Historiskt sett har miljön varit en högerfråga

En sund miljö hänger till stor del på en sund demografi vilket miljörörelsen tidigare var fullt medveten om. Sambandet är idag starkare än någonsin när människor svälter i länder där demografin spårat ur och resulterande konflikter stör matproduktionen.

Situationen kommer att förvärras enormt framöver när oljan tryter.

Det första parti Miljöpartiet borde fundera på samarbete med borde därför vara Sverigedemokraterna för det finns inget viktigare för mänsklighetens framtid än att demografin kommer under kontroll.

Men tyvärr anser Miljöpartiet att det finns viktigare frågor än miljöfrågor och att man inte tänker samarbeta med vissa människor oavsett vad det kommer att kosta i form av lidande.

Tidigare var det den industriellt expansiva Moderaterna som var otänkbara som samarbetspartners men som det numera faktiskt går att samarbeta med.

Om några år kanske Miljöpartiet har mognat och omvärderar vilka som man faktiskt har något gemensamt med.

En resultatinriktad politik var i alla fall det jag hoppades på när jag var med och röstade in Miljöpartiet i Riksdagen för länge sedan.

Ska miljöpartiet likt centern ätas upp av antingen folkpartiet eller moderaterna och förlora sin egen identitet som parti?
Med moderaterna betyder det att miljöpartiet får slopa mer än hälften av sin egen politik eftersom moderaterna går storföretagarnas intressen och lägger miljöfrågorna på historiens skräphög.
Allt det som borde gjorts för fem år sedan har inte gjorts av aliansen och det är snart för sent att rädda Östersjön.
Det är bara sossarna och vänstern som tar miljöfrågorna på allvar, men miljöpartiet kommer snart upptäcka vad moderaterna går för och då är det försent att rädda miljön.

Jag har själv varit medlem i MP men slutade som aktiv eftersom partiet låg för långt till vänster. Inför det senaste valet var det med sorg jag såg hur MP knöts närmare och närmare V och S.

Det finns inte en naturlig koppling mellan MP och S/V på det grundläggande ideologiska planet. Kopplingen handlar istället om någon sorts psykologisk identifiering mellan arbetarrörelsen och miljörörelsen. Individer som fullt ut identifierar sig med någon av rörelserna upplever sig oftast som förorättade, åsidosatta och överkörda. Personer som engarerar sig i ett borgeligt parti är tvärtom oftare personer som upplever sig själva som lyckade och stolta, en självbild som får miljöpartister att känna avståndstagande.

Svenska Naturskyddsföreningen bildades 1909 av ett antal professorer och naturintresserade. Var de höger?

Kampen mot att bygga ut älvarna på 60-, 70- och 80-talen, var de höger?

Schlaug tilldelar mp en ganska passiv offerroll. Men det var ju en ledande miljöpartist här på NM som hävdade att socialdemokraterna skulle krossas. Ett ganska aggressivt uttalande.

I av Fichtelius intervjuer med Göran Persson, hävdade han att Miljöpartisterna var väldigt stöddiga.

Kortsiktigt vore det en stor förlust om Miljöpartiet gick över till borgarna. Men på längre sikt kan det gynna s och v, de kan skapa en ny miljöprofil.

Problemet med mp är att de är övervintrade hippisar, de vill flumma sig fram till en god miljö. Det hjälper inte att Birger Schlaug kokar havregrynsgröten på eftervärmen.

Miljöfrågan är en absolut framtidsfråga för skyddandet av människan av natur men också ett villkor för industrins modernisering.

Attityden att ta konflikt med S är inte djupt rotad i MP. De personligheter som engagerar sig i MP är i många väsentliga karaktärsdrag vänster.

Utvecklingskomponenten i hållbar utvekling har alltid varit MP:S svaga del. Hållbarhet si sig är lätt att åstadkomma genom att förbjuda allt. Många aktiva miljöpartister har ingen genuin önskan om materiell utvekling och materiella förbättringar. Just därför blir samarbetet med arbetarrörelsen så bisarr.

Birger Schlaug har naturligtvis helt rätt. Även om miljöfrågor från början var borgerliga så hör det svenska miljöpartiets elitistiska plantänkande naturligtvis hemma på vänsterkanten där omdaningen av samhället i ett plansamhälle rankas högre än miljön.

Svårt att tänka mig MP i en alliansregering. Miljöpartiet ligger allt för nära fascistiska värderingar för liberalerna. I miljöfrågor är man i princip lika populistisk som Centern. Några genomtänkta reella miljöförbättringsförslag av positiv betydelse för miljön har jag aldrig hört framföras av Miljöpartiet, namnet till trots.

Alliansen skulle tappa mycket av sin trovärdighet om man börjar kompromissa om grundläggande borgerliga värderingar.

#7 Helga Kneese

Just dett aavståndstagande gentemot MP, från dom borgeliga, pressar MP över till S/V. Var finns det socialistiska i MP:S migrationspolitik eller synen på småföretagandet?

#6 Jörgen Trauner

Det finns en växande förståelse i miljörörelsen om att förändringar inom företagandet är effektivare än förändringar i stat & kommun. Kasta inte ut barnet med badvattnet genom att stämpla MP som homogent vänster.

"Det finns en växande förståelse i miljörörelsen om att förändringar inom företagandet är effektivare än förändringar i stat & kommun."

Det innebär inte att Miljöpartiet är kompatibelt med bilistpartiet Moderaterna, #9 Jonas Jönsson. Bara under extrema omständigheter kan dessa partier samverka.

Det kanske är extrema omständigheter nu...

Jag minns när Trauner skrev en artikel nyligen, där han angrep LP Syll. Sylls respons var att konstatera att artikeln var så dålig att han inte tänkte svara.

Jamen herregud, är jag den ende som insett att miljörörelsen i grunden är en socialistisk rörelse. Den befolkas i alla fall av samma typ av människor som var kommunister på 70-talet. När kommunismen gick ur tiden sökte dessa människor en ny "rörelse" och det blev den gröna. Det dessa grupper har gemensamt är en enorm portion bwesserwisserskap parad med en önskan om att stå utanför det etablerade samhället.

#10 Bo T

Ja, det finns verkligen stora skillnader mellan M och MP. Min poäng är att MP inte är mer vänster än höger, om man ser till den ideologiska basen. Sedan är det i princip sociala faktorer som binder MP vänsterut.

De flesta bilkramare jag känner är sossar.

Idag är MP ett queer- och extremfeministiskt parti.
Att ni inte skäms, att sälja ut all miljömedvetenhet, på denna ovetenskapliga könsopportunism med alla sin lögner och totala mansdiskriminering!
Jag ser ingen som helst framtid för det svenska MP!
"På båda könens villkor, för båda könens bästa."
JS, miljömedveten sedan 50-talet, antifeminist sedan -77.

#12 Kurt Myrhagen

Helt rätt. Den gröna rörelsen befolkas i huvudsak av samma karaktärer som i en annan tid hade varit marxