Petzälls avhopp visar på behovet av verkligt personval

Ja i ett antal engelskspråkiga länder med olika former av majoritetsval i mindre valkretsar så finns det nästan alltid indipendents alltså kandidater utan partibeteckning.

Ibland ställer dom upp som indipendents ibland blir dom helt enkelt sparkade eller hoppar självmant under resans gång.

Dessa ibland ombytliga personer kan vara tungan på vågen i parlamentet varför det är ett osäkert och instabilt system enligt min mening. Med ett utpräglat personvalsystem blir det nödvändigt med någon form av fyllnadsval ifall någon skulle falla ifrån.
I Sverige sköts det med ersättare.

Och det var väl tänkt att Petzäll skulle ersättas och han har tidigare lovat att avgå. Irritationen gäller väl hans brist på integritet, inget annat.

De politiska vildar vi haft har uteslutande kommit från högerblocket och jag tror att det kan ha att göra med att dessa partier är lösare sammansatta. Det kan också ha att göra med att både Bildt och Reinfelt har visat sig vara dåliga statsministrar och ledare.

Det finns positiva sidor med fåmansvalkretsar tex så kan lokala frågor lyftas fram och förankringen till valkretsen är bra.

Om man gör hela Sverige till en valkrets fylls riksdagen med en massa skåningar och stockholmare.
Och den regionala obalansen förstärks.

Får väl tillägga att Blekinge inte ligger i Skåne om man nu skall titta på var många Sverigedemokrater i Riksdagen har sin hemvist. I övrigt håller jag med din analys. Sverige kan dock skapa ett annat valsystem än enmansvalkretsar likt England. Vi skulle behöva betydligt fler riksdagsledamöter än dagens 349 om ett sådant system skulle fungera i Sverige. Valkretsarna skulle annars bli för stora. Man skulle inte känna kandidaten. Då blir systemet inte bättre än det är i dag. Därtill skapas ett tvåpartisystem. Independent är inte så vanliga, åtminstone når de inte ända fram i valomgångarna och blir valda i parlamentet.

Vad Rejdnell föreslår är ingen enkelt valteknisk åtgärd, utan detta skulle vända upp och ner på landets styre och det är något av det mest fasansfulla som makthavarna kan tänka sig. Utvecklingen på området under de sista 200 åren har influerats mer av USA än England och det är mer relevant att jämföra med USA om hur ett verkligt svenskt personval kan utformas.

I allt väsentligt kommer systemet från USA och makthavarna har genom starka partier behållt ett centralstyre. Makthavarna har hela tiden motsatts sig något som har rullat in från USA. Principen med majoritetsval och så kallad demokrati infördes där nästan hundra år tidigare. Förmodligen måste makten delas in i en verkställande och en lagstiftande del, för annars blir det kaos när alla ska komma överens om dagliga frågor. Och då måste väl den käre kungen läggas ner. Idag fungerar regeringen med departementen som en motor, men den har tappat mycket kraft till EU-apparaten.

Med verkliga personval måste de valda vara långt färre än idag och omge sig med kunniga staber. För att kunna ta ansvar måste de ju förstå helheten. På senare år har det uppstått många cirkusliknande enfrågepartier. Många etablerade riksdagsledmöter är röstboskapsherdar för lokal förankring och detta lockar fram vissa personlighetsdrag. Centraliseringen har månghundraåriga traditionen, inte minst från utländskt krigande. Den sitter så djupt att den förmodligen inte kan påverkas.

Problemet är nog mer att makten flyttas utomlands. Genom ren slump har i varje fall valutan hamnat på rätt sida. Men pengarnas värde kommer nog att blåsas ändå när landet måste ur fällan av skulder inom bland annat fastigheter. När pensionsfonderna blir värda en bråkdel av idag och pensionärerna får något som liknar socialbidrag så blir ilskan kanske så stor att det är bra att behålla centralstyret.

Sveriges valsystem behöver personvalskretsar. Vi har erfarenhet av nuvarande och äldre system för statens organisation och styre. Kungamakten var organiserad i Hertigdömen eller landskap, kommuner kanske var grevskap som sedan ersattes av demokratisk struktur.

Förslaget från Rejdnell gäller alltså enmansvalkretsar, eller som det närmare bestämt heter majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket även har föreslagits av den texasbaserade debattören Jan Kallberg, som retade sig på en dum politisk diskussion om Mona Sahlins dyra handväska.
http://www.newsmill.se/print/16931

Frågan är om det inte bara flyttar dumheterna och de blir diskuterade av andra politiker och väljare i andra forum. I så fall finns en risk att ingen centralmakt kan strunta i allt tok och köra över folket. Sann demokrati kanske inte är bäst. Exempelvis har amerikanarna tagit på sig lån upp över öronen och det är ett populistiskt fenomen. I och för sig kraschade Sovjetunionen och detta utan populism.

Om en majoritet av riksdagens ledamöter inte förstår, sällan är närvarande, aldrig skriver motioner, är konstant berusade och så vidare så har det mindre betydelse om de inte har något inflytande från första början. Det är alltså inte alls säkert att enmansvalkretsar ger bättre beslut, trots att det är mer demokratiskt. På liknande sätt som med neutraliteten kan man köra en vals utåt och göra något annat. Det betyder inte så mycket ekonomiskt om Petzäll och några hundra ytterligare ledamöter varje år får några hundra hundra tusen kronor netto efter skatt.

Ja, vi gör politik till en populisttävling.
Kanske i form av en dokusåpa..

Ja, jag var förstås ironisk.

Den grundläggande administrativa strukturen i Sverige utgörs av församlingar och socknar.
Jag tror att den kyrkliga indelningen kan vara en grund att bygga eventuella enmansvalkretsar.

I Norrland och på Öland och Gotland blir det nödvänddigt att slå ihop flera socknar eller kommuner för att få ett befolkningsunderlag om ca 30000 personer.

I Stockholm blir valkretsarna om man behåller församlingsgränserna förmodligen flermansvalkretsar så att de 3 första kandiaterna blir valda.

Jag är inte ett dugg förvånad att just en liberal debattör förordar personval.
Det är ju ett system där innehav av makt ännu mer än idag kommer att vara beroende av personlig ekonomisk styrka.
Liberal frihet. Har du råd kan du köpa vad du vill.

Att ett parti kan förlora riksdagsplatser genom partiavhopp av ledmöter känns ytterst märkligt!? Folk röstar väl i första hand på ett parti!? Vilka ledamöter partiet sedan fyller platserna med har den politiska ofrälsen i regel relativt dålig koll på. I min värld bör ett parti kunna ersätta en avhoppad partimedlem med en annan kandidat!?

Att ledamöter hoppar av sina partier och blir frilansare eller rentav byter parti kan väl knappast anses vara i demokratisk ordning!? Vad är detta för ett parlamentariskt system? Italienskt? Afrikanskt?