheter i brännbara ämnen saknar kommentarsfunktion, medan andra tillåter.

Policyn är oklar; nu i veckan hade brännpunkt en artikel på temat nationalism signerad av bl. a. Expo.
Kommentarstråden växte till över femhundra då den plötsligt togs bort.
Repliken från sd.s Kent Ekeroth fick över 1300 kommentarer som fick vara kvar.

Roland Poirier Martinsson skrev en krönika med rubriken "Trollen spricker..." där han resonerade om att anonymiteten för kommentatorerna kanske borde slopas för att få bort "troll", "kardborrar" och "dassklotter".
Det blevöver 200 kommentarer som fick vara kvar.
I samtliga fall kan konstateras att det varken var fråga "troll" eller "dassklotter" utan till största delen mycket välartikulerade och relevanta kommentarer och så här ser det numera ut över lag.
Dom få som skriver idiotiskt och spammare straffar ut sig själva.

Det så kallade näthatet är bara ett av alla i den nyordsarsenal journalister och vänsterdebattörer använder sig av och som sedan länge lider av svår inflation.

En annan aspekt när allt kommer omkring och det är nog till stor del där skon klämmer för många journalister; kommentarsfältet är för det mesta är betydligt mer läsvärt än själva artikeln i msm.

Permalänk | Anmäl #20 lorentz brydolf, 2011-10-01, 08:46

Koncensuskulturen i Sverige har sin framgång, till stor del att tacka etermedias monopol. SR och SVT har från början kunnat vara de som formulerar problemen. Detta tack vare den lättillgänglighet och genomslagskraft som etermedia har. Det har gått lång tid sedan socialdemokraterna lade en motion om att förbjuda parabolantenner men kravet att betala för SVT består p.g.a. att politiker ska kunna bedriva politik rakt in i svenska hem. Schas!

Permalänk | Anmäl #21 Robert Pettersson, 2011-10-01, 09:23

#17 Tommy Pettersson:
"Chefredaktören för SN har i en artikel kommenterat detta och kallar dem som kommenterar i mindre lämpliga former för ”pissrännor”"

Göran Carstorp på Södermanlands Nyheter kallar i rättvisans namn inte de som kommenterar för "pissrännor", utan det är ju själva kommentarsfälten som avses:

"Kommentarsfälten har elakt - men träffande - kommit att kallas för pissrännor. Det var ju inte det vi drömde om när vi såg möjligheten till en intensivare läsardialog!"

http://www.sn.se/nyheter/sormland/1.1175362

Sen tycker jag ändå att det ligger ett uttryck för förakt i detta (det stänker ju liksom upp på de som kommenterar...), och att min tes om att tidningarna är "missnöjda med sina läsare" har fog för sig. Carstorp skriver ju besviket att det "var ju inte det vi drömde om"... Nej..., men då är det kanske dags att sluta drömma då, i just den bemärkelsen i alla fall? Att Carstorp (och andra) sedan fortsätter att tala om att man vill ha "en bra debatt med högt i tak", samtidigt som man arbetar för att tysta ner de åsikter som man inte gillar, låter i mina öron bara alltmera ihåligt.

Kanske behöver tidningarna (och många av oss andra...), lära sig att utgå från verkligheten och människor som de är, snarare än att önska att den/de vore på något annat sätt? Jag menar, i det här fallet, att verkligheten är den att många svenskar är skeptiska och negativa till invandringen, och att det är vad vi har att utgå ifrån, vare sig vi vill det eller inte. Vill vi konfrontera detta på allvar, duger det heller inte med att stoppa huvudet i sanden, vilket i praktiken är vad man gör genom att försöka tysta ner debatten i kommentarsfälten.

