Entreprenörskap i skolan handlar om kreativitet

När jag för ett par år sedan hamnade i en grupp vars syfte var att få fram handlingsplaner i Stockholms län kommuner för att få in entreprenöriellt lärande i undervisningen blev jag vald på fel premisser. Någon i min kommun tänkte att "aha entreprenörskap, då måste vi skicka en ekonomilärare", men det var feltänk helt enkelt. Likhetstecknet mellan företag och entreprenörskap är inte hugget i sten. Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande handlar om att väcka kreativitet hos eleverna inte nödvändigtvis att de ska starta företag, så därför kunde vilken lärare som helst tagit min plats i gruppen.

Jag skriver i detta ämne eftersom jag blir skrämd att se hur en lärarutbildare som Bertil Törestad i sin artikel uttrycker sig på ett nedsättande sätt, alltså denne som ska utbilda mina framtida arbetskollegor.

Låt oss slå fast från början att som ekonomilärare är man långt ifrån Törestads fientliga text om företagandet och entreprenörskap. För mig är företagande grunden till att vårt samhälle kan utvecklas och det verkar som vi står långt ifrån varandra där minst sagt. Vidare, i Törestads text känns det som om det inte går att få kunskap genom entreprenörskap, vilket är så tokigt som det kan bli. Att vara entreprenöriell i sitt tänkande under skoltid kan helt enkelt betyda att en elev kommer på ett helt nytt sätt att lösa en uppgift - kreativitet helt enkelt. Eleven var företagsam utan att för den skull behöva starta ett företag. Sådant vill jag uppmuntra och vi lärare ska uppmuntra sådant!

"Det entreprenöriella lärandet har lett till att vissa skolor har undervisning i marknadsföring", skriver Törestad och med tanke på att marknadsföring ingått som kurser på gymnasiet långt innan jag gick ut ekonomisk linje i början av nittotalet så är meningen obegriplig och visar på djup okunskap. Då jag mestadels undervisar på yrkesprogram  faller det sig naturligt att marknadsföring finns som ämne oavsett om man har entreprenöriellt lärande eller ej.

"Redan nu har skolor själva tvingats börja spela med på marknadens villkor genom att erbjuda extraförmåner som fri dator och körkortsutbildning. Kunskapen sätts på undantag." Det är väl tio år sedan man började med sånt i skolorna, långt innan man pratat om entreprenöriellt lärande. Det hänger mer ihop med kommunaliseringen och också friskolereformen och har därmed inget med pedagogiska lärosätt att göra.

Citat från Törestad om entreprenörskap: "Det är dock inte svårt att se detta nya inslag i undervisningen som politiskt motiverat; det är helt enkelt ett fullföljande av alliansens arbetslinje." Jaha, inget konstigt med det heller egentligen. Har inte alltid de styrande med sina regler styrt skolans verksamhet. Ska det vara på nåt annat sätt? Ska vi i skolan stå utanför samhället? Det politiker beslutar om måste vi följa, inte blint men med debatt förstås. Jag ´är chef i mitt klassrum, men jag måste ändå följa de ramar som de folkvalda sätter upp om det så är floskler eller gammal skåpmat i nyförpackning.

Slutligen det värsta citatet: "Skolan är en kunskapsförmedlare som så lite som möjligt ska föra vidare ekonomiska, politiska eller religiösa föreställningar från vissa grupperingar i samhället." Hur ska man ens kunna bedriva en skola utan att ta fram ovan nämnda föreställningar. Det är omöjligt att stå utanför. Skolan är ingen egen värld utan en del av vår vardag. Förmedla kunskap gör man genom att lyfta fram fördelar och nackdelar, genom att låta eleverna tänka fritt. Hur gör Törestad med de framtida lärarna? Det är dennes uppdrag att se till att de framtida lärarna står rustade inför den utbildningsplan de styrande i Sverige beslutat om. På ett kreativt sätt kan Törestad lyfta fram både fördelar och nackdelar med det entreprenöriella lärandet, inte hitta på egna utbildningsplaner . Hur skulle det se ut om jag som lärare beslutade mig för att ha mitt eget betygssystem till exempel? Vi har våra styrdokument och genom att diskutera dem kan de förhoppningsvis blir mer än meningslösa dokument som ingen tänker följa, varken lärarutbildare, lärare, politiker och skolledare.

Jörgen Krüsell (18 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39709

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det finns alltid en krass verklighet bakom vackra ord. Det är ovisst om man kan lära ungdomar att bli mer kreativa, men man kan uppmuntra deras kreativitet. Det går naturligtvis att göra på många sätt. Det jag har försökt göra är att se efter vad som döljer sig bakom entreprenörernas syn på kunskap. Jag tog upp ett konkret fall; auktorisation. Det nämner inte Krüsell alls i sitt genmäle.

Jag ställer mig förstående till skolan men tveksam till entreprenörtänkandet. Vad anser
Krüsell om reklam och marknadsföringens sanningsanspråk?

Det var nog ingen slump att du som ekonom
blev utvald att arbeta med entreprenörskap. Det är ju så mycket som handlar om pengar nu.

En skola med sikte på kunskap kan inte ingå förening med den ytligheten som hör samman med entreprenörskap.

Permalänk | Anmäl #1 Bertil Törestad, 2011-09-26, 12:02

Sanningsanspråket inom reklam och marknadsföring får anses vara mycket låg då det allt som oftast finns en ekonomisk tanke bakom. Visst är det så att man både lär eleverna att utnyttja samt genomskåda marknadsföringens mekanismer.

Sedan måste jag erkänna att ditt konkreta fall om auktorisation inte var något jag reflekterade över utifrån min situation. Det var inget avsiktligt att ej ge genmäle där.

Permalänk | Anmäl #2 Jörgen Krüsell, 2011-09-26, 13:40

Kreativitet har sin utgångspunkt i analysförmågan och denna analysförmåga främjas främst av matematiken, de naturvetenskapliga ämnen och även textanalyser i modersmålet såväl som i främmande språk samt studier i filosofi.

Kan man inte utföra en medveten analys så saknas även förmågan till den intuitiva analysen som är så viktig för kreativiteten. Analysförmågan tränas enligt min mening bäst genom traditionella ämnen men på ett yrkesgymnasium kan den entreprenöriella infallsvinkeln säkert ha en positiv inverkan på kreativiteten.

Permalänk | Anmäl #3 Jörgen Trauner, 2011-09-26, 14:40

I denna typ av diskussioner brukar jag alltid påminna om riskerna med att starta eget + att det redan idag finns massor av företagare som inte borde fortsätta vara det pga inkompetens. Ofta hör vi dom ropa på sänkta företagsskatter och andra regeländringar men det handlar ofta om att de inte kan vara lönsamma av egen kraft.

Permalänk | Anmäl #4 Bo Grahn, 2011-09-26, 23:16

#4 Bo Grahn: Riskerna med att starta eget är inte obefintliga, men samtidigt växer risken att vara anställd. Som egen företagare är du själv ansvarig för att ordna en långsiktig kundbas och en uthållig verksamhet. Som anställd har du ingen möjlighet att påverka besult rörande detta. Allt större företag riskerar att gå i konkurs. SAAB exempelvis. Man kan vända på myntet och säga att risken snart är större att låta bli och lita på börsnoterade, kortsiktigt vinstdrivande företag för sin framtida trygga försörjning.

Och sen ska sägas att skatterna är höga i Sverige jämfört med nästan alla andra länder i världen. Det gör det svårare att skapa lönsamhet. Inget stort svenskt företag är startat efter 1970 (inget av de 50 största börsnoterade). Det är kanske dags att fundera på vart företagandet tog vägen. Spotify flydde skatterna utomlands, samma sak med skype. Folk är inte ointelligenta. Den intelligenta partitionen av människor reggar sina bolag någon annanstans än i Svergie.

Permalänk | Anmäl #5 Johannes Westlund, 2011-09-27, 13:54