Pojkar, flickor och skolan

Mats Björnsson om Pojkar, flickor och skolan

Varför har svenska pojkar slutat läsa?

Publicerad: 2011-09-19 15:09, Uppdaterad: 2011-11-02 14:11

Svenska pojkar läser enligt lästestet allt sämre och könsgapet ökar över tid. I stort sett hälften av pojkarna läser inte om de inte måste, skriver Mats Björnsson, tidigare analytiker och ämnesråd vid Utbildningsdepartementet.

22 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag har arbetat med samordning och analys i 25 år i skolmyndigheter och i Regeringskansliet. Skrivit flera rapporter om bla kön och skolframgång. Jag har under en följd av år varit Sveriges kontaktperson för utveckling av såväl OECDs som EUs utbildningsindikatorer.

En god läsförmåga är grundläggande för att människor ska kunna delta i samhällslivet, och kunna utvecklas i arbets- och privatlivet. Om detta är nog de flesta överens. Bra läskunskaper i skolan spiller också över på hur det går i andra skolämnen, och säkert också hur man ser på sig själv som en lärande människa. Hur det står till med denna centrala förmåga skiljer sig mellan individer och grupper. I genomsnitt visade sig t.ex. skillnaden mellan flickor och pojkar för tio år sedan vara påtaglig, i Sverige såväl som i flera andra nordiska länder. Har pojkarna hämtat in försprånget? Ny OECD-analys visar att så inte är fallet - könsskillnaderna ökar snarare än att minska. Men i s.k. digital läsning går det bättre för pojkarna.

I PISA, OECDs omfattande program för att mäta och jämföra kunskaper bland 15-åringar, mäter man bl.a. läsförmågan. I 2009 års mätning kunde man göra jämförelser inte bara mellan länder, utan också jämföra med resultaten 2000. De tidigare ganska stora skillnaderna, till flickornas fördel, har blivit ännu något större. Poängskillnaden på lästestet i Sverige har ökat från en bit över 35 till drygt 45 poäng (ljusa staplar). Skillnaden har också ökat i OECD-länderna som helhet.

Vad hänger läsförmågan ihop med - vad skiljer de goda läsarna från de svaga? Naturligtvis har läsförmåga samband med hemmiljö och med vanor av olika slag. Ett starkt samband finns med läsning för nöjes skull. De som läser mycket och gärna blir goda läsare och tvärtom. PISA 2009 visar hur det står till med nöjesläsning i de länder som deltog. I OECD som helhet var det 37 procent av de 15-åriga eleverna som säger att de inte läser för nöjes skull över huvud taget. Den gruppen hade också som helhet svaga läsresultat. Ser vi till Sverige så hörde en dryg fjärdedel av flickorna till denna grupp, och så mycket som 48 procent, dvs. i stort sett hälften av pojkarna läser aldrig för nöjes skull. Länder som Estland, Litauen, Finland, Polen och Nederländerna uppvisar också stora könsskillnader här. I andra änden finns Korea och Japan där könskillnaderna i nöjesläsning är små.

Alltså; svenska pojkar läser enligt lästestet allt sämre och könsgapet ökar över tid. I stort sett hälften av pojkarna läser inte om de inte måste, ett förhållande som är starkt förknippat med svag läsförmåga. Vad kan ligga bakom den här utvecklingen? Tycker sig en stor del av pojkarna inte behöva läskunskaper? Är de inte motiverade? Uppenbart ägnar man sig i hög grad åt andra fritidssysslor, t.ex. kommunikation eller spel vid datorn. 2009 genomfördes också ett PISA-test i "digital läsning" vilket betyder att man testade både förmågan att läsa (via datorn) men också att navigera för att hitta texter, jämföra texter osv. Intressant nog visade de svenska 15-åringarna överlag upp ett klart bättre resultat här jämfört med det "traditionella" lästestet. Framför allt bestod den förbättringen i att pojkarna hade ett bättre resultat.

