Kosten

Lars Bern om Kosten

Livsmedelsverkets råd visar att vi behöver oberoende forskning

Publicerad: 2011-09-20 07:09, Uppdaterad: 2011-11-02 14:11

SVT-programmet Vetenskapens Världs inslag om Fettupproret avslöjar att de kostråd som samhället gett i decennier och fortfarande ger via sjukvården och Livsmedelsverket kan vara en bidragande orsak till att hundratusentals svenskar blivit allvarligt sjuka. Vem bär i så fall ansvaret och vem skall ersätta dem som drabbats? Det skriver Lars Bern.

17 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag är forskarutbildad och har varit vice Ordf i Cancerfonden och ledamot av Cancerfondens forskningsnämnd och jag är idag Huvudman i Hjärt&Lungfonden. Jag har i ca 20 år försökt följa forskningen på det aktuella området.

Alla inser vi att det måste finnas ett starkt samband mellan vår hälsa och vår kost. Ändå är detta område ytterst bristfälligt beforskat. Det har lett till en mycket stor osäkerhet rörande vad som är bra och inte bra att stoppa i sig. Trots det bräckliga vetenskapliga underlaget har forskare, dietister och myndigheter i decennier lämnat tvärsäkra kostråd. Ju mer vi följt råden ju sjukare har vi blivit. Det går t.ex. tydligt att se ett samband mellan fetmaepidemin i USA och skräckpropagandan mot naturligt mättat fett från mjölkprodukter och andra animalier. Att upprinnelsen till propagandan byggde på forskningsfusk gör inte saken bättre.

För några år sedan insåg den modiga Sundsvallsläkaren Annika Dahlqvist att det var något som var fel med kostråden. Ju mer hennes diabetespatienter följde dietisternas och Livsmedelsverkets råd ju sjukare blev de. Hon misstänkte starkt att orsaken var att den kolhydratrika kost som anbefalldes drev upp blodsockret till farligt förhöjda nivåer. Hon tillrådde istället en kostomläggning som innebar att man minskade på kolhydratrik mat drastiskt och istället såg till att bli mätt på naturligt fet mat såsom olika animalier. Som i ett trollslag blev hennes patienter mycket friskare. De gick ner i vikt, deras blodsocker blev normalt och de kunde sätta ut en rad mediciner. Dahlqvist blev impopulär hos etablissemanget och hade hon inte blivit så känd hade säkert Socialstyrelsen tagit av henne läkarlegitimationen. Hon fick trots detta snabbt efterföljare bland andra läkare som gjort liknande observationer och det folkliga fettupproret var ett faktum. En rad framstående forskare med framlidne professorn Lars Werkö och docent Uffe Ravnskov i spetsen har även starkt ifrågasatt evidensen bakom larmen om det mättade fettet. Idag uppskattar man att nästan en fjärdedel av befolkningen i olika grad redan ändrat sin kost från kolhydratrik till mer fet mat, den s.k. LCHF-dieten. Upproret har satt djupa spår i en ökad efterfrågan i handeln på smör, grädde och fet mjölk.

I veckan uppmärksammades fettupproret i SVT-programmet Vetenskapens Värld. Man hade följt en grupp överviktiga diabetessjuka personer som under några månader la om sin diet till LCHF. Resultaten blev desamma som Dahlqvist iakttagit hos sina patienter. När SVT presenterade det påfallande tydliga utfallet för två av samhällets ledande experter (som står bakom dagens kostråd) ville de inte erkänna utfallet utan kom med invändningar utan övertygande vetenskaplig evidens. Mycket tyder på att de kostråd som ges av både sjukvård, dietister och ansvarig myndighet verkar vara en bidragande orsak till den skenande sjukligheten i befolkningen. De ansvariga experterna föreföll trots detta inte särskilt angelägna om att rätta till bristerna inom forskningen. Kan det bero på rädsla för skadeståndsprocesser från alla människor som blivit sjuka efter att ha följt deras kostråd?

Den folkliga misstro som på detta sätt sprider sig mot myndigheter och ansvariga experter är allvarlig. Idag är det information som sprids fritt på nätet och i kvällspressen som styr milliontals svenskars val av diet. Den hårdnackade oviljan att verkligen kartlägga hur det förhåller sig som experterna uppvisade i programmet underminerar auktoriteten hos viktiga samhällsinstitutioner.

Min slutsats av SVT-programmet är att den etablerade vetenskapen på det här området bevisligen har stora brister. Redan för tio år sedan när jag var engagerad i Cancerfonden och vi försökte ta fram kostråd, kunde jag konstatera att vetenskapen var ytterligt svag vad gällde kostens betydelse för hälsan. Till och med en så allmän uppfattning som att frukt är nyttigt, kan ifrågasättas. Cancerfonden valde därför att avstå från kostråd. Den ringa forskning som bedrivs om kost och hälsa är för det mesta finansierad av livsmedelsindustrin. I TV-programmet visades t.ex. ett forskningsprojekt som typiskt nog var finansierat av ett brödföretag som säljer kolhydratrika produkter. Det här området är globalt värt många trillioner kronor för industrin, så någon objektiv evidensbedömning kan man inte förvänta sig i projekt som är finansierade från det hållet.

När det gäller forskningen runt sambandet mellan kost och sjukdomar som cancer, metabolt syndrom och alzheimer är det mesta styrt och finansierat av läkemedelsindustrin. Också för läkemedelsindustrin har den livslånga behandlingen av kronisk diabetes, högt blodtryck och högt blodkolesterol skapat en trillionmarknad som de kommer att försvara med näbbar och klor.

Det är alltså nödvändigt att stärka den oberoende forskningen rörande kost och hälsa för att vi skall få fram meningsfulla underlag för framtida kostråd. Idag finansieras oberoende forskning nästan bara med allmosor från allmänheten via t.ex. Cancerfonden och Hjärt&Lungfonden. Och forskning rörande kost och hälsa har där haft låg prioritet. Statens forskningsinsatser är ytterst blygsamma. Om man skall hårddra är de faktiskt negativa, genom att staten "beskattar" allmänhetens forskningsbidrag med s.k. overheadkostnader. Som donatorer får vi vara med och betala forskningsinstitutionernas infrastruktur. Den borde rimligen vara statens ansvar. Den aviserade avdragsrätten för ideella bidrag är ett steg på vägen, men det räcker inte långt.

Det har den senaste tiden talats mycket om pensionärernas villkor och i vad mån man skall sänka skatten på pensionerna eller hjälpa dem på annat sätt. Den bästa hjälp en åldrande befolkning kan få, vore nog att tillgängliga resurser satsades på forskning runt kost och hälsa. Detta gäller speciellt för svagare grupper som ofta har svårt att ta till sig den ökande kunskap som finns tillgänglig på webben. Ohälsa pga felaktig kost är definitivt en klassfråga.

Samhället skulle sannolikt tjäna in de pengar som satsats på kostforskning i form av kraftigt minskad förbrukning av dyrbara läkemedel och färre sjukdagar och förtidspensioner. För forskningsfinansiärer som Cancerfonden och Hjärt- och Lungfonden gäller det att lägga om prioriteringen så att fler kostforskare får mer oberoende pengar till sin verksamhet. För att inte dagens forskning skall bli lidande är det viktigt att allmänheten blir uppmärksam på det ökade forskningsbehovet och att staten omprövar sin snåla inställning till den medicinska forskningen. Det håller helt enkelt inte att man gömmer sig bakom det faktum att läkemedelsindustrin satsar stora pengar. Det finns inget incitament hos den industrin att få människor friska, då behöver vi ju inte längre deras livslånga medicinering.

Mitt tips är att när hela sanningen om sambandet mellan kosten och sjukligheten kommer fram, då måste samhället och industrin räkna med dyrbara krav på skadestånd från alla som fått sina liv mer eller mindre förstörda av skadlig kost och övermedicinering. Det här problemet är knappast mindre än tobakens skadeverkningar och tobaksindustrin har fått betala dyrt.

Lars Bern (43 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39488

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det verkar finnas en del som talar för att D-vitamin i större doser till viss del skyddar mot diabetes typ 2 och förbättrar insulinkänsligheten.

Men någon forskning på detta lär inte något läkemedelsföretag göra. D-vitamin är billigt, och går heller inte att ta patent på.

Men om staten finansierade en studie och den föll väl ut, så skulle i bästa fall statens kostnader för vård minska ordentligt. Det skulle kunna bli en riktigt god investering! Så vad väntar vi på?

Permalänk | Anmäl #1 Gunnar Claesson, 2011-09-20, 07:46

Hela denna historia är helt fantastisk, och ställer frågan om vår kunskap om universum och vår (ursvenska) auktoritetstro på sin spets. Det finns EU-lagar som styr att svenska dagisbarn måste dricka (fettfri) lättmjölk. Men om t.o.m. de klassiska kostråden är fel, råd som nästan 100% av alla svenskar känner till och följer, så måste man nästan betvivla hela sin existens. Eller åtminstone alla de regler man lever efter. Överheten vet kanske inte bäst? Den kanske ALDRIG vet bäst? Det är nästan revolutionärt.

Ett stort tack till de människor som vågade sätta sig upp mot auktoritetstron. Sanningen kommer alltid fram.

Permalänk | Anmäl #2 Thomas Eliasson, 2011-09-20, 08:45

#2
Det du tar upp är viktigt att analysera. Fysikerna har upptäkt att den mest vedertagna kosmologiska hypotesen omfattande svart materia kanske inte stämmer. Vad gör de då? Jo de börjar direkt forma en ny hypotes som stämmer bättre med verkliga observationer.
Den medicinska forskningen rörande människans kost har i 50 år kört med en hypotes som grundade sig på forskningsfusk och som vid upprepade tillfällen visat sig inte stämma med verkliga observationer.
Meteorologin har för 30 år sedan formulerat en hypotes (AGW) om att människans utsläpp styr jordens klimat som även den visat sig inte stämma med verkliga observationer.
Fysikerna omprövar sin felaktiga hypotes meden de två andra forskarsamhällena inte gör det. Den fråga vi bör ställa oss är varför man beter sig så olika?

Permalänk | Anmäl #3 Lars Bern, 2011-09-20, 10:30

Det är en otroligt viktig fråga. Det är politikerna som skall styra kostråden, och här finns en fråga som förmodligen går över alla partigränser, att vi skall ha kostråd, skolmat, sjukhusmat ,som inte skadar vår hälsa. Oberoende kostråd behövs. Sverige kan bli ett föregångsland i världen att ha kostråd som vänder fetma explosionen.
Varför skall inte Sverige propagera för en kost som gör oss slanka och välmående?
Alla som är aktiva i politiska partier bör verka för att forskning startas om högkolhydrat lågfetkostens skadeverkningar. Vi behöver gå tillbaka till den kost som inte gjorde oss fetare och fetare för varje
år. Alltså en kost med mindre kohydrater(specellt de näringsfattiga
med högt GI), och mera naturligt mättat fet(och bort med de härdade fetterna,(De har härdats för att hålla länge,men samtidigt blivit hälsovådliga)).
Socialstyrelsen började arbetet, när de konstaterade att det fanns vetenskaplig evidens för LCHF, som kost för diabetiker.

Bara det arbetet har säkert redan lönat sig flera gånger om bara genom att det uppmuntrat de som vill förbättra sin hälsa genom kostomläggning, och gått ned i vikt och sluppit mediciner,och följdsjukdommar som deras tidigare kost hade lett till.

Här finns det skäl att trycka på våra partier.

Permalänk | Anmäl #4 Henrik Bugge, 2011-09-20, 11:25

Vi kanske behöver en "Arabisk vår" i kostfrågan!

Permalänk | Anmäl #5 Henrik Bugge, 2011-09-20, 11:28

Underbart! Den här artikeln visar hur långt samhällsutvecklingen nått idag, 2011. Det är underbart när människor med auktoritet ikläder sig rollen som sammanfattande sanningssägare mot ett självkorrumperat system.

Nu kanske vi äntligen kan börja diskutera extraskatt på konditorier och livsmedelskedjornas oändliga rader av sockrade skräpprodukter från multinationella livsmedelsföretag och läkemedelsindustrin får omskola sig till att bli mänsklighetens tjänare istället för som nu. MÄNSKLIGHETENS LIDANDES KOSMISKA KASSAKO. En Cancertumör svälter ihjäl om inte den tillförs socker oralt. Det är sant!

Permalänk | Anmäl #6 Collins Kocmoc, 2011-09-20, 11:34

Det säger väl sig självt att smör som innehåller precis samma beståndsdelar som oss själva är hälsosammare att äta än margarin, där kemister manipulerar med molekyler och framställer en produkt som inte finns i naturligt tillstånd.

Och det säger väl sig självt att den mängd kolhydrater=glukos=socker vi idag äter är onormal i förhållande till det naturliga tillståndet då det söta kom från bihonungen, eller i form av bär. Det var bara under sommarhalvåret vi kunde konsumera sött.

Till skillnad från nu då vi proppar i oss kolhydrater, vitt mjöl och vitt socker varje dag hela året. Livsfarligt.

Permalänk | Anmäl #7 Christina Lundqvist, 2011-09-20, 13:03

#2, hur kan du veta att sanningen alltid kommer fram? Du sprider ju själv osanningar. Det finns inga EU-lagar som tvingar dagisbarn att dricka lättmjölk. Skolmjölkstödet påverkas inte av fetthalten. Historiskt är det faktiskt EU som har gett extra stöd till fet mjölk och de svenska korrupta makthavarna som har motsatt sig detta.
http://www.sjv.se/amnesomraden/stod/marknadsstod/skolmjolksstod.4.207049...
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article82942/Barn-blir-tjocka-av-EUs-m...

Bern är naiv som tror att det går att bedriva oberoende forskning i det här korrupta landet. Lämpligare vore ett förbud mot kostråd från myndigheter. Och man kan ju strunta i allt. Man behöver inte åka runt med en skinnväst och en motorcykel med dålig ljuddämpning för att vara en outlaw. Svensson är så menlös är denne förtjänar att få all världens kolhydrater. Politikerna och alla makthavare inklusive de i EU förtjänar att placeras i en finlandsfärja och sänkas i Atlanten. Detta är sanningen.
http://st.nu/opinion/ordetfritt/1.3818719-rekommenderad-skol-och-daghems...

Permalänk | Anmäl #8 Urban Persson, 2011-09-20, 13:48

Även om man inte vill dränka någon i Atlanten så är det anm värt om denna oheliga allians mellan Livsmedelsverket och Livsmedelsbranschen fortsätter.

På 90-talet var den högst levande. Jag jobbade då på Informationsavdelningen hos en av de största margarintillverkarna och jag vet vilket hysch, hysch det var när Livsmedelsverkets chef och några forskare hade möte med ledningsgruppen.

Permalänk | Anmäl #9 Christina Lundqvist, 2011-09-20, 14:48

"Varför säljs inte melatonin i Sverige?
I större delen av världen säljs melatonin på flygplatser, hälsokostbutiker, receptfritt på apotek och i vanliga butiker. Några biverkningar värre än i Sverige receptfria läkemedel är okända.

Melatonin är inte ett preparat som går att patentera. Intresset hos läkemedelsföretagen för att ta fram produkter och informera läkarna är därför obefintligt. Det kommer därför få studier kring preparatet.

Tidigare såldes melatonin även i Sverige i hälsokostbutikerna. Det satte emellertid Läkemedelsverket stopp för. Melatonin kan numera i Sverige bara säljas lagligt av Apoteket AB mot recept."

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/842

Permalänk | Anmäl #10 Vasili Richardsson, 2011-09-20, 20:04

Lars Bern säger att socker/kolhydrater inte är ett alternativ till fett.

Det är som att påstå att crack-kokain inte är ett alternativ till heroin.

Ingen behöver något alternativ till fett eller heroin.

Dumaste jävla artikel jag läst.

Permalänk | Anmäl #11 u_3826, 2011-09-20, 20:31

Re: #8 Urban Persson
Jo, sanningen kommer alltid fram. Men den kan vara komplicerad. Om EU-mjölkbidragen kan man läsa om i EUs egna regelverk, sök på "eu 1% fetthalt mjölk" på google så kan du se om det är osant eller inte att EU--bidragen ger lättmjölk.

Men om det är EU eller Livsmedelsverket som med sina råd och bidrag påverkar våra dagis spelar ingen roll i min argumentation. Det jag vänder mig emot är ju att det finns en överhet (EU eller Livsmedelsverket) som tar beslut som uppenbarligen kan vara felaktiga eller få direkt motsatt verkan. Vår svenska övertro till myndigheter borde knäckas av detta.

Permalänk | Anmäl #12 Thomas Eliasson, 2011-09-20, 20:51

#11
På vilket sätt är du motståndare till att vi får mer forskningsresurser för att kjartlägga sambanden mellan kost och hälsa?
Läs artikeln innan du kommenterar.

Permalänk | Anmäl #13 Lars Bern, 2011-09-20, 21:50

Säger Lars Bern., som har en kompis som hävdar att glaciärerna på Kebnekaise inte alls smälter utan i stället växer, och Lars Bern. tror ju mera på kompisen än på forskarna.

Permalänk | Anmäl #14 Allfons Mållgan, 2011-09-21, 04:50

#11 Peter H.
För en frisk människa är en väl sammansatt kost det bästa man kan ät.
För en sjuk människa måste man fundera över om kosten skall ändras.

Nu finns det en del "Hallelujastämning " över de som förordar kolhydratkosten liksom de som föroedar fettkosten.

För att veta vad som är bäst så måste man göra det som Lars Bern föreslår: Ha en ordentlig forskning om kostens betydelse. Det är bättre att ha det som grund än tyckande att allt annat än vad jag säger är strunt

Permalänk | Anmäl #15 Lennart Skoogh, 2011-09-21, 12:07

Peter H, nu hoppas jag NM har överseende men gonatt.

Permalänk | Anmäl #16 Vasili Richardsson, 2011-09-21, 21:17

Förstår inte såna människor som Peter H. Vad får du ut av att kommentera om ett ämne som du inte ha en susning (tror att du en expert) om?

Permalänk | Anmäl #17 Vasili Richardsson, 2011-09-21, 21:24