Per Unckel var en framtidsoptimist

Det var i kärnkraftkampanjen 1980 som jag först träffade och lärde känna Per Unckel. Men det blev en relation som fortsatte därefter. Jag hade som politisk skribent på Sydsvenskan ägnat många spaltmeter åt kärnkraftfrågan så det var inte så konstigt att Per bad mig gå in i arbetsutskottet för Linje 1 inför kärnkraftomröstningen den 23 mars 1980. Jag hade då precis lämnat Sydsvenskan och börjat som chefredaktör för dåvarande Svenska arbetsgivareföreningens tidning.

Det rådde ju inget tvivel om att teknikoptimisterna inte hade sin bästa tid efter Three Mile Island-olyckan i USA i mars 1979 som fick Olof Palme att utlysa folkomröstningen. Men Per var då och förblev hela sitt alltför korta liv en framtidsoptimist med stor tilltro till nya tankar och ny teknik. Hans ständiga optimism och stora energi betydde mycket för den i grunden ganska trängda skaran av Linje 1-anhängare och att Linje 1 fick nästan 20 % av väljarnas röster ska inte minst tillskrivas hans förmåga att entusiasmera.
Han var förvisso inte ensam om att göra så. En för Per viktig person var professor Tor Ragnar Gerholm som med sin stora sakkunskap - professor i fysik/kärnfysik - engagerat stödde arbetet.

Per hade då och hade senare i olika roller en enorm förmåga att just entusiasmera, att förse dem som arbetade med honom med kraft och energi. Det gällde inte minst när han var utbildningsminister under Bildt-regeringen 1991 - 1994 då han förvandlade detta departementet till en sann spjutspets mot framtiden. Listan på hans olika engagemang kan göras lång men han var alltid närvarande med sin energi och nyfikenhet.

Hans betydelse för moderata samlingspartiets idéutveckling var tveklöst stor under hans många år som aktiv partipolitiker. Hans inställning gick i grunden ut på att förändra och att det fanns så oändligt mycket som kunde bli bättre om man tog till vara på inte minst forskarnas förmåga att formulera nya lösningar. Att definiera hans betydelse för dagens m-parti överlåter jag åt andra med bättre insikt i den frågan. Men Per var ingen förvaltare, han var en förändrare och där finns kanske en viss skillnad jämfört med dagens moderata politik.

Han var en i grunden liberal människa i detta ords finaste bemärkelse. Han var vänfast och hade svårt att engagera sig i politikens mera småaktiga sidor - ty sådana finns det också. Men Per såg individerna och kunde därför röra sig fritt i många olika sällskap.

Saknaden efter Per kommer vara stor.

Janerik Larsson (12 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39621

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Per Unckel är i norr mest känd som mannen som befriade småviltsjakten. Vanliga svenska medborgare fick tack vare honom tillträde till fjällen.

Vila i frid, Per Unckel

Permalänk | Anmäl #2 Beg Differ, 2011-09-21, 16:22

Per Unckel gjorde betydligt mer än vad folk vet.
Vila i frid Du Gode man.

Permalänk | Anmäl #3 Bertil Bertilsson, 2011-09-21, 16:32

Per Unckel var en starkt politisk person med ett hängivet engagemang för viktiga frågor och människor.

Vila i frid.

Permalänk | Anmäl #4 Sofia, 2011-09-21, 17:46

Delar i mycket den personliga bedömningen av Per Unckel, trots egen ytlig kännedom. Däremot Janerik Larsson - är han väl knappast unik i avseendet en förändrare. I alla moderna styreskick är förändringen det samma som makt. Då DDR grundlade sina nya teser sopades intialt det starkaste hotet traditioner ut bakvägen. Utan avgångspensioner och förändringsprocesser, kan alla våra beslutsfattare anses som nakna kejsare.

Permalänk | Anmäl #5 Leif E Ström, 2011-09-22, 17:07