Den här debatten om kommentarsfälten påminner för övrigt rätt mycket om det som hände i riksdagen förra året, när Sverigedemokraterna kom in där efter valet. -"Hur gör vi nu? Hur ska vi tysta ner dem, minska deras inflytande" etc. Svaret man kom fram till, ser från min horisont mera ut att vara att man bildat maktallianser, ja, rentav kotterier, för att frysa ut och tysta ner Sverigedemokraterna, dessa folkvalda, än att man på ett seriöst sätt, genom mera öppenhet, mera dialog och mera fakta, försökt övertyga dem och deras väljare om att fortsatt invandring är en bra idé. I Sverige tycker vi tydligen inte, som Jens Stoltenberg sade efter terrordåden i Norge 22/7, att vårt svar bör vara "mer demokrati, mer åpenhet og mer humanitet". Så vad grundar "vi" då vårt förhållningssätt på? Är det de "fabulösa framgångarna" som västvärlden haft med att (med våld) införa demokrati och mänskliga rättigheter, i länder som Afghanistan och Irak? Eller vad beror det på?

http://www.expressen.se/nyheter/1.2508859/stoltenbergs-tal-ord-for-ord

Varför skriver inte journalisterna /mera/ om invandringen istället? Alltså, om man menar att invandringen är oproblematisk och bra för Sverige, varför skriver man då inte om alla de positiva effekter den för med sig? Om man menar att vi tjänar ekonomiskt på den, varför presenterar man inte trovärdiga siffror på detta? Varför försöker man inte beskriva hur ekonomin i stort ser ut runt invandringen, vilka institutioner som arbetar med den etc, alltså ganska basala fakta. Och om nu inte invandringen "går med vinst", ska vi ändå kanske ta emot människor som vi nu gör, av solidaritetsskäl, eller så? Argumentera för det då, i så fall.

Men glöm heller inte den mänskliga dimensionen. Det är rätt naivt att tro att det ska gå att sammanföra en mängd olika kulturer, som inte haft någon större kontakt med varandra sedan tidigare, utan att friktioner kommer att uppstå. Menar man att detta ändå är så viktigt att göra, av någon anledning, så borde man väl kunna inse behovet av att underlätta kommunikationen mellan de olika kulturerna (och inom dem), och så avsätta resurser för att denna kommunikation ska bli möjlig? När man tystar ner debatten, hindrar man inte bara människor att uttrycka sig och att mötas. Man hindrar också att fakta om olika kulturer kommer i dagen, vilket skulle kunna öka människors förståelse för varandra över kulturgränserna. På det sättet blir tidningarna egentligen medskyldiga till att "rasismen" växer, när de tystar ner debatten, och jag menar därför att den nuvarande strategin är rent kontraproduktiv och förmodligen skapar flera presumtiva, frustrerade våldsverkare, inte färre.

Att människor sedan blir tysta behöver vi kanske inte förvåna oss över, när detta är maktens budskap till oss:
-"Tyst! Och skäms!"

*

Jag vill till sist komplettera mitt citat av Kierkegaard ovan, med en hänvisning till "hela citatet" (och var det kommer ifrån), eftersom jag bara tog med de rader jag absolut "behövde" i min argumentation ovan. Kanske blir det mera begripligt så:

http://tantvitro.blogspot.com/2009/02/en-klassiker-fran-kierkegaard.html

Permalänk | Anmäl #22 John H Nilsson, 2011-10-01, 09:46

Mycket bar skrivet!

"Lever vi i ett land med en massa nakna kejsare där få vågar påstå att de enligt deras åsikt är nakna och inte har några vackra kläder?"

Många finns just de fina rummen där Kultur och samhällsbevakning sker. Problemet de har med mediautvecklingen är att telniken ger allmänheten att uttrycka sina åsikter, åsikter som stämmer bättre med en gemensam upplevelse av samtiden, långtifrån redaktionens ramveket elle den sociala trycket att stämma in i en förenklad, och ibland politisk tilldelad verklighetsbild, som känns så främmande för gemenne man eller kvinna i samhället. Dessa kejsare länge har vandrat i sin nakenhet, men mycket händer nu. Fler vågar, framför allt den yngre generationen, att säga emot och utveckla dialogen vidare till en mer allmän giltig och mindre politiserad.

Mycket bra skrivet! återigen. Tack för din artikel.

