Lika, inte särskilda rättigheter, Arkelsten!

En bra artikel, tycker jag, och jag håller med om grundtankarna i stort. Sen brukar ju kvoteringsförespråkarna hävda att det redan nu sker ett slags de facto-"kvotering" av män till bolagsstyrelserna, som i sin tur motiverar en lagstiftad "motkvotering" av kvinnor. Men detta grundar man väl mest på att jämföra andelen kvinnor i bolagsstyrelserna med andelen kvinnor i befolkningen som helhet, inte med andelen kvinnor som faktiskt är intresserade av och beredda att ta på sig sådana uppdrag, vilket borde vara utgångspunkten rent generellt. Vill man ändå öka andelen "intresserade och beredda" (och kompetenta), kanske man kan jobba för det i olika åtgärder och utbildningar, men det blir då ett arbete på ett annat plan, med större respekt både för individen (den tilltänkte styrelsemedlemmen) och för ägarnas rätt att självständigt utse bolagsstyrelser.

Med detta sagt, ska jag ändå ställa frågan om det i vissa fall ändå inte kan finnas en "särskild kvinnlig kompetens", likaväl som den kan finnas en särskild manlig dito? I Norge kräver nu i alla fall studenter kvotering av män till utbildningar som veterinär, läkare och psykolog, som idag annars till 90, 70 respektive 77 procent går till kvinnor. Jag (och gissningsvis de norska studenterna) menar att det i relationen mellan patient och läkare, och i synnerhet mellan klient och psykolog, kan vara viktigt vilket kön vederbörande har, för möjligheten till identifikation etc. Det gäller nog både för många kvinnor och många män, att man kan ha lättare att ta upp vissa saker med en person av samma kön, i synnerhet när det kommer till sexualitet och andra könsspecifika områden. När det gäller sådana utbildningsplatser och tjänster, kanske man rentav kan ha skäl för att införa en kvotering grundad på kön, eftersom könstillhörigheten i dessa fall på ett mera påtagligt sätt faktiskt kan sägas utgöra ett slags "kompetens"? Jag tycker nog att detta är ett specialfall, men jag får erkänna att jag tycker att det är ett ganska viktigt sådant. Mer i ärendet här:

http://genusnytt.wordpress.com/2011/09/23/norska-studenter-kraver-inkvot...

Problemet är att Moderaterna tagit ett rejält kliv åt vänster i sin politik.
Dom borde i stället se till att ge företagen ett bättre företagsklimat och inte driva icke frågor som tillhör vänstern.

Du har säkert rätt i den första delen av stycket
"Ett annat vanligt argument handlar om att bolagens lönsamhet automatiskt skulle öka till följd av könsbaserad representation. Argumentet är naivt och saknar stöd i forskningen."
Men varför gör du samma fel själv i nästa mening?
"Förekomsten av fler individer av kvinnligt kön leder inte per se till ökad lönsamhet, marknaden är smart nog att se förbi sådant som dagens politiker uppenbarligen har svårt att greppa."
Tycker du att ditt eget argument skiljer sig genom att inte vara naivt, eller har du stöd i forskningen att hänvisa till?

I övrigt tycker jag att din artikel bygger på den nyliberala standardmallen. Lika rättigheter men inte lika möjligheter.
Det är ju behändigt. Då sköter marknaden den sociala ingenjörskonsten åt er och ni slipper smuts på fingrarna.

Inte heller det är naivt, det är cyniskt.

#3 Olof

Bör inte dom som äger bolagen få bestämma hur dom styrs?
Nej inte i Sverige då ska man utnyttja alla som orkar starta företag.
Först så ska man ta risk och hårt slit sen ska inkompetensen ta över via politikerna.

Är det staten som ska forma människor, eller människorna som ska forma staten, samhället?

I vänsterideologin ingår att staten ska forma människan och ekonomin, för att bygga ett samhälle som gynnar den socialistiska planen. Planen om hur ekonomi ska fördelas, planen om hur människan ska formas för att passa in i samhällsbygget.

Människor ska arbeta 100%, allihop och problemet är att kvinnor bara jobbar 80% i jmf med männen, kvinnor har också därför totalt ca 20% lägre inkomster. Detta är i den socialistiska idévärlden oacceptabelt och kvinnor måste därför ut upp till 100%.
Kvinnor prioriterar närvaron till barnen medan mannen prioriterar tävling och kamp. Med hjälp av tvingande åtgärder, som föräldraförsökringen(som 83% inte vill ha) ska nu kvinnor ut i arbete och män tvingas hem, hur olämpliga huliganer de än är.
För att råda bot på detta börjar man sprida uptäckten att kön inte finns, de är bara sociala konstruktioner och så satsar man 1,4 miljarder under tre år för att bl a feminisera pojkar och undersöka "Trumpetens klang ur ett genusperspektiv".

