Juholt kan vinna valet med krav på framtidsinriktad skola

Stor humor Claes! Att Håkan Juholt skulle fatta detta är lika sannolikt som att du eller jag skulle vinna över 100 miljoner på lotto, dvs i det närmaste noll. Tyvärr för S och oss fuskade Håkan sig igenom skolan och har inte satt sin fot i densamma efter det.

Felet är istället att politikerna oberoende av kulör detaljstyr något som goda pedagoger kan klara av själva om de bara fick, dvs skolan och säkert många andra områden också skulle klara sig bättre utan en politisk styrning.

Satsa på målrelaterad skola och låt varje skolla få uppnå det hur dom själva önskar.

Sedan är kanske en Ipad en god ide men naturen har ju sett att sprida egenskaper i populationen efter gauss normalfördelningskurva så varför inte individanpassa även utbildningen?

Ska vi verkligen överlåta tänkandet åt maskiner? Att lära sig saker och att förstå behöver inte vara plågsamt. Det kan till och med upplevas som intressant. Visst vore det bekvämare om vi ständigt kunde uppleva nirvana, men då vore ju livet tämligen tomt och innehållslöst.

Små barn lägger inga nyttoaspekter på någonting. Små barn finner det roande att lära sig till synes meningslösa saker. Drivkraften är nyfikenhet och upptäckarglädje. Vid skolstarten börjar man efterlysa sammanhang. Nyttoaspekten har man fortfarande inte. Under gymnasieåren brukar nyfikenheten och upptäckarglädjen avta. De dyrbaraste åren i livet har då redan passerat och det vill till att de blivit tillvaratagna så väl som möjligt. Se gärna artikeln http://www.newsmill.se/artikel/2010/04/13/utnyttja-barnens-nyfikenhet-oc...
samt artikeln under rubriken ”Sista ordet” på sida 70 i februarinumret 2010 av tidningen Medlemsutskicket http://www.swe-math-soc.se/utskick/utskick1002.pdf.

Så länge de styrande envisas med att vi ska ha en kunskapsspännvidd på fem år bland eleverna i varje klass är naturligtvis tavelundervisning problematisk. Om denna heliga princip råder en låst konsensusuppfattning.

Tavelundervisning är ändock att föredra, enligt min mening. Den ger struktur åt kursen. De som ligger efter kanske försöker komma ikapp när de märker att de försummat alltför mycket. Tavelundervisning ger i alla fall en vink om att man befinner sig på efterkälken. Eleverna och deras föräldrar måste dessutom ta ansvar om elever kommer efter på grund av skolk eller "extraferier". Vi har faktiskt skolplikt i vårt land.

Claes, jag föreslår härmed igen att du försöker bevista KTH:s Matematiska cirkel vid tillfälle. http://www.kth.se/sci/institutioner/math/gymnasie/matcirkel
Där kan du få se tavelundervisning när den är som bäst!

Claes Johnsons starka tro på datorer och IT i skolan för tankarna till vad rektor Ludwig Hagvald på Läspeskolan i Grönköping framförde för några år sedan. Han tackade kommunens nye IT-konsult - förre begagnade bilhandlaren och väckelsepredikanten - Sibbe Grönhult.
"Utan hans förmåga att speja in framtidens trender hade vi måhända icke insett att vi bör byta ut en massa reaktionärt trams som klassrum, lärare, läroböcker och dylikt mot cyberrummet och CD-skivor. Tack Sibbe, utan dig kanske vi hade suttit och hängt över en bok" - slutar rektor Hagvald och återgår till att chatta på nätet,
Claes Johnson ger onekligen associationer till Sibbe Grönhult i Grönköping.

Claes Johnson skriver som en som blivit förnärmad av ett avvisande, inte minst eftersom han uppger sig sitta inne med den fulländade formeln för ett seggerikt valresultat. Claes Johnson borde kunna räkna ut att han i sådana fall har stora pengar att hämta som spinndoktor runt om i den del av världen där man håller demokratiska val.
För övrigt, Johnson, exakt var i Björklunds förslag hittar du tanken på att premiera de elever som kan"mulitplikationstabellens teori". Sedan kan du kanske förklara vad detta innebär för den som bara kan multiplikationstabellen.

