Nu kan vi vanvårdade bara hoppas på oppositionen

I veckan som gick träffade Maria Larsson (KD) äldre- och barnminister oppositionen för att diskutera ersättningsfrågan för vanvårdsgruppen. I Agenda sa Reinfeldt att man skulle kunna tänka sig en uppgörelse om oppositionen kunde ge avkall på vissa principer i utredningens förslag. Vad Agenda glömde fråga varför det var möjligt i Norge och på Irland. Den frågan har vare sig Maria Larsson eller Reinfeldt fått. Inte heller har det ifrågasatts varför "nyheten" släpptes på en lördag. Spelet om Sveriges Vanvårdade är cyniskt och kränkande men inte oväntat av en regering som nedprioriterar barnskyddsfrågor till en proposition.

I Newsmill skrev jag Höstbudgeten avgör Vanvårdsfrågan. Så blev det också. Det stod klart ganska tidigt inom Regeringen,  att några pengar till Vanvårdsgruppen skulle inte utbetalas. Pengar fanns föreslagna från KD, faktum är att trots att Maria Larsson lånade sig till att bli regeringens Yxkvinna, ville hon att det skulle bli en ekonomisk kompensation. Men ett utselt förhandlingsläge, med Moderaterna i spetsen tvingades man backa på Vanvårdsfrågan. Så den nyhet som kom lördagen den 10 september hade varit klar redan efter första helgen på Harpsund.

Måndagen den 12 september släpper Regeringen att man gett 500 miljoner under tre år till Barnrättsfrågor. I förslaget kan man läsa ett antal rubriker som Regeringen avser att "förändra" för att stärka placerade barns rättigheter, detta skulle bli den positiva nyheten som skulle göra ersättningen till Vanvårdsgruppen till en skuggfråga. I Regeringens proppositionslista för hösten finns "Barns rätt till vård och sociala insatser stärks" vilket är ett urplock från det ursprungliga förslaget Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Utredningen blev klar 2009.

När den sk Barnskyddsutredningen presenterades, (2009) lyfte jag finansieringsfrågan som den stora haken, och med facit i hand står det klart att en majoritet i Regeringen inte vill avsätta de pengar som behövs. 500 miljoner är en försumbar summa sett över tre år.

Utredningen om den Svenska Vanvården är en av landets dyraste och mest omfattande utredningar. Upprättelseutredningen i sin tur tillsattes av Maria Larsson med direktiv att undersöka förutsättningarna för vanvårdade 1920-1980 att få bla ekonomisk kompensation. Kerstin Wigzell fick uppdraget och söke kunskap bla i Norge om hur man gått väga där. Den Norska modellen var krånglig även om det betalades ut höga belopp till 98 procent av de sökande.

I Sverige lades ribban högre, säger Kersin Wigzell, för att ge ersättning. Ändå är det en skrivning i förslaget som ger också de svagaste i gruppen Vanvårdade en chans att få ersättning. Kerstin Wigzell föreslog 250 000 kr som lika belopp över hela linjen. Inom Vanvårdsgruppen väckte beloppet, som ansågs för lågt, förstämning, vissa talade om miljoner och evnetuella stämningar mot stat och Kommun om inte detta gick att genomföra.

250 000 är ingen jättesumma, men Fredrik Reinfeldt sa i Agenda 18 sept att beloppet var HÖGT, det var ett skäl kunde man tolka till avslaget. Skulle dessutom alla berättigade söka och få skulle det kanske bli ett par miljarder över 2-3 år. Reinfeldt pratade plötsligt med samma röstläge om det som gruppen varit utsatt för vilket naturligtvis var tragiskt, men hur man än gör lät han förstå skulle vissa ändå känna det orättvist (dem som skulle få avslag). Vad Maria Larsson, Fredrik Reinfeldt med flera inom regeringen gör fel i sitt resonemang är att diskutera utifrån brottsmålsrubricering. Vanvårdsärendena är preskriberade, brotten från förövarna är inte möjliga att driva eller avgöra via en domstol. Det innebar att Kerstin Wigzelli sitt förslag inte utgick från brottens art utan från statens ansvar.

Då det fanns lagar som skulle kunna ha skyddat de placerade barnen, men lagarna inte användes eller i bästa fall aldrig nådde ut i landet, är ansvaret statens. Staten tog och fick barn, barn som skulle placeras i trygga miljöer där deras uppfostran skulle ske under myndighetsansvar.

En förälder kan symboliskt ses som en myndighet, man är skyldig att se till att barnet går i skolan eller får den undervisning barnet har rätt till. Brister föräldern i detta kan det bli både vitesförlägganden och omhändertagande av barnet. Om Staten har motsvarande ansvar, skall Staten självklart stå till svars inför medborgaren om den brister i tillsyn och omsorg. I vanvårdsfrågan har Staten brustit i just tillsyn och omsorg. Därmed faller rekvisit som t.ex våldtäkt, misshandel av olika slag. Ersättningen skall vara en symbolisk kompensation för de år man var omhändertagen, inte för graden av utsatthet eller lidande.

Jag kan för mitt liv inte förstå att detta skulle vara svårare i Sverige att klara av än i Norge eller på Irland.

När Reinfeldt använder uttryck som ge avkall på...undrar jag vad som skall ges avkall på. Beloppets storlek! I princip är antalet kronor inte grunden, men beloppet måste vara högt för att ha en avskräckande funktion. Kommun- och stat skall därmed få en markering att man i framtiden måste betala om barn far illa och vidtar rättsliga åtgärder.

Bötesbot är Statens sätt att markera för Medborgaren att hon/han gjort fel och skall ha en avskräckande verkan.

250 000 kronor låter högt, men JK (Justitiekanslern) som bör få sparken av Regeringen, eftersom hon anser att det var ett rimligt belopp. JK tyckte också att det fanns starka skäl för att ge kompensation till gruppen. Mot detta står Kanslihusets "jurister" som inte anser det rättssäkert. När jag skriver att hon borde få sparken är för att JK är den instans som regeringen normalt litar sig mot i juridiska frågor och som lägger normen för skadestånd. Regeringen misstror sin egen juridiska expertis på högsta nivå. Men den som sitter orätt häktad en längre tid, misstänkt för brott får betydligt mer än 250 000 kr.  Medborgarens brottsersättning till staten är procentuellt högre än den ersättning staten skulle bidra med till vanvårdsgruppen.

Vem skall vi lita på, undrar Regeringen, finns det verkligen dokumenterat hur många gånger "du" våldtogs som barn, var det verkligen pedofiler på barnhemmen. Nej kära Regering det står inte journalerna, det får vi bära med oss på oskrivna blad. Men om 1000 människor berättar ungefär samma sak oberoende av varandra skall vi då inte lita på deras berättelse. Eller vilka vittnen skall kliva upp ur gravarna och vittna. Låt oss slå fast det finns Dokumentation och egna minnen. I diskussionen framkom att man skulle ställa det till dagens samhälle. Ja i så fall förstår jag,  att det inte blir någon ersättning, för det finns bara ett fåtal ärenden i Sverige där medborgaren vunnit mot en myndighet och just därför var ersättningen till vanvårdsgruppen viktig.

Vad vi nu hoppas på är att Oppositionen kan driva det ursprungliga förslaget till Upprättelse till Riksdagen och att det antas utan diskussioner.

Anne Skåner (78 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39650

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är väl inte mer än rätt att oppositonen betalar. De ställde ju till eländet när de var i regeringsposition.

Permalänk | Anmäl #1 Leif Norlin, 2011-09-22, 18:16

Leif Du förenklar och brister i historisk kunskap. Det var inte så enkelt att S eller annat parti var skyldigt. Det var ett gemensamt samhällsansvar. Vill du diskutera den här frågan så har åtminstone på fötterna innan du går ut slänger ur dig klyschor om Vanvårdsfrågan. Den är för seriös för att diskuteras på den nivån.

Permalänk | Anmäl #2 Anne Skåner, 2011-09-22, 19:00

Nu är det förvisso varken regeringen eller oppositionen som betalar utan alla de som betalar skatt.

Permalänk | Anmäl #3 Erik Ohlsson, 2011-09-23, 21:14

Ni vanvårdade har givetvis all rätt och all moral på er sida. Men rätt och moral har inget värde i det postmoderna samhället. På ”idémarknaden” är allting varor och säljs till högstbjudande. Där finns inga köpare för det ni säljer.

Som postmodernisten Ayn Rand skulle ha uttryckt det. Ni har inte gjort rätt för er och ingen har några skyldigheter gentemot er. Ni lever på våra nåder, som i detta fall är välgörenhet.

(För att ingen postmodernist ska komma och påstå att jag ljuger om deras gud så är här ett klipp var den gudomlige säger vad jag precis skrev. http://www.youtube.com/watch?v=7vJoaWa-kWQ)

Permalänk | Anmäl #4 u_3826, 2011-10-18, 20:39