Detta är inte en borgerlig inställning till samhällsbygget. I ett borgerligt bygge borde det finnas frihet att prioritera som man vill, även om man inte prioriterar det, som politiska diktat föreslår. '

Kvoteringsivern visar sig inte heller vara efter påtryckning från kvinnorna, De är en påtryckning uppfrån. Ett sätt att tvinga oss att lämna familjen, överge ungarna och arbeta. "Arbeit macht Frei?". Vi kan alltså konstatera att även M, C,Fp vill integrera oss i deras planhushållning i bästa sovjetanda.

KD är i det här sammanhanget det enda borgerliga parti som finns kvar utöver SD.

Så kan det gå.

För de nya moderaterna går det ut på att röstmaximera. Och att skicka ut signaler: nu till kvinnliga väljare. (s) tänker likadant. Utspelet från Juholt och Jämtin för någon vecka sedan om rätt till heltid m.m. var också en signal till kvinnor och löntagare. Vi står på er sida. Det är inte uppbyggligt.

Peter#4
Du har missförstått hela grejen.
90% av Sveriges företag är inte börsnoterade. Dom ägs och styrs av de som startat och driver dom. Ingen har någonsin föreslagit någon politisk styrning styrelsesammansättningen i småföretag.

De börsnoterade företagen ägs av fonder och förvaltningsbolag. De är mer allmänna än offentliga toaletter och ägarna varken styr verksamheten eller bryr sig om den.
Just på grund av att ägarna av börsnoterade bolag inte har något incitament eller någon reell möjlighet att påverka företagens verksamhet är det viktigt att styrelserna där förhindras att nyttja alla anonyma ägares pengar i fel syfte.
Kvotering kan vara ett sätt att bryta upp herrklubbarna för inbördes beundran och gynnande.
Löntagarfonder vore ännu effektivare för att skydda stora företag från rovdrift men ännu är Sverige inte redo för demokrati uppenbarligen.

Jag håller med. Att vara Liberal och stå upp för kvotering är en underlig kombination. Kvotering är alltid fel och leder till ett sämre utfall. Jag har själv drabbats när jag tvingades anställa en kvinna, som hade många goda kvaliteter men inte de sökta kunskaperna, istället för en man, som hade de kunskaper som behövdes, för att ledningen ville verka proaktiv och skapa en jämnare könsfördelning. Det blev inte bra.
En erfaren journalist som sökt ett arbete på radion som reporter berättade att det gick till en man med utländsk bakgrund vars meriter journalisten inte kände till men som hade betydligt färre år i yrket. Kvotering? Journalisten menade det och pekade på mängden reportrar i lokalradion som talar med kraftig utländsk brytning. Jobb, som söks av väldigt många, tycks gå till en viss grupp. Pågår det en smygkvotering som ingen vågar ifrågasätta?
På sextio- och sjuttitalen, och kanske även senare, var det påfallande många s-märkta tjänstemän som avancerade inom den offentliga förvaltningen. Många karriärister gick med i partiet för att ge sig själva en fördel. Helt klart handlar det om kvotering vilket nu har till följd att liberala förslag motarbetas av de som verkligen var socialister. Eftersom politisk åskådning har varit utslagsgivande så har vi en offentlig förvaltning med otroligt många inkompetenta och okvalificerade chefer som kanske hellre gör det politisk korrekta och smygkvoterar än att anställa på meriter.
Efter att ha tvingats till Stockholm av min fru så fick jag börja om och sökte ett kvalificerat och viktigt jobb i offentlig förvaltning. Det gällde den typ av arbete där jag har 25 års erfarenhet och extremt goda meriter. Arbetet gick till en ung kvinna som nyligen gått ut från universitetet!!! Politiskt korrekt kvotering eller bara någon som kände sig hotad av att anställa någon kvalificerad kraft?
Visst anställs mängder av människor av kompisar eller bekantas bekanta. Jag har själv gjort det. En god vän ringer upp och rekommenderar någon. Det är oftast en bättre grund för anställning än betyg och uttalande från tidigare arbetsgivare även om den kollen också görs. Jag blev aldrig besviken. Att människor anställs utanför den öppna processen motsäger inte att kvotering är ett otyg som måste bekämpas var dess fula huvud än dyker upp. Att en person som kallar sig liberal verkar för kvotering är obegripligt.

Hej Alice Teodorescu!

Det är otroligt trevligt att se att det finns människor med sunda värderingar. Tyvärr är du ganska ensam.

Att börja använda kvotering istället för kompetens gör att vi måste ändra på väldigt många områden. Idag läser det procentuellt alldeles för många kvinnor på universiteten. Skolan är alldeles för anpassad till kvinnor. Så hur ska vi göra detta? Slå en tärning om vilka kvinnor som inte ska få läsa på universiteten? Det är ju trots allt inte kompetens som ska ha företräde.

Om lagen ändå skulle gå igenom och mitt företag skulle växa så skulle jag förmodligen rekrytera fotomodeller utan någon formell universitetsutbildning eller erfarenhet av styrelseuppdrag. Inte för att jag tror att jag kan hitta kvinnor med bättre kompetens, men för att jag tycker att lagen är väldigt löjlig.

/John Vice

Hear! Hear!

Vänsterns statsfeminism omhuldas numer även av det nya arbetarpartiet moderaterna.

Det är en skandal med vilken fräckhet makteliten tror sig ha rätt att påtvinga folket dessa marxistiskt kontruktivistiska nonsensidéerna. Det är också rent av kriminellt hur media går maktens ärenden.

Var och varannan dag kan vi läsa nya forskningsrön och "sanningar" om vår älskade mat medan andra synpunkter - än maktens - på feminismens "sanningar" lyser totalt med sin frånvaro. Kan detta bero på att vi än så länge inte har några jordbrukskolchoser men däremot ett statligt åsiktsmonopol - utan fri press?

Som vanligt lysande skrivet av Alice Teodorescu. Kvotering är en sinnessjuk idé skapad av sinnessjuka människor. Om kvotering blir verklighet i Sverige har vi verkligen sjunkit ner i ett kollektivt träsk.

De två sista styckena i artikeln är en skön sågning av Arkelsten.

Pinsamt, sluta använda ord som jämlikhet om du inte förklarar vad du menar med ordet. Det har flera olika innebörder beroende på var man står i en "vänster till höger skala". Du menar att det finns jämlikhet, ekonomiskt och socialt? Att möjligheterna, alltså friheten är så pass jämlik att du använder dig av ordet jämlikhet. Det är ingen hemlighet att vänstern anklagar högern för att låsa jämlikheten och att högern angriper vänstern för att inskränka på friheten. Detta är ingen rationell debatt eller diskurs om hur det bör lösas. Så länge man fastnar i tankar av Adam Smith och Marx, eller i bästa fall en uppdatering av Nozick och Rawls. Vill man diskutera ideologi så finns det sådana forum, på samma sätt som religion låser en diskurs i politiken så tycks det som om dessa gamla ideologier göra samma sak. Kvinnan har inte haft någon ställning i religionen heller inte i grunden av det liberala tänkandet, eller i någon annan ideologi tills feminism kom in på arenan som ett angrepp mot virus i samhället. Feminismen är enbart ett annat tankesätt som fyllt det vakuum som dem andra misslyckats med eller ej har tagit kvinnor på allvar.
Detta är löjligt att med ditt argument som både kvinna och invandrare ska försöka ändra debatten till fördel för något som varken gynnar kvinnor som grupp eller invandrare som grupp. Du heter visserligen Teodorescu i efternamn, men ditt förnamn är Alice du bör inte ha missat att det finns diskriminering av kvinnor som kön och invandrare för etnicitet och utanförskap. Det finns invandrare och invandrare Alice. Det finns flyktingar och det finns flyktingar. Vissa har det svårare pga olika faktorer. Det finns olika kvinnor, sluta utgå från dig som ett exempel det är det sämsta alternativet i historien för att påvisa något överhuvudtaget. Obama kan inte sitta och säga att det inte finns diskriminering av svarta och säga titta på mig. Det är hans verklighet, men det finns olika verkligheter som man inte bör blunda för. Det finns brister i systemet som bör rättas till.
Om du får jobb när och om förslaget går igenom så kan det lika gärna vara pga att din kompetens är god nog och att staten nu följer det lagar som stiftats att kompetens alltid ska vara det som ska vara av värde, inte kön. Det kan lika gärna vara så att du får ett jobb för att du är kompetent som kvinna och att du nu får visa det. Varför fäller du krokben på dig själv och dina andra medmänniskor? Sluta se kvinnor som en enhet, dina argument understryker en viss förakt av kunskap, och att kvinnor helt enkelt inte har den kunskapen som män besitter och därmed inte förtjänar det platser som ska kvoteras.
Sluta vara naiv eller negligera denna fråga med dina argument som har en slutsats som är märklig och skrämmande för framtiden.
Att blunda är lika farligt som att förneka problemet.

@14, Shovan Hedayaty: Hela ditt inlägg antyder att människor måste ses som representanter för ett kollektiv snarare än som individer, och det antyder också en viss bitterhet. Det gör mig ledsen. På vilket sätt känner du dig förfördelad? Kanske kan man hitta en individuell lösning snarare än att låta hela samhället saboteras när vi omfördelar tillbaks till din personliga fördel? Kan vi betala dig separat utan att andra dras med i fallet?

Sen fattar jag inte vad du menar när du säger att referenser till libertarianism (Nozick), socialliberalism (Rawls), kommunism (Marx) och klassisk liberalism (Smith) skulle "låsa" det politiska samtalet. Du kanske menar att Hedayaty är den enda politiska tänkare som får refereras, men det hoppas jag inte.

I övrigt anser jag att Alices Teodorescus inlägg, som så ofta, är en sund och frisk fläkt i mitten av en borgerlighet som redan alltför mycket hunnit befläckats av genusfeminismens, kvasisocialismens och kollektivismens unkna stank.

#14 Shovan Hedayaty:
"Pinsamt, sluta använda ord som jämlikhet om du inte förklarar vad du menar med ordet."

Framgår det inte ganska klart att Alice Teodorescu med jämlikhet eller jämställdhet avser "lika rättigheter och spelregler"? Vad menar du själv med ordet jämlikhet?

Du skriver:
"Kvinnan har inte haft någon ställning i religionen heller inte i grunden av det liberala tänkandet, eller i någon annan ideologi tills feminism kom in på arenan som ett angrepp mot virus i samhället."

Vad eller vem är det du betecknar som "virus i samhället"? Och hur tycker du att detta/dessa "virus" ska bekämpas?

Sen kan man knappast generalisera vare sig utifrån Alice Teodorescu eller Barack Obama, det kan jag hålla med om, men att från en feministisk vänsterposition (rätta mig om jag har fel) anklaga Teodorescu för att "se kvinnor som en enhet"... Det, om något, är "löjligt". :-I

Centern är det enda parti som konsekvent motsätter sig detta

Gustav#15 och John#16
Ni missar det väsentliga i Shovan Hedayatys inlägg.
Hon pekar på två förhållningssätt från artikelförfattaren som verkligen bör diskuteras.
Det ena är den nyliberalt förvrängda betydelsen av ordet rättighet som helt ignorerar människors skilda möjligheter.
Det andra är det lika nyliberala synsättet att om människor bara inte aktivt hindras att ta sig ur förtryck eller armod så finns varken förtryck eller armod. Sim sala bim. Strukturell diskriminering är för en troende nyliberal något den diskriminerade själv väljer att leva i.
Dessa synsätt delas inte av människor i allmänhet och stämmer inte med grundläggande medmänsklig moral.
Därför behövs dimridåer för att sälja ett sånt budskap.
En förvrängd betydelse av etablerade begrepp är ett sätt.
Ett annat är att dölja strukturella mönster med exempel på undantag, gärna från sin egen personliga tillvaro eller bekantskapskrets.
Alice Teodorescu använde båda knepen i sin artikel.

#18, Olof Lindberg,

Ledsen jag tror du har fel. Det ställs betydligt högre krav på det personliga ansvaret än för bara 5-10 år sedan. Idag är det en allmänt känd sanning att du har ansvar för dina handlingar och konsekvenserna därav. Det behövs inga dimridåer. Budskapet är klart och var redan uttalat av Lao Tse i hans tankar om Tao.
"To reach an eduring end you must be aware of your mistakes at the beginning"

#18 Olof Lindberg

Ett typiskt vänsterresonemang.

Man förvränger ords begrepp som t.ex. jämlikhet. Humanismens "alla människors lika värde" som hitintills definierat ordet jämlikhet skall nu på vänsterns vis definieras med alla människors likhet i förutsättningar, ambitioner och utfall - en nonsensdefinition. ALLA människor har inte lika förutsättningar - varken socialt, ekonomiskt, intellektuellt eller i personlig energi - och därför är det också totalt korkat att påstå att någon form av jämlikhet på detta sätt överhuvud taget kan komma till stånd. Detta är ren irrationell, verklighetsfrämmande utopia och kan aldrig anses vara en "gällande" definition.

Det är lika elitistiskt och ansvarslöst att påstå att denna vänsterns "ojämlikhet" (normalt språkbruk = olikhet) bör hänföras till strukturellt förtryck. Människor behöver ingen självutnämnd elit som fråntar dem deras individuella ansvar och klassar dem som ett förtryckt kollektiv. Att frånta individen sin självklara integritet är människoförakt i sin renaste form.

Människor behöver inte heller någon självutnämnd elit som skapar dimridåer för att få sin vilja igenom. En irrationell samhällsdebatt motverkar alla former av upplyst och rationell demokrati. Är det därför ett socialistiskt samhälle aldrig kan vara demokratiskt???

Vem är du att påstå dig VETA vilka synsätt människor delar och företräder? Och - påstå inte i din elitism att du är uttolkaren av "grundläggande medmänsklig moral" - det vore nämligen moralism och det är exakt vad vänstern är - moralistisk. Tar man sina argument från en materialistisk ideologi som inte har ett enda etiskt argument i sin ursprungliga version gör man rätt i att undvika begrepp som etik och moral.

Med dina premisser om dimridåer och ordförvrängningar som legitima kan något vettigt samtal överhuvud taget INTE komma till stånd.

När Veterinärhögskolan i Uppsala ville kvotera in män med jämbördiga meriter som kvinnor, för att råda bot på den ojämna könsbalansen på veterinärprogrammet, stoppades detta av tingsrätten och sedan av SLU självt (som också fick betala skadestånd):
http://www.dn.se/nyheter/sverige/slu-tvingas-betala-15-miljoner-i-skades...

När Simon Wallmark sökte sommarjobb på Södertörns brandförsvar, ratades han trots att han hade bättre meriter, för att han "hade fel kön och fel etnicitet". När det gäller att gynna kvinnor (och invandrare) går det tydligen bra att kvotera och diskriminera:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svensk-och-man-gav-inget-sommarjobb_63...

Män förolyckas i sitt arbete många gånger oftare än kvinnor och är på det sättet strukturellt riskdiskriminerade, i det att de tydligen förväntas ta de farligaste och mest riskfyllda jobben:
http://www.av.se/dokument/statistik/dodsfall/2010/Dodsfall_kon_arbtagare...

(Kanske blir denna förväntan på att män ska ta de största riskerna inte tydligare än i denna illustrativa affisch (från första världskriget):
http://genusnytt.files.wordpress.com/2010/07/saygo.jpg)

Det finns mig veterligt heller inga svenska lagar som gynnar män, men väl de som diskriminerar oss:

http://www.youtube.com/watch?v=nyIuXavIzOk
http://www.youtube.com/watch?v=hv56uSTg-Rw&feature=related

Att män är i ett hopplöst underläge i vårdnadstvister är ytterligare ett exempel, och "det är ett jätteproblem att vårdnadsutredare, nästan alltid [är] kvinnor", som barnrättsjuristen Lena Celander-Jörgesen säger. Ett strukturellt problem, så gott som något:
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/manligt-och-kvinnligt/tabu-for-man-a...

Sen har vi också ett samhälle, där män oftare hamnar i missbruk och kriminalitet, än kvinnor, och där fler män än kvinnor tar livet av sig. Men det kanske jag inte behöver ge referenser på?

Så, visst, det finns många exempel på hur man kan "dölja strukturella mönster" när det kommer till genusområdet. Lustigt bara att ni feminister aldrig vill diskutera de så kallade "strukturer" som missgynnar män. De så kallade genusglasögonen filtrerar tydligen bort sådana strukturer och de "reflektioner" de kan ge upphov till, och gör det omöjligt för er att se dessa. Om du och andra feminister inte tycker att strukturer som missgynnar män (och skickar ut dem i krig) är relevanta att beakta, varför förväntar du dig då att jag ska lägga energi på att fundera över strukturer som kan tänkas missgynna kvinnor (som vill ha generöst arvoderade uppdrag i olika bolagsstyrelser)?

Min kommentar #23 är förstås i första hand ett svar till #18 Olof Lindberg.

Jörgen#22
Har människor några grundläggande moraliska värderingar? Vilka då i så fall? Det är ju intressanta frågor.
Glädjande nog verkar det som om känsla för empati och rättvisa är gemensamt för oss alla. Liksom motvilja mot medmänniskor som lurar till sig mer än dom borde.
Det finns massor av forskning på det här. Ett exempel är Ultimatumspelet där människor överraskande ofta tar beslut som inte är det som gynnar dom mest personligen om det samtidigt uppfattas som orättvist.
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=121484&l=sv&newsdep=130
Historien visar oss att det som mest effektivt stänger av människor naturliga empati är grupptillhörighet. Vi och dom.

Jag anser inte att alla människor ska ha lika förutsättningar. Det är både befängt och ogenomförbart. Däremot anser jag att samhället inte ska ägna sig åt att öka skillnaderna. Vi bör aktivt hålla skillnaderna inom rimliga gränser.
Vad som är en rimlig balans mellan individuell frihet, privat ägande och socioekonomiska skillnader borde inte avgöras genom vänster- eller högerideologi. Det borde avgöras av empirisk erfarenhet från verkligheten.
De länder där människor upplever sig friast, lyckligast och nöjdast tillhör nästan alla nordeuropeiska högskatteländer med små ekonomiska skillnader. Blandekonomier med mycket företagande men också en stor offentlig sektor. Generösa trygghetssystem.
http://meritwager.wordpress.com/2006/07/28/finland-och-sverige-hogt-pa-l...

Inte bara lycka utan också hälsa, livslängd, tonårsmödrar, social oro, brottslighet mm har ett klart statistisk samband med ett samhälles sociala och ekonomiska skillnader. Inte den absoluta standarden som man kunde tro utan skillnaden inom befolkningen.

Att begränsa ett samhälles ekonomiska och sociala skillnader är inte ett vänsterprojekt. Det är den enda slutsats man kan komma till om man tar till sig empirisk kunskap. Och vill samhället väl.

John H Nilsson#23
Jag håller inte med dig.
Den strukturella diskriminering som drabbar män är social och ekonomisk. Inte könsrelaterad.
Det är förstås rätt att män har farligare jobb än kvinnor men det beror väl på att kvinnor sällan får dom jobben. Inte att män hindras från att ta säkrare jobb.
När det gäller krig är jag frestad att tycka att män får skylla sig själva. Vilka kvinnor har skickat män i krig? Neros mamma Agrippina d.y och Thatcher. Inte många fler.
Krig är grabbarnas grej helt och hållet.

#26 Olof Lindberg:
"Den strukturella diskriminering som drabbar män är social och ekonomisk. Inte könsrelaterad."

Du får gärna förklara hur du menar. Hur avgör du skillnaden?

Menar du att det inte finns en speciell förväntan på män att agera fysiska försvarare för den egna gruppen? Menar du att mäns könsspecifika, generellt sett större fysiska kroppsstorlek och -styrka inte spelar någon roll för denna i och för sig ganska rimliga förväntan: att de är bäst lämpade för att stå för det fysiska försvaret? Förutom detta, att kvinnor generellt sett är mindre och fysiskt svagare, har de ju också det emot sig att de regelbundet menstruerar. Hur nu kvinnor än upplever denna regelbundet återkommande kroppsliga händelse, tror jag att det är svårt att argumentera för att den skulle vara till någon fördel för den som behöver vara redo för fysisk strid. Jag kan heller inte se att det skulle vara någon fördel för en person som ska försvara sig själv och andra, att vara gravid eller att ha ett litet barn att amma.

Dessa nämnda fysiskt-biologiska omständigheter torde fortfarande vara av betydelse för vilka vi anser vara mest lämpade att stå för det fysiska försvaret av den egna gruppen, och jag hävdar att de flesta, både män och kvinnor, av ovanstående anledningar, fortfarande tycker att män är mest lämpade för denna uppgift. Det är en ganska rimlig princip, tycker jag, och den har (som du säkert vet) också uttryckts allmänt i den socialistiska sentensen "av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov". De omständigheter jag redogjort för ovan torde också visa att kvinnor (och de ammande barn som är beroende av dem) generellt sett är mer utsatta fysiskt, har ett större skyddsbehov än män, och att också detta talar för att män tar på sig rollen av försvarare.

Jag säger alltså inte att det är något konstigt med att män har förväntats (och förväntas) ta ett större ansvar för det riskfyllda skyddet av den egna gruppen, men det är likväl en könsspecifik förväntan grundad i mäns speciella fysiska och biologiska förutsättningar, och som män inom överskådlig framtid troligtvis inte kommer att komma ifrån. Visst, på dessa fysiskt-biologiska förutsättningar byggs "sociala konstruktioner" - filosofier, religioner och ideologier, men så länge vi män som grupp föds, växer upp och lever med detta evolutionära arv, den större fysiska storleken och styrkan (och kvinnor med sitt: menstruation, barnafödande och ammande etc), så länge kommer dessa förväntningar att bestå, oberoende av filosofin, religionen, ideologin eller "den sociala konstruktionen" för dagen. Det är i alla fall vad jag kan föreställa mig idag. Kanske har jag bara för dålig fantasi, men du får gärna peka ut riktningen åt vilket håll jag skall spana efter alternativa framtidsbilder i så fall.

Jag kan faktiskt själv vid närmare eftertanke föreslå en riktning. Mitt resonemang ovan grundar sig på ett behov av fysiskt försvar och av att vi lever i en konkurrenssituation där naturresurser och ekonomisk framgång värderas högre än enskilda människoliv (främst mäns liv då...). Om vi å andra sidan kan lära oss och bli bättre på att leva i fred och i tillit till varandra, och om vi börjar värdera varje enskild människas liv högre, då kommer bilden att kunna komma att se väldigt annorlunda ut. I själva verket ser den antagligen redan ganska annorlunda ut, men inget står still och vilken väg saker och ting tar är inte på något sätt givet, tror jag.

Kanske är det så att vår exploaterande och rovgiriga livsstil, som i rättvisans namn upprätthålls av oss alla, såväl kvinnor som män, fortfarande gynnas av och befäster en arbetsfördelning grundad på kön? Om alla fritt delade med sig av sitt goda till de som hade behov av det, då kunde vi kanske så småningom lägga mindre energi på strategier för att klara oss i konkurrensen, ta patent och ha en massa företags- och statshemligheter, likaväl som på försvarsutgifter och brutaliserande utbildning av soldater (vare sig nu dessa skulle utgöras av män eller kvinnor). Om vi kan komma till ett sådant tillstånd (globalt), att ingen behöver vara orolig för att åtminstone hans eller hennes mest grundläggande behov inte skall bli tillgodosedda, då kommer vi att våga vara generösare och behovet av att försvara vårt eget kommer att minska, jämte kraven på oss män att ta på oss dessa då "onödiga" arbetsuppgifter. I ett sådant tillstånd kommer vi också att ha utvecklat och högre värdera förmågan att skapa, utveckla, läka och berika liv, istället för att som idag belöna kapaciteten att kunna exploatera och förstöra detsamma. Gissningsvis kommer kvinnors status i ett sådant samhälle också att vara mycket högre än i det vi lever i nu (även utan kvotering...).

Hm... Har jag nu själv besvarat frågan jag ställde dig? Eller åtminstone kopplat förväntningarna på oss män att ta risker och offra oss, till ett ekonomiskt och socialt sammanhang? Lurigt. Kommer hur som helst att tänka på Erich Fromm, som skrivit mycket om detta i sin bok ”Att ha eller att vara”:

http://endrommaremedoppnaogon.blogspot.com/2008/05/att-ha-eller-att-vara...
http://tagganer.blogspot.com/2008/12/att-ha-eller-att-vara.html

Olof #25

Håller helt och hållet med första delen av din kommentar där våra värderingar sammanfaller.

Att känslan för empati och rättvisa är gemensam för människan utgör den antika grekiska naturrätten som återupplivades under humanismens studier av antiken och har sedan dess präglat vårt västerländska samhälle. En viktig del i det hela utgör också den romerska rätten som även den bygger på naturrättens föreställningar om rättvisa och som ligger till grund för anglosaxisk lagstiftning som västeuropeisk lagstiftning men där Sverige har valt en rättspositivistisk lagstiftning.

Naturrätten och den romerska rättens ambition till rättvisa är dock något som sturmarkshumanisterna tar avstånd ifrån - där har man sin ateistiska svenska "humanism".

Så mycket jag håller med första delen i din kommentar lika mycket motsätter jag mig andra delen och den acceptans du framför för den starka staten med obegränsad beskattningsrätt och med stor offentlig sektor.

Jag kan nämligen inte se att välfärd och trygghet nödtvunget kräver en offentlig sektor. Detta kan organiseras på ett ekonomiskt mer verklighetsförankrad och individuellt sätt utan att förlora den eftersträvade effekten. Jag tycker nämligen att den starka staten sätter demokratin till stor del ur funktion.

Som bevis för detta vill jag dels påminna om den statsförskuldning som har ägt rum utan någon form av demokratisk process, dels vill jag påminna om den politiska detaljstyrning av människors liv och vardag som är raka motsatsen till ett demokratiskt samhälle - i stället för folkstyre har vi fått politikerstyre.

Så ur demokratisk synvinkel och ur övertygelsen om individens okränkbara integritet är jag övertygad motståndare till den starka staten och stor offentlig sektor - åtminstone med staten som entreprenör.

Jörgen#28
Det är teoretiskt möjligt att välfärd och trygghet skulle kunna organiseras utan offentlig sektor. Det är också teoretiskt möjligt att fria individer som inte styrs av demokratiskt antagna gemensamma åtaganden skulle kunna skapa ett ännu mer demokratiskt samhälle än de vi känner idag.
Men ingen empirisk kunskap tyder på att det är annat än just teorier.

Inget av våra nuvarande samhällen är fulländade ur demokratisk eller frihetlig synvinkel. Inte heller ur rättvise- eller trygghetsperspektiv.
Men faktum kvarstår. Samhällen där människor känner sig tryggast och mest rättvist behandlade har en stark offentlig sektor och hög beskattning. Bästa mänskliga samhälle hittills är alltså inte frihetsoptimerande och anser inte heller att ägande är okränkbart eller att skatt är stöld.

Jag förundras över hur stark frihetsliberala människor kan undgå att förstå att fria människor frivilligt skapat de samhällen vi lever i. Staten har inte tvingat oss. Vi har tvingat staten.
Libertarianska samhällen skapar vi inte eftersom de orättvisor som giriga människor åstadkommer, om de inte hindras i sin frihet, inte går att tolerera.
Det strider mot människans grundläggande behov av rättvisa. Det är som Ultimatumspelet. Människor tenderar att göra val som delvis missgynnar dom personligen om det egoistisk optimala alternativet innebär att andra får orättvist stora fördelar.
Schimpanser kanske skulle välja Nozicks och Rands samhällen om dom kunde läsa. Människan gör det inte.

Olof Lindberg, #26:
"Den strukturella diskriminering som drabbar män är social och ekonomisk. Inte könsrelaterad"...

Så, vad menar du då att skillnaden är, mellan "social och ekonomisk diskriminering", som drabbar ett kön, och "könsrelaterad diskriminering", som ofta anses drabba just socialt och ekonomiskt?

Du skriver också:
"När det gäller krig är jag frestad att tycka att män får skylla sig själva. Vilka kvinnor har skickat män i krig? Neros mamma Agrippina d.y och Thatcher. Inte många fler.
Krig är grabbarnas grej helt och hållet."

Mot detta hävdar jag alltså att det kanske är så att "vår exploaterande och rovgiriga livsstil, som i rättvisans namn upprätthålls av oss alla, såväl kvinnor som män, fortfarande gynnas av och befäster en arbetsfördelning grundad på kön?" Vad säger du om denna hypotes?

Jag menar att kvinnor genom tiderna har drivit och fortfarande driver på sina män att "uträtta stordåd", när det kommer till att skaffa resurser till sig själva och den egna avkomman. Kanske speglar sången "Diamonds are a girls best friend" något av kvinnors roll i att driva fram ett konkurrens- och dominanssamhälle, även om det också går att dra andra slutsatser om genus utifrån denna sång? Den man som vill ha en kvinna, gör i alla fall säkrast i att skaffa fram "diamanterna", vilket i en värld med begränsad tillgång till dessa "diamanter" ofrånkomligen kommer att leda till konkurrens med andra män, och ytterst därför också kanske till våld.

Men om inte beredskapen att ta risker, gå ut och konkurrera med och kanske till och med döda andra män, hade varit framgångsrik, hade denna strategi knappast varit förhärskande idag. "Grabbarna" krigar inte för sin egen eller för "nöjes" skull, hävdar jag. De, eller vi, krigar om kvinnorna, och eftersom kvinnor genom evolutionshistorien har "belönat" (genom att bli tillsammans och skaffa barn med) de män som klarat sig bäst i konkurrensen och som lyckats erövra, exploatera och dominera flest andra män, så är det en sådan biologi (och kultur) som också kommit att prägla oss män.

Kvinnor är alltså i högsta grad en del av den ekvation, som leder till konkurrens och våld mellan män. Därför blir också, som jag skrivit kort om i nedanstående kommentar, "mäns frigörelse" en helt annan sak än kvinnors:

http://genusnytt.wordpress.com/2011/08/22/genusforskare-hanar-pelle-bill...

Där alltså kvinnors strävan efter frigörelse främst handlat om att få komma in i hierarkierna (till exempel i arbetslivet) och konkurrera med män, kommer mäns frigörelse (om den alls blir av...) mera att handla om att välja att leva sina liv "utanför" eller oberoende av den konkurrens och de hierarkier, som nu driver på dem (eller snarare oss). De män som så "frigör sig" från andra mäktigare mäns förväntningar, belöningar och bestraffningar av dem, för hur "manliga" (risktagande, exploaterande och dominanta) de är, kommer av dessa mäktiga män att uppfattas som ett hot, eftersom, enkelt uttryckt, tillgången på "kanonmat" och andra former av "riskvilliga undersåtar" kommer att kunna minska. Min gissning är också att sådana "frigjorda män" på ett liknande sätt kommer att uppfattas som ett hot mot de kvinnor som vill ha "diamanter", eftersom dessa män kanske kommer att vara för förnöjsamma, glada och tillfreds med sig själva, för att ägna all sin uppmärksamhet åt att bekräfta dessa kvinnors värde med sitt "manliga" risktagande och dito offervillighet. Lite som en spegelbild av detta som sägs om att "män inte behövs längre" i samhället, som bland annat Matte Matik skrivit om:

http://mattematiksblogg.blogspot.com/2011/09/nu-ar-maskuliniteten-i-kris...

Amen. Du är så klok att jag skulle vilja se dig som statsminister i stället för Reinfeldt. Inte för att det är något fel på honom, men du är bättre...