” Katederundervisning är envägs kommunikation med passiva elever som inte lär sig” Claes Johnson, professor i tillämpad matematik vid KTH. (www.newsmill.se)

Jag har funderat mycket kring detta, när jag ser elever som passar på att läsa sina mobiler, sucka, pusta, och undra: ”Vad i hela friden är det här?”, om filosofin och ”De gamla grekerna”, men jag har ändå tänkt, att jag måste ju etablera en ingång, som traditionellt leder rakt in på de frågor som vi än idag ställer oss. Jag har också tänkt att eleverna måste ju lära sig begreppen, som t.ex. ”metafysik”, ”ontologi”, ”materialism”, ”idealism”, etc. och de mest namnkunniga filosoferna: Thales, Herakleitos, Parmenides, Demokritos, Sokrates, Platon, Aristoteles, från den nämnda epoken. (sedan kommer förstås fler epoker). Jag kan förstå att det blir främmande, att eleverna känner sig distanserade, att de känner ett stort sug efter ”Blondinbella”, bara för att komma ned på jorden. Så fram med mobilen! Men:
Begreppen är ju själva tankeverktygen i en intellektuell analys eller dialog, eller i en diskussion på t.ex. högskolan. Begreppen är ju fyllda av historia och referenspunkter. Ta t.ex. ”kausalitet”, hur detta begrepp är knutet till mekanism och determinism, dvs. materialism, eller hur det är knutet till David Hume, som avfärdade kausaliteten på empiriska grunder, eller till Buddha, som talade om lagen om orsak och verkan överfört till en icke-materiell entitet: ”Karma”, för att bara nämna något av de många aspekter och associationer som finns runt ett sådant begrepp; det har skrivits hela böcker om kausalitet, men för att ta ett enda exempel.
De flesta gymnasieeleverna idag har aldrig hört ordet, jag har frågat dem år efter år. Och detta gäller de flesta ord som har någon strategisk betydelse för intellektuell förståelse runt tillvaron.
Å andra sidan, så hade ju inte de gamla grekerna ett så stort överhäng av traderad ”kunskap” att ta hänsyn till som vi har idag; de var på så sätt mer fria. Kanske ska vi släppa historien och se vad vi kan göra från nu och framåt? Kanske ligger det något i den gamle Rousseaus uttalande i ”Emile”. ”De andra är duktiga på att läsa och komma ihåg vad som skrivits, men det är min Emile som skriver böckerna.” Kanske det är så?

Jag är liksom andra kommentatorer skeptisk till att det finns en enkel lösning för skolan. Däremot håller jag med om faran för revisionism och anpassning till en tid som vi lämnat bakom oss.
Tyvärr tror jag att det fria skolvalet tvingar oss att göra undervisningen enkelt mätbar. Vi får inte bara en ökad social segregering utan också dummare barn som tvingas sitta stilla, stoppa i sig enkelt mätbara kunskaper och sluta tänka själva.

Man kunde önska sig att den globala ekonomiska utjämning som är både oundviklig, välkommen och nödvändig kunde ske genom att utvecklingsländerna höjde sig till vår kunskapsnivå. Inte att vi sänkte oss till deras.

Jag säger inte att lösningen är enkel. Men nu driver matteundervisningen som en jättelik färja med 1 miljon passagerare utan kapten, styrman, roder, bränsle och mål. Ingen ansvarig finns, varken matematiker eller lärarutbildare, bara Björklund som nu skall förslösa 1000 miljoner på fortbildning av lärare i trad katederundervisning med hjälp av ett Skolverk som sågar just trad katederundervisn. Det konstiga är att det bara är jag som tycker detta är fel, allvarligt fel. IT kan ge matteundervisn en ny mening därför att IT bygger på matte. Att missa denna möjlighet är att göra svenska folket en otjänst. Effekten kan mycket väl bli regeringsskifte.

Kan det inte vara så att de som inte lär sig multiplikationstabellerna inte gör det för att de inte har lust? Om så enkla hinder blir oöverstigliga, hur ska man då klara av framtida hinder. Nej, det som behöver läras ut är tålamod och enträgenhet. Hur premierar vi det?

Claes, du skriver bland annat: "Låt inte formell teori ha högsta status. Uppvärdera reell praktik". Det ena utesluter inte det andra. Björklund försöker faktiskt höja statusen på mer yrkesinriktade kurser. Men han inser också att skolan som den är idag, inte får trycka ner och gömma begåvade barn. Det är en lika stor tragedi för en mycket begåvad elev att bli osynliggjord, som för en elev med mindre intellektuell förmåga. Arvet efter socialdemokratin är en nivellerad skola som endast premierar normalbegåvning. Detta är roten till att vi idag saknar tillräckligt med ingenjörer och forskare med naturvetenskaplig bakgrund.

Claes #7; IT handlar egentligen om kommunikation och informationssökande. Vad är meningen med detta informationssökande om inte eleven har tillräcklig baskunskap för att göra ett meningsfullt sökande? Kunskap handlar om struktur, vilken man endast kan tillägnas genom strukturerad lärarledd undervisning. Se datorer och kalkylatorer som hjälpmedel och ingenting annat.

Hmmm...

Varför är det ofta antingen/eller i denna debatt om katederundervisning när den naturligtvis borde handla om både/och.

Alla elever är individer och individer lär sig på olika sätt. En lärare bör därför inte låsa sig vid en undervisningsmetod utan variera sig för att inte enbart gynna vissa elever.

Debattörerna låser sig vid ett svart/vitt tänkande som är väldigt likt det som många tonåringar visar upp. Skärpning!

Verkligheten är betydligt mer komplex än så.

Björklund skall tvinga skolan tillbaka till traditionell katederundervisning till en kostnad av 2.6 miljarder, medan Skolverket som skall utföra omskolningen inte tror på Björklunds tanke för fem öre.
Är det bara jag som kan se att detta är helt tokigt? Finns det inte personer med ansikten som är ansvariga för skolan? Var finns matematiker och lärarutbildare som har ansvaret, av staten avlönade för denna uppgift? Det handlar om våra barn och deras framtid.

Nej du är inte ensam att tycka att politikernas petande i detaljfrågor är fel och kapten rottings intresse av katederdisciplin är fel. Dock så verkar skolan rulla på som vanligt och barnen gnetar sig igenom och blir vuxna till slut och klarar sig ofta ganska bra trots "hej matematik" som vi utsattes för redan på 60 talet och det förstörde oss inte helt.

Principfelet är ju att lärarutbildningen gjordes om, flummades till, tog bort tentor och inte med grupparbeten och blev separata högskolor för lääänge sedan och det lider av fortfarande.

Ibland kan man inte komma ifrån känslan av att vuxenvärlden inte vet hur ungdomarnas värld faktiskt ser ut.

Jag känner inte på något sätt igen mig i beskrivningen att svenska barn inte skulle ha tillgång till datorer, erfarenheten av mina tre barns skolgång och samtliga tillhörande kompisars nätverk är att de flesta barn får egen dator i relativt låg ålder.

Ungdomar håller också på med mycket avancerade och kreativa spel. Ta Markus Perssons svenska Minecraft som sålt i över 3 miljoner ex som kan sägas vara någon typ av virtuell motsvarighet till lego (men för ungdomar).

På gymnasieskolor får de som går naturvetenskaplig linje ofta gratis tillgång till Microsofts hela utbud av systemutvecklings- och visualiseringsverktyg mm och kan således ladda hem de utvecklingsverktyg som utbildade dataingenjörer från tekniska högskolor använder i sitt arbete.

I ett av barnens klasser (30 pojkar, inga flickor, naturvetenskapligt program, inriktning matematik och programmering) är samtliga elever involverade i olika minecraftkonstellationer och bygger reguljära virtuella världar.

Även World of Warcraft på elitnivå är mycket avancerat med 10-25 spelare som skall samordna sina förmågor i olika uppdrag. Dessa "tasks" är oftast sammansatta med folk från hela världen, varför arbetsspråket genomgående är engelska, med gruppsamtal via Skype eller motsvarande.

Att som 15-17-åring ges möjlighet att spela med i många fall 25-åringar från England, Holland, Tyskland etc är troligtvis långt mer utvecklande än mycket av det som sker i den svenska skolan.

Även flickor håller på med spel som går ut på att bygga upp olika världar, t.ex. Zoo Tycoon och motsvarande.

Skolan skall ha kompetenta och engagerade lärare, tillgång till datorer är helt enkelt inte ett problem i sammanhanget. Du kan köpa en hyfsad dator med operativ för 500 kr på blocket så detta är heller inte en klassfråga.

Även om någon kunde, mot alla sannolikhet, få Björklund att lyssna på yrkeskunskapen hos lärare så hjälper det inte.
Det fria skolvalet skapar betygsmanipulation eftersom skolor konkurrerar om elever. Manipulerade betyg kräver central kontroll. Central kontroll kräver mätbara resultat. Mätbara resultat kräver korvstoppningsundervisning och prov med frågor som bara har ett rätt svar.
Privat eller offentlig, vinst eller icke vinst är bara sidospår i debatten. Det som sänkt den svenska skolan är den fria skolvalet.

Själv blir jag mest förvånad och skrämd av att någon överhuvudtaget kan rösta på en person som Juholt, oavsett vilket parti han skulle tillhöra och oavsett vilka löften han presenterar.

Som att lyssna på en SolOchVårare.

Här har vi USA,s svar på en George Bush. Att göra utan att veta eller tänka, allt för makten.

14# Anders Lindfors. Ipad har "Appar" med matematik. En dator för 500 har inte tillgång till dessa saker. (Nu kom vi in på märket igen(!).

#17. Bernt J. Jag har köpt flera datorer för 500:- med operativ och nätverkskort. Du pluggar in datorn på nätet och ges tillgång till en mycket stor mängd matematikprogram, såväl för körning i browser eller alternativt för nedladdning och installation lokalt. Om man sen gör sig besväret att jaga kommersiell programvara finns det också att köpa för nedladdning, oftast inte speciellt dyrt.

#17. Bernt igen. De flesta ungdomar känner sig ju inte hemma i linuxvärlden då denna värld inte har lika bra multimediatillämpningar. Den som är matematik- och naturvetenskapligt intresserad kan dock skaffa en "ren" dator för 300:-, tanka hem exempelvis debian linux och genom detta sedan ha tillgång till ett bibliotek med en mycket stor mängd matematiska och naturvetenskapliga program. Programmen installeras lokalt genom den medföljande pakethanteraren.

Detta upplägg förutsätter dock att man har en maskin från början för att tanka hem lämplig linuxdistribution och bränna installationsskivor. För mer avancerade användare finns också rena nätverksinstallationer.

Datorn har faktiskt funnits ett tag, så ipad tillför egentligen ingenting nytt, förutom hype möjligtvis.

Måste man numera vara professor för att inte kunna se skillnaden mellan metod och verktyg.

Katederundervisning är en metod - dessutom en behövlig sådan i skolans värld - och en Ipad inget annat än ett verktyg. Juholt ser säkert inte heller skillnaden mellan metod och verktyg, så han kanske hör av sig.

När Claes Johnson kommer fram bakom sin kateder på KTH och inte skriver på tavlan så skriver han lite vänsterpropaganda på Newsmill.

#1 Gunnar Bech

När man tittar på dagens skola så är det ett kännetecken som utmärker sig framför andra - i såväl riktlinjerna som den operativa funktionen:

AVSAKNADEN AV GODA PEDAGOGER.

#12 Claes Johnson

Dessa personer du efterlyser finns på den havererade lärarhögskolan i Stockholm som man tvingades underordna Stockholms Universitet för att få någorlunda ordning på den.

Inte undra på att skolan fungerade (eller rättare sagt INTE fungerade) som den borde. Men tack för att du vill ge inkompetensen på lärarhögskolan och skolverket ett ansikte.

Man kan inte bygga skolan på närvaro av superpedagoger. Det måste finnas en bärande ide om skolans roll och undervisningens innehåll och form. Den ide som en gångs fanns, som nu Björklund trevar efter,
har gradvis förlorat bärkraft därför att vad som är kunskapen (teori + praktik) och vad som skolan skall lära ut inte är detsamma som för 50 år sedan. Vad som krävs är en ny ide som passar det IT-samhälle vi nu lever i, inte en gammal ide som inte längre bär. Om (som nu) skolans ide är fel, så hjälper inte ens superpedagoger. Om iden är riktig behöver man inte alls vara superpedagog för att lyckas.

Några av kommentatorerna har fattat detta och kommer med konstruktiva förslag, medan många uttrycker misströstan och uppgivenhet eller hemfaller åt cynism.

Oavsett om skolan ska vara den påstådda forntidsinriktade eller framtidsinriktade pedagogiska principen så verkar alla undvika det absolut största problemet att inlärning är förenad med arbete som känns precis som arbete kan kännas som en process av frustrerande stunder och belönande stunder.

Det går inte att skörda barnens leklust och glädje endast eftersom barn de facto råkar vara individuella och ger trots allt utslag på vad som är roligt och vad som är glädje. Det skulle krävas avancerad psykologisk manipulation att få barnen uppleva lärande som lustfyllt endast som dess enda drivkraft.

Vi har bara en idealiserad bild att barn INTE ska behöva arbeta! Men skolan är barns arbete. Frågan är snarare hur arbetsaspekten ska doseras tillräckligt försiktigt i början och hur den ska öka med åren till att akademiska studier är fullskaligt arbete och många gånger jobbigare än arbetslivet senare.

Det finns nämligen en naturlig läroprocess som barn är genetiskt programmerade för och det är härmande. Skolan är sällan eller mycket sällan den miljö där barn kan lära sig efter den principen även om härmande spelar även roll mellan barnen. Men barnen är definitivt inte lika konsekventa som vuxna och kan härma även antisocialt beteende med ”antilärande”.
Den här naturliga komponenten kommer vi inte åt med datorer ändå utan genom att öka vuxen närvaro i skolan, mindre klasser och fler vuxna helt enkelt. Barn behöver nämligen vuxen stabilitet för att kunna lära sig och bygga upp konstruktiva relationer till själva lärandet och andra människor. Barn är psykiskt alldeles för labila och desto labilare ju yngre barn. Denna labilitet är ju fullt normalt för barn men stora grupper provocerar fram dess sämsta uttryck.

Det är inte så mycket som vi ska behöva titta på skolan och dess tekniska möjligheter utan på oss vuxna hur mycket vi är närvarande i barnens liv. Där råder det ett stort vakuum som växer allt större. Och det är sant att det kan kompenseras med väldesignade hjälpmedel med dator som växelverkar med barnet. Men datorer löser inte oväntade situationer med komplikationer som labilitet just kan resultera i.

Problemet är att vårt samhälle inte lägre vill kosta på vad tankemässigt och manuellt ”hantverk” med barn innebär: barn är arbetsintensiv uppgift att ta väl hand om oavsett om det är skolan eller hemmet. Det går inte att automatisera och rationalisera så lätt. Vi försöker bygga lärandets storskaliga ladugårdar, men vi glömmer bort att barn inte är framavlat boskap.

#23 Claes Johnson

Skolans uppgift är att bilda det mänskliga intellektet genom att vidareförmedla mänsklig kunskap. Den unika mänskliga förmågan att kunna tänka abstrakt, att kunna formulera idéer, att kunna analysera sammanhang i flera led samt att förmedla vad det är att vara människa utbildas bäst genom att förmedla hur vi som människor HAR betett oss och att förmedla vad vi som människor har åstadkommit med all den bakomliggande för oss kända kunskapen.

Således är mycket av detta bildningsarbete retrospektivt dock syftande mot framtid och utveckling. Vi bör inte förskingra den kunskap framtiden bygger på och vi bör inte förskingra kunskapen om oss själva och vad det betyder att vara människa.

Du gör samma fel som många av eleverna gör, när de ifrågasätter betydelsen av de utlärda kunskaperna för sin specifika nutidssituation och tycker att de ena inte har med det andra att göra. Utbildningen för dagens samhälle syftandes på framtiden börjar tidigast på gymnasienivå. Denna utbildning kan dock aldrig nå optimala nivåer om dessa unga människor saknar fundamentet av mänsklig bildning.

Naturligtvis bör samtida verktyg användas under hela lärprocessen men det är inte verktygen som avgör anknytningen till nutid utan den förmedlade kunskapen och den basala förståelsen om oss själva som gör oss redo att möta nutiden och hitta vår plats i den.

Claes verkar inte ha en aning om vad som pågår i svensk skola där skola efter skola förser eleverna med datorer. Han verkar heller inte förstå vad JB avser med mattelyftet. Och om nu det faktum att datorer och IT bygger på matematik motiverar datorn som lämpligt verktyg i matte-undervisning, varför inte låta ungarna lyssna på musik i form av mp3 filer istället? Datorer är bra på mycket, men matte är ett av de ämnen (på grundskola och gymnasienivå) där den bör användas mycket sparsamt, vilket alla bra lärare begriper.

Alla verkar ense om att det som pågår i svensk matteundervisning inte är bra, varför något konstruktivt måste göras. IT kan ge förnyelse rätt utnyttjad.