Man kan tolka detta som att den sjunkande läsfärdigheten, mätt i ett vanligt lästest, hänger samman med att andra medier än böcker dominerar i ungas liv. Det är dock en begränsad kompetens som mäts i digital läsning. Att ta till sig, tolka och resonera kring längre berättande texter är en viktig kunskap om nästa generation, både män och kvinnor, ska kunna fånga upp och utveckla kulturarvet. Ur det perspektivet innebär OECDs PISA-studier en dyster läsning. Men berättande förmedlas idag i många former utöver läsning av böcker. Förmågan att orientera sig i samhället och hantera t.ex. de valmöjligheter som idag finns, förutsätter i många fall relativt avancerad förmåga till digital läsning. Digitala medier har idag stor betydelse för berättande och spridning av såväl samhällsinformation som det kulturarv som idag skapas. Ur det perspektivet ger kompetensen i digital läsning också hopp.

Mats Björnsson (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39567

22 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det går (enkelt) att räkna ut hur bra läsresultat elever med helt svensk bakgrund har, och det är inte så uppmuntrande. Att vi har elever i svenska klassrum som tex varit kort tid i Sverige och presterar svagt på PISA-testet förklarar inte mer än en liten del av det rätt dåliga svenska resultatet på det traditionella lästestet.

Permalänk | Anmäl #2 Mats Björnsson, 2011-09-19, 16:38

Jag hade en lång period där jag inte läste några böcker, det var från 15 till 22 år. Varför? jo, skolan förstörde all sorts lust till läsning. De böcker man var tvingad att läsa tyckte man var tråkiga och det fanns inte bättre böcker i biblioteket.
Ungdomar idag har mycket fler och bättre böcker att välja på men de har också mycket fler saker som tar tid, som t.ex. datorn och jag tror(och hoppas) att många ungdomar läser väldigt mycket på datorn

Permalänk | Anmäl #3 Arne Nilsson, 2011-09-19, 16:49

Hoppas att det är så. Men även statistik över vuxna mäns och kvinnors läsvanor förskräcker, tycker jag. Läsning på datorn blir ofta en annan slags 'läsning', inte oviktig men inte något som kompenserar för att man inte läser böcker.

Permalänk | Anmäl #4 Mats Björnsson, 2011-09-19, 17:01

Mats Björnsson, en angelägen artikel! Jag vet att DEJA inte såg något samband mellan den höga andelen kvinnliga lärare (och därmed frånvaron av manliga förebilder för pojkar) och pojkarnas försämring i skolan. Vilken är din reflektion över den studie som Thomas Dee gjorde i USA (studien citerad över 200 gånger i forskningslitteraturen) rörande kopplingen mellan studieresultat och könen hos lärare respektive elev?

Studien finns populärt återgiven i EducationNext från 2006:

http://educationnext.org/files/ednext20064_68.pdf

och studien drar slutsatsen att: "Simply put, girls have better educationaloutcomes when taught by women, and boys are better off when taught by men."

Jag vet att det finns andra studier, bland annat från Tyskland och Storbritannien som inte funnit några kopplingar.

En kommentar från din sida vore intressant då du måste ha kommit mycket i kontakt med denna typ av studier.

Permalänk | Anmäl #5 Anders Lindfors, 2011-09-19, 17:34

Det kanske bör införas lite fler lästimmar i skolan där man bara läser skönlitteratur.

Permalänk | Anmäl #6 jon79, 2011-09-19, 18:06

Jag är nog lite extrem brukar i snitt tugga mig igenom 1-3 böcker i veckan nu för tiden. Men jag kommer ihåg hur mycket jag avskydde att läsa de böcker som man kom i kontakt med genom svenskan i skolan.

Idag som vuxen uppskattar jag Flugornas herre, Tom Sawyers äventyr, Moby Dick, Mannen och havet mm men inte då...

Jag slukade böcker av Isaac Asimov, Robert A Heinlein, Arthur C Clarke, Tolkinen och Jules Verne mm, men dom med undantag av den senare möjligen, sågs inte som "bra" litteratur.
Alla deckare som man läste, det var bara skräp.

Men det var det inte, det skapade ett intresse att läsa och skapade en vana att läsa i stället för att slötitta på TV.

Men det var inte kul att höra att det man läste då var skräp och det som man skulle läsa var tråkigt, men man gav fasiken i vad lärarna tyckte och läste det man tyckte var kul.

Idag läser jag alla genrer från poesi till ibland serietidningar från facklitteratur till foliehattsteorier med största nöje beroende på vad jag känner för. Och visst det finns skräplitteratur för mig idag, men det lustiga är att det jag tycker är skräp för mig, är kult för andra.