Permalänk | Anmäl #23 G.Maxwell, 2011-10-01, 11:31

Ingrid, du sätter verkligen pennan på en öm punkt. Det finns en rad frågor som kommer upp i mitt medvetande när jag läser din artikel. Den kanske mest skrämmande är det forskningsfusk på 60-talet som ledde till att det medicinska etablissemanget i västvärlden stämpladse naturligt mättat fett i vår föda som hälsovådligt. Trots att en rad forskningsstudier visat att detta var helt tokigt har man kört vidare med sin falska hypotes. Resultatet idag är att vi i västvärlden fått en fettmaexplosion och en epidemi av diabetes och hjärt/kärlsjukdomar. Bara i Sverige har säkert uppåt en miljon människor fått sin hälsa mer eller mindre ruinerad. Allt bara därför att de som vetet bättre inte vågat säga ifrån och de få som sagt ifrån blivit hånade som t.ex. Sundsvallsläkaren Annika Dahlqvist som utsåg till årets förvillare 2009 av etablissemangets kolportörer.

Permalänk | Anmäl #24 Lars Bern, 2011-10-01, 11:43

Självklart läser man sin tidning på nätet och självklart säger man exakt vad man tycker i kommentarerna.

Det är inte intressant att läsa en tidning och inte få uttrycka sin åsikt.

Har man en gång smakat frihet....

Permalänk | Anmäl #26 Anders Olsson, 2011-10-01, 14:57

Du har tagit upp något viktigt , hur skall man gå vidare med detta problem , gammelmedia har fortfarande makten att synas där dom ointresserade matas med lögner utan att reflektera över saken

Permalänk | Anmäl #27 Markan, 2011-10-01, 16:06

Ja, Ingrid sätter verkligen fingret på den korrumperade svenska
pressen! Ingrid är till och med riktigt up to date!

På en av de fria och oberoende nätbloggarna tas just detta
problem upp! En norrlandstidnings totala brist på respekt
för sina läsare, och hur de stänger ner kommentarsfunk-
tionen är en klockren beskrivning av dagens media. Läs och
begrunda, om ni är intresserade!

Permalänk | Anmäl #28 per svensson, 2011-10-01, 17:33

Bra artikel! Visst finns det sk "näthat" men inte i den omfattning som man vill göra gällande. Jag tror precis som artikelförfattaren, att det är just problembeskrivningmonopolet som är hotat iom kommentarsfält. Även om det finns 1-50 "hatkommentarer" så finns det alltid några vettiga som ifrågasätter logiken och agendan bakom olika artiklar.
Som av en händelse så försvinner även dessa med ett kommentarsfientligt synsätt.

Det är aldrig trevligt att bli ifrågasatt, det kan påverka ens självbild och kanske kan info komma fram som tvingar en att reflektera över sig själv. Och då blir det ju jobbigt när världen inte är så svart och vit som man vill ha den.

Permalänk | Anmäl #29 Varg i Veum, 2011-10-01, 17:42

Tack för din artikel Ingrid som är det bästa jag läst på länge här på Newsmill.
Aftonpravdan & Sexpressen slutade jag köpa för snart två år sedan just pga alla förljugna, tillrättalagda och PK-smilande nyheter.
Det tycks vara fler än jag som nu vänt deras bedrövliga journalistik ryggen.

Trollen spricker även i SANNINGENS ljus.
Våra svenska journalisttroll som grovt missköter sitt journalistiska uppdrag som kritiska granskare av makten känner sig idag hotade av internets sanna och fria röster från de breda folklagren.
Professor Birgitta Almgren som forskar kring det östtyska Stasi-spioneriet skrev härom veckan i en artikel på DN Debatt:

”Att kväva alla frågor genom en tystnadens mantel fungerar inte. Förr eller senare bryter lögnkonstruktionerna samman.”

Permalänk | Anmäl #30 Sven Ekberg, 2011-10-01, 20:16

Newsmill går inte heller fri vad gäller censur. Den här tråden är inte drabbad än men rekordet jag hittat är artikeln Palestina/FN-erkännande av Palestina bidrar till fred och dialog i Mellanöstern där 63% av kommentarerna är borttagna...
Det är bara att se numret på sista kommentaren och jämföra med antalet kommentarer i rubriken.

Permalänk | Anmäl #31 Lars-Erik Molin, 2011-10-01, 23:12

Vill ge tidningen Svd en eloge för att de håller kommenteringen öppen. Bra artiklar och bra journalistik öht. Saknaden efter en seriös nyhetstidning är så stor idag att den tidning som vågar gå mot strömmen och bli mindre pk har allt att vinna.
Tack för denna fina artikel och alla kommentarer

Permalänk | Anmäl #32 jenny häggkvist, 2011-10-01, 23:34

Folkförakt kostar på!

Etablissemangets trutförlängare på MSMredaktionerna har spelat bort sitt förtroende och därmed sitt existensberättigande. Problemformuleringsmonopol har blivit lika med problemformuleringsförfalskning och folk känner att det inte står rätt till på redaktionerna där journalaisterna blivit åsiktspoliser gatekeepers och agititorer. Det har spelet bort sitt eget yrke och priset blir det förakt folket nu kännerkommer som motreaktion till det folkförakt MSM ägnat sig åt.

Att ovanifrån med de politiskt korrekta härskarteknikerna trycka ner folket och yttrandefriheten har varit deras mål och med nätet så sket det sig när folket fick ett eget verktyg och kunde skjuta tillbaka och utmana den formuleringsmakt MSM kapat åt sig.

Vi har ett sedan länge demokratiskt mycket stort problem och det är att MSM och SVT SR i synnerhet lämnat folket och sitt demokratiska uppdrag ryggen och folk spyr i allt större utsträckning på den förbannade teater de bjuder på. Opartisk saklig och oberoende? Jo Tjena mittbena vilket förbannat skämt ! Spegla opinioneni landet? Sluta driv med oss för fan ! Åsiktstyrning härskartekniker indoktrinering och förföljelse av "olikstänkande" ? ajajjamän!!
Förbaskat bra artikel och journlaisterna har tappat greppet! Levev det fria nätet. Det är det bästa demokratiska vektyg vi någonsin fått.

Permalänk | Anmäl #33 Berg Säker, 2011-10-02, 02:00

jag har följt kommentarsfälten på de flesta större dagstidningarna under flera års tid, och jag har inte heller sett något "hat".. folk som uttrycker sig klumpigt, ja! men inte något som ens skulle vara i närheten av att behöva polisanmälas.

Permalänk | Anmäl #34 micke jonsson, 2011-10-02, 03:29

Mycket bra artikel.
Om man spetsar till det och drar lite slutsatser kan man se att en del av de åtgärder som föreslagits vad gäller friheten på internet med hänvisning till terror, näthat och barnpornografi kanske också har andra rötter. Den demokratiska frihet som "folket" fått via internet måste försvaras med näbbar och klor.
Var vaksam på alla försök att begränsa internet!!

Permalänk | Anmäl #36 Ingvar Engelbrecht, 2011-10-02, 10:43

Det som sker i Sverige just nu kan jämföras med DDR under 80-talen. Media gör sitt bästa för att måla upp en falsk bild av verkligheten. TV-4, Press & Radio ..Alla sitter dom i knät på våra makthavare och gör sitt yttersta för att dölja det bedrövliga och riskfyllda tillstånd som vårt land faktiskt befinner sig i.just nu.

I en diktatur eller fullfjädrad socialiststat är det fria ordet det första som får stryka på foten.
Framtiden kommer att dömma dagens politiker & fega journalister mycket mycket hårt.
Dom glömde vilka dom egentligen var.
Dom glömde vilka dom arbetade för,
och dom Vägrade att lyssna till folkets rop på Hjälp.

Permalänk | Anmäl #39 Sven Ekberg, 2011-10-02, 14:12

Det finns uppenbarligen, åtminstone på ytan, två läger här som är rejält besvikna på varandra (för att göra det lite enkelt), nämligen tidningsredaktioner och kommentarsfältsskribenter. Okej, så är det nog, men tidningarna är ju också beroende av annonsintäkter för sin överlevnad, och kanske ska man ta med också detta i ekvationen? De företag som annonserar i en tidning vill antagligen inte se en alltför kritisk debatt mot sig själva, sida vid sida med sina annonser. De vill nog inte heller bli förknippade med en tidning, som till tillåter en alltför vidlyftig diskussion om till exempel invandringen, islam eller något annat kontroversiellt. Bäst att stämma i bäcken alltså, och tysta debatten i tidningarna genom att hänvisa till "näthatet". Jag ger bara ett exempel på ett företag som velat tysta sina kritiker, även om detta fall också visar på en journalist (minst) som gjort ett mycket bra jobb:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bananas!*

Kanske är tidningsredaktionerna alltså också bakbundna av de företag som annonserar i tidningen, i detta ärende, förutom att de antagligen inte gillar få sitt problemformuleringsprivilegium utmanat?

Permalänk | Anmäl #40 John H Nilsson, 2011-10-02, 15:23

#40 John H Nilsson: Om så vore fallet skulle de förmodligen gå ut offentiligt med det? Och SvD har kvar dem. Nej. detta är en ren politisk fråga och Ingrid sätter fokus på en öm tå. Tidningarna var naturligtvis medvetna om att de skulle få kritik, men anser det är tydligen vara värt det för att slippa få kritik i anslutning till artiklarna. För övrigt undrar jag om dessa tidningar från och med nu kommer att undvika att skriva artiklar baserade på anonyma tips och anonyma källor? För dessa tidningar bör väl vara konsekventa i sin hållning..

Permalänk | Anmäl #41 Calle Bengtsson, 2011-10-02, 17:26

#41 Calle Bengtsson:
"Om så vore fallet skulle de förmodligen gå ut offentiligt med det? Och SvD har kvar dem."

Det var bara ett förslag, men jag tror inte de skulle gå ut med det som tidning, det skulle nog få dem att se alltför svaga ut. Men kanske via ett program som P1:s "Medierna" eller nåt. De diskuterar ju sådana saker:

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2795

Permalänk | Anmäl #42 John H Nilsson, 2011-10-02, 17:44

Rätt på spikhuvudet, Ingrid. Tycker det är intressant att det verkar inte som en journalist har givit sina synpunkter på din artikel.

Kanske bäst som flera har skrivit att vara tyst och göra som pappa säger bara för att få mat för dagen.

Permalänk | Anmäl #43 Tom Box, 2011-10-02, 17:52

Tack och lov man är inte ensam, men om man bara läser msm så tror man det och håller tyst. Läste en kommentar tror det var här där personen som skrev kommentaren framhöll att han/hon (kommer inte ihåg) inte läste artikeln om det inte gick att kommentera och... varför inte! Att bli tvångsmatad med ofta dynga eller verklighets frånvarande monologer hjälper en inte.

Tack för artikeln och kommentarerna de gör mig optimistisk på en vändning mot en bättre journalistisk framtid.

Permalänk | Anmäl #44 Tor, 2011-10-02, 19:03

Mycket bra artikel igen, Ingrid, och jag tror du har helt rätt! Tack! Du skriver fantastiskt bra, och de artiklar jag har läst av dig har alla varit mycket tänkvärda och intressanta.

Permalänk | Anmäl #45 u_16205, 2011-10-02, 21:36

En sak till. I en demokrati ska alla få göra sin röst hörd. Alla. Även de som kallas för hetsare, troll eller något annat. Sedan ska dessa personer bemötas med sakliga motargument som de kan förstå, inte med förmyndar- eller besserwisserattityd.

Att hindra personer med "icke önskade" åsikter från att få förmedla dem, kan skapa fler Breivik. Kontraproduktivt, med andra ord.

Så öppna kommentarsfälten, och bort med censuren! Då kanske vi även minskar risken för att likasinnade samlas på någon extrem hatsajt och hetsar varandra, utan att att de får bli emotsagda.

Permalänk | Anmäl #46 Gunnar Claesson, 2011-10-03, 06:40

Personligen tror jag den största delen av cencuren på nätet handlar om personangrepp och taskigt tilltal och inte om ”obekväma” åsikter och inte om något bevakande av opinionsbildningen.
Antagligen mer än 90%. (Ibland hinner man läsa lite av det som senare raderas. Av detta drar jag min slutsats).

Ordet ”näthat” associerar jag främst till direkta förolämpningar mellan debattörer. ”Idiot”, ”rövhål” ,”din fjant” o.s.v.
Det är vanligt, bl.a. här på NM, men modereringen har blivit lite bättre och snabbare.
(Det förekommer också förolämpningar av hela yrkesgrupper eller samhällsgrupper).

Jag tror inte man ska dra för stora växlar om Sverige som ett slutet åsiktsförtryckar- och åsiktskontrollerat land. Där opionionsbildare, politiker, mediafolk, redaktioner och överheter går omkring och är rädda för att mista makt via att släppa kreti o pleti ; Allan och Vera eller Nisse i Hökarängen, fria på internet. Och att de därför tystar, censurerar och stänger diskussioner. Det kan naturligtvis förekomma men inte som någon allmän regel. Politiker, mediakår och och annat yrkesfolk i Sverige som jobbar med talat eller skrivet ord, debatt och åsikter, är i allmänhet skickliga.och tränade i demokratiska spelregler och god ton, och öppna för allas tyckande, för åsiktsfrihet och yttrandefrihet, tror jag. Som generell regel alltså.

Bra föeslag hur man kollar andel censur, #31 Lars-Erik Molin, och ett viktigt konstaterande att det förekommer en hel del även här på NM.

Censuren på nätet uppkommer oftast ur allas vårat behov av viss ordning å hyfs, kan jag tänka mig.
Och det bör naturligtvis finnas både regler, censur och moderering i nätdebatter. Precis som det bör finnas rätt och fel, ledarskap och regler, i en skolklass, på en arbetsplats eller i ett land.
(Men modereringen kunde vara mer aktiv och kommunikativ såsom påpekats i andra trådar här i detta ämne).

Nät-revolutionen har gått lite för fort och det har uppstått friktion i skiftet till kommunikationsåldern, tror jag. Men vi håller på att lära oss sätta gränser och regler även för nät-kommunikation. Det behövs.

Karl S. skrev i en annan tråd i ämnet ”Helt kort kan man väl ha den här tumregeln för sig själv: Det som inte är OK att skrika efter varandra på en skolgård i mellanstadiet eller i fikarummet på en arbetsplats, är nog inte OK att skriva i ett kommentarsfält heller.”

Nisse von Knäred :-)

Permalänk | Anmäl #47 Nisse, 2011-10-03, 11:11

@#47 Nisse, luktar sårad journalist om ditt inlägg. Friktion i skiftet, visst jag förstår att det känns inte bra när de flesta kommentatorer är både visare och duktigare än de fem-öresjournalister som gnäller högst.

Permalänk | Anmäl #48 Tom Box, 2011-10-03, 11:24

1 person som inte håller med. Detta är alltså en artikel som kommer försöka tigas ihjäl av just de som Ingrid Kampås menar.

Artikeln är lysande. Därför förvånar det mig inte att den inte bemöts.

Permalänk | Anmäl #49 Sven P Andersson, 2011-10-03, 11:26

#49 Sven: Tack för vänliga ord om min artikel. Till Nisse #47 kan jag bara säga att jag läst mängder av artikelkommentarer och aldrig har sett något kalla någon annan för "rövhål" eller liknande. Däremot förekommer det att folk säger till varandra att de inget begriper och att de är okunniga. Inte alltid så diplomatiskt skrivet men det är INTE näthat.
Näthat är sådant som den vänsterpartistiske kommun- och landstingspolitikern Simon Forss i Pajala skrev på twitter (som ju också är nät) att alla vettiga människor måste förespråka att Per Gudmundson (ledarskribent på Svd) ska skjutas och att alla moderater förtjänar bly. Dessvärre var det mycket få reaktioner på detta vad jag vill kalla mordhot, rent och skärt inte bara hat, utan också hot. Här teg i stort sett hela journalistkåren och tog inte en kollega i försvar och upprördes inte över dessa förskräckliga ord.
Och Sven igen - är det något jag lärt mig genom åren så är det att det bara är när man har rätt som ingen säger emot... när någon säger att kejsaren är naken är det svårt att säga emot om man inte ser några kläder...

Permalänk | Anmäl #50 Ingrid Kampås, 2011-10-03, 11:45

P.S. Tack också till alla er andra som kommenterat för allt stöd jag fått.

Permalänk | Anmäl #51 Ingrid Kampås, 2011-10-03, 11:47

#48 Tom Box
Jag är inte journalist och jag är inte sårad.
Jag tycker artikeln är bra och den ställer många bra frågor. Jag försöker ge några tänkbara svar på en del av dem.

Permalänk | Anmäl #52 Nisse, 2011-10-03, 11:49

annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  4. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stora risker med MP:s energipolitik
  9. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.