Barnens stad är bra för alla

Att barnen ges möjlighet att växa, vara friska och välmående är en central fråga för oss gröna. Bra mat, frisk luft och goda möjligheter att leka och röra på sig är grunden för en god hälsa. Kommunerna har stort inflytande över de miljöer där barnen rör sig och ska ta ansvar för att dessa inte bidrar till ohälsa.

Vi vet att många nyblivna föräldrar idag önskar bo kvar i staden. Vi vet också att mångas intresse och förståelse för den gröna staden kommer över en natt när barn kommer med i ekvationen. Föräldrar vill inte gärna flytta när familjen väl rotat sig och där de bestämmer sig för att bo stannar de ofta under barnens hela uppväxt. Detta är viktigt inte minst eftersom föräldragenerationerna kan spela en mycket viktig roll i den kommunala ekonomin.

I den täta staden måste det finnas plats för grönområden och parker. Den upplevda motsägelsen mellan en tät stad och livsutrymme kan överbryggas med nyskapande stadsplanering och kreativitet som ger mångdimensionella ytor. Vi kan exempelvis ställa kvalitetskrav på att skolgårdar fyller flera funktioner: pedagogiska rum, plats för lek och rörelse samt gröna ytor som bidrar positivt till grannskapet. En gata kan rymma både transport och lek, en kaj för lastning och biologisk mångfald.

Det första och viktigaste i stadsplanering med barnperspektiv är att arbeta in höga kvaliteter i närmiljön. Barn tillbringar största delen av sin tid där de bor och den fysiska miljöns struktur har avgörande betydelse för i vilken utsträckning barnen kan röra sig fritt och vilken grad de gör så. Varierande lekplatser som verkligen utmanar till lek och bra förbindelser till dessa kan skapa kvalitativa mötesplatser för närboende och locka till besök i nya områden.

Det är dock lika viktigt att komma ihåg att barn endast spenderar en liten del sin tid utomhus på lekplatser. Istället leker de ofta på platser som inte tänkts för detta, där vuxna ansett att de inte bör vara. Det handlar om gator och trottoarer, om parkeringsplatser och torg eller om andra platser som inte planerats för barn. Park- och naturområden ska inte bara ha en lekplats utan i stort anpassas barnens användningsområden. Gator i städerna ska utformas så att de inte domineras av bilar utan av människor. I Danmark finns det spännande konceptet lekgata.

Dagens trafiknät ställer så höga krav på trafikanterna att många hindras att använda det. Biltrafiken skapar barriäreffekter, det vill säga brister i trygghet, trivsel, tillgänglighet och framkomlighet som minskar rörelsefriheten för alla och allra mest för barn, gamla och rörelsehindrade. Och naturligtvis är trafiken orsak till stadens buller som påverkar barnens koncentration och utveckling samt till de höga nivåerna av kvävedioxid, kolväten och upprivna dammpartiklar som bland annat ökar risken att utveckla astma. Säkra övergångar, låga hastigheter och goda möjligheter att ta sig fram med gång och cykel är recept på barnanpassad trafik. På kontinenten finns många exempel på hela stadskärnor som fungerar närmast som våra så kallade gårdsgator.

Enligt en undersökning från försäkringsbolaget IF anser mer än hälften av Sveriges grundskolerektorer att trafiksäkerheten utanför deras skolor är ett problem. En majoritet anser också att den största trafikrisken består av att skolbarn blir skjutsade till skolan i bil.

När många barn åker bil till skolan blir det mycket trafik kring skolan. Det skapar en otrygg trafiksituation och en negativ spiral då allt fler som har möjlighet hellre kör än låter barnen vistas i den miljön. För att komma till rätta med detta behövs säkra gång- och cykelvägar till alla skolor, att angöringsplatsen förläggs en bit från skolan samt max 30 vid alla skolor. Utöver detta bör de som går och cyklar uppmuntras på olika sätt. I Malmö finns både gående och cyklande skolbussar där barn och föräldrar hjälps åt att ta sig till skolan tillsammans på ett säkert sätt.

I Malmö har vi satsat på "gröna skolgårdar" för att rusta upp slitna och tråkiga skolgårdar. Vi ställer kvalitetskrav på att skolgårdar fyller flera funktioner: pedagogiska rum, plats för lek och rörelse samt gröna ytor som bidrar positivt till grannskapet. Vi lägger stor vikt vid lekplatser med många kvaliteter. Vi satsar också på att befästa ställningen som Sveriges bästa cykelstad och utvecklar stadens gångstråk.

Vi har en hel del att vara stolta över i Malmö, med även mycket arbeta med. Ett sätt att verkligen ta tag i de utmaningar vi står inför vore att göra barnperspektivet till ett övergripande mål för Malmös utveckling. Detta kan fastställas i den översiktplan som är under framtagande. Att barnperspektivet enligt FNs barnkonvention skall beaktas planeringen innebär inte att det räcker att det finns något som är bra för barnen. Det innebär enligt vår mening att barnperspektivet ska genomsyra arbetet.

Det behövs även en metodutveckling och samverkan med forskare andra aktörer. Den viktiga stadsutvecklingen av området Varvsstaden mitt i Malmö kan bli ett föregångsexempel på god livskvalitet för barn i en tät stad. Zonen för max 40 behöver utvidgas. Så gör vi Malmö till en hållbar stad och ett föredöme inom stadsutveckling.

Nobody puts my baby in a corner. I den gröna staden tar barnen plats.

Karolina Skog (1 artiklar)
http://www.karolinaskog.se

Anmäl