Men som ung så behöver man inte få det kastat i ansiktet att det man läser är skräp. Om så är fallet så upptäcker man det tids nog ändå.

Så frågan är nog vad vill dagens unga läsa ?
Svarar skolans utbud av böcker upp mot detta behov ?
På den sista frågan dristar jag mig att hävda att så är inte fallet.

Permalänk | Anmäl #7 Mats F Eriksson, 2011-09-19, 19:14

Mats Börnsson, ja. Man undrar, har svenska män med inflytande också slutat läsa, och att kolla svenska media?
Är det hos er inte alls bekant, eller totalt likgiltigt, alternativt en grund för er makt och försörjning?
Att fulllkomligt ha missat den "debatt" om män, pappor och pojkar, som successivt förnedrat det manliga könet under tre decennier? Med alla lögner, vinklingar, smutskastning och generell utskåpning av det manliga könet, inkl våra söner!
Resten får du fundera ut själv, här kommer lite fakta:
Andel män bland antagna till högskola hösten 2010:
Endast 37,8%!
http://www.vhs.se/PageFiles/5607/Antagningsstatistik%20H%C3%B6stterminen... Andel män bland examinerade 2009
Endast 34%!
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____76956.aspx
Hur ser det ut bland de examina som styr eller guidar andra i samhället: Andel män bland examinierade jurister 2009
Endast 33,8%! Andel män bland examinerade psykologer 2009
Endast 25,8%! Andel män bland examinerade psykoterapeuter 2009
Endast 22,2%! Andel män bland examinierade lärare 2009
Endast 22,2%!Andel män bland examinierade studie och yrkesvägledning 2009
Endast 13%!
Flickor men inte pojkar får vägledning inför gymnasieval)Andel män bland examinierade socionomer 2009
Endast 12%! Andel män bland examinierade specialpedagoger 2009 Endast 5,8%!

Permalänk | Anmäl #8 Joakim Steneberg, 2011-09-19, 19:32

Jag har tagit del av en del studier av detta, och de har som du antyder visat olika resultat, en del faktiskt negativa samband mellan lärares kön och motsvarande resultat hos elever av 'samma kön'. Det är metodologiskt svårt troligen att fixera en lärare vid elevers testresultat, eftersom man måste ha data som innebär att denna lärare haft möjlighet att under längre tid påverka eleven ifråga. Det beror så mycket på, dvs så många möjliga faktorer är inblandade att man hänvisas till slut till vad man tror..

Permalänk | Anmäl #9 Mats Björnsson, 2011-09-19, 20:01

Instämmer med Arne Nilsson 2011-09-19, 17:49

Permalänk | Anmäl #10 Inge-mar, 2011-09-19, 21:12

Med ironisk underton (och fri översättning)...från ett reportage i "CBS: 60 Minutes" om en liknande utveckling i USA;
"Det imponerar kanske inte på flickorna att vara en god läsare som pojke i skolan."

Permalänk | Anmäl #11 Niko Andersson, 2011-09-19, 22:13

Tack för en intressant artikel!
Jag vet inte om du har satt rubriken, men förhoppningarna om ett enkelt svar infrias inte.

Dina frågor " Tycker sig en stor del av pojkarna inte behöva läskunskaper? Är de inte motiverade" kanske kan tolkas som påståenden och jag nyfiken på hur du ser på DEJA:s huvudteser om biologi (senare utveckling vid skolstart) och låga förväntningar.

Jag är med veten om att du inte har någon skyldighet att presentera en lösning, men samtidgt kliver du in på ett minerat fält.

Hur ser du på skolans könsneutrala självbild? I en meritokrati får ju pojkarna skylla sig själva?

Permalänk | Anmäl #12 Mats Olsson, 2011-09-20, 06:04

#1 & #2 Oj, vad tröttsamt det är med er rasister som tjatar om invandring i varenda fråga. Lägg ner.

Till ämnet.
Att tonårskillar inte läser så mycket tror jag delvis handlar om bristen på bra litteratur på svenska för dem.
Jag har själv en 14-åring som gillar att läsa. under några år nu har han mest läst klassiker men nu vll han läsa annat. Men han hittar inte längre några intressanta böcker säger han. Så vi började surfa runt på olika boksajter och jag insåg att han hade rätt.

På en svensk topplista var 19 av 20 böcker riktade åt tjejer. Hälften handlade om romantiska vampyrer. Den enda uppenbara killboken var en fantasybok. Men min grabb gillar varken fantasy eller vampyrer. Han gillar realism och spänning. Det ska kännas att det är eller kan vara på riktigt menar han.

På svenska boksajter och bibliotek behöver min son leta under kategorin Barn & Ungdom. Där det mest verkar finnas böcker för upp till 12-årsåldern.
Som kille har han även blivit hänvisad till de lättlästa böckerna när han frågat en bibliotekarie om spännande böcker.
Om vi istället söker på Amazon hittar vi en mycket intressantare kategori som heter Young Adults. Och där öppnar sig plötsligt en värld av bra böcker som aldrig har översatts till svenska.

Han och jag gick igenom några listor där och köpte sen hem ett dussin böcker som han fullkomligt slukade. Till exempel: The Perks of being a wallflower av Stephen Chbosky, The Giver av Lois Lowry, Remember me & The season of Passage av Christoher Pike, Wind, sand and Stars av Saint-Exupéry, A Certain Slant of Life av Laura Whilcomb, West with the Night av Beryl Markham, Where is Alaska av John Green, I am the cheese av Robert Cormier för att nämna några.
Hans engelska var visserligen rätt bra innan, innan men nu märker jag att han verkligen anstränger sig för att förstå även riktigt svåra ord som dyler upp ibland. Han slår upp dem och använder dem också ibland för att skryta lite om vad han kan!

Jag har alltså insett till min förfärelse att det inte längre skrivs svenska seriösa böcker för tonåriga killar. Det enda som skrivs är fantasy. Har man gett upp eller är förlagen för fega?

Ett grundproblem är nog att man underskattar killarna.Man har sänkt nivån för lågt för att alla ska med. Så man tröttar ut de som gillar litteratur med att läsa färre, enklare och kortare stycken på svenskalektionerna. Så till slut blir det som att äta på MCDonalds varje dag. Färre elever av idag får ens ana vilken bra litteratur det finns därute.

Så höj ribban ordentligt tycker jag. När man får äta på en riktigt restaurang så inser man vad bra mat är och blir sugen på mer. När man får läsa en bra bok så kommer man vilja läsa mer och med lusten kommer också ambitionen att lära sig språket bättre oavsett nivå.

Permalänk | Anmäl #13 David Persson, 2011-09-20, 06:48

Innehållsrika kommentarer, inte minst om hur man uppfattar och uppfattat skolan och boklusten, och bristen på bra 'pojk'litteratur. Jag vill gärna tro att det finns några försyndelser där som i alla fall skulle kunna åtgärdas förhållandevis lätt. Jag tror att förlegade manliga ideal lever sitt lönnliga liv, men jag kan naturligtvis inte bevisa det.
Det kommenteras också om hur litet män blir antagna till högskolan som om detta skulle vara en förklaring till det vi ser! Snarare är det ett uttryck för samma sak. Männen är inte diskriminerade i högskolan, de blir antagna ungefär i förhållande till hur många av dem som söker. Man kan också vända på det och fråga sig varför unga kvinnor i så hög utsträckning söker högre utbildning. Det svar som getts är att kvinnor har en tendens att vilja utbilda sig(!) och att de behöver detta för att konkurrera på den arbetsmarknad som trots allt mest är uppbyggd av och för män.

Permalänk | Anmäl #14 Mats Björnsson, 2011-09-20, 08:52

14 Mats Björnsson
"Männen är inte diskriminerade i högskolan, de blir antagna ungefär i förhållande till hur många av dem som söker." Osv
Enögt och okunnigt, i klass med våra politiker, som minister Björklund och Sabuni i deras senaste "jämställdhetssatsning".
Det börjar naturligtvis långt tidigare med hela nedvärderingen av det manliga könet, med "motiveringen" att detsamma är så uppvärderat. Sedvanligt statsfeministiskt nyspråk.
Det är väl f.ö. inte så länge sedan som antagningsproven till högskolan ändrades två(!) gånger, "för att de missgynnade kvinnor".
Även pojkar behöver omsorg, kärlek och uppmuntran, och inte denna ständiga politiska brutalisering av manligt kön.

Permalänk | Anmäl #15 Joakim Steneberg, 2011-09-20, 09:18

Flera kommentarer har anknutit till DEJA och de där framförda slutsatserna att pojkarnas problem i skolan är kopplade till deras könsroll. Av det skälet har den svenska debatten fokuserat på att förändra pojkarnas könsroll för att på så sätt förbättra pojkarnas studieresultat. Du nämner Korea och Japan i din text som exempel på länder där pojkar och flickor läser lika mycket.

Har den koreanska respektive den japanska skolan bedrivit en framgångsrik genuspedagogik och lyckats förändra pojkarnas könsroller eller vilken är din förklaring till deras framgångar?

Permalänk | Anmäl #16 Anders Lindfors, 2011-09-20, 09:21

Du ser ingen möjlighet att förskolan och skolan är en exploderande kultur?

Det handlar inte om rättvisa vid antagningen och jag blir förvånad över att du håller tillgodo med de svar som "getts".

Passiv meningsbyggnad och passivt tänkande.

Permalänk | Anmäl #17 Mats Olsson, 2011-09-20, 11:19

#13 David Persson: Att det var så illa vågade jag inte gissa. Det är en svår grupp det där. Ganska heterogena intressen. Jag hade tur, jag tillhörde fantasy-falangen så svalde Tolkiens Ringentrilogi, Belgariaden, Maloreaden och lite annat Eddings mellan 14 och 17 ungefär. 95% av alla böcker på topplistan riktar sig till tjejer får jag det till. Bli hänvisad till lättlästa böcker... Jag hade blivit kränkt. Är man 14/15 klarar man om man vill och är van läsare att svälja Sagan om Ringen, och den är inte lättläst. Vi måste skapa en svensk motsvarighet till "young adults"-kategorin du skriver om med böcker också till killar.

Det är möjligt att det är en förlagsgrej också. Finns sannolikt inte många förlag som vill satsa på den typen av böcker i Sverige. Det kan vara ett skäl till att det inte finns några. Eftersom inte ens översättningar finns, menar jag. I så fall är det extremt svårt att nå ut utan kapital, men vi män byggde ju internet. Det går ju att publicera sig här och trycka upp on demand.

Permalänk | Anmäl #18 Johannes Westlund, 2011-09-20, 11:19

Exkluderande!!!!

Permalänk | Anmäl #19 Mats Olsson, 2011-09-20, 12:26

Jag har nog svårt att dölja min besvikelse. Några år på nätet har gjort mig extra känslig för halmdockor och och när Mats Björnsson skriver att "män inte blir diskriminerade på lärarutbildningen" är det ytterst oklart vem han argumenterar mot.

Vi vet att andra länder har lyckats bättre att rekrytera män (Norge) och vi vet att det finns ytterst lite forskning om varför män avbryter sina lärarsstudier.

Vi vet att männen möts av motstridiga förväntningar och vi vet att få lärosäten har strukturer för ett långsiktigt mångfaldsarbete.

Ingen har kallat detta diskriminering - men effekterna kan på sikt vara exkluderande. Männen romatiseras som förändringsagenter och exotiseras som annorlunda. Att de dessutom ses som maktsymboler underlättar inte.

Permalänk | Anmäl #20 Mats Olsson, 2011-09-21, 07:13

Ett mer nyanserat resonemang från tidningen Genus

http://www.genus.se/meromgenus/teman/skola/forskola/manliga-forskollarare/

Permalänk | Anmäl #21 Mats Olsson, 2011-09-21, 07:19

Föräldrarna bör göras uppmärksamma på detta. Minst en kvart om dagen bör barnen läsa på sin fritid. Medvetandegör man föräldrarna tror jag mycket är vunnet!

Permalänk | Anmäl #22 Linda Söderström, 2011-09-21, 09:46

#22
argumentet återkommer i kommentarstråden till Lindes artikel.

Jag tror att medvetandegörande av föräldrar är ett svajigt projekt. De flesta menar nog att den formen av folkuppfostran inte hör hemma i ett frittnsamhälle.

Att lägga över ansvaret på föräldrarna för läxor och lässtöd riskerar att förstärka skillnader mellan grupper. Vill vi det?

Permalänk | Anmäl #23 Mats Olsson, 2011-09-22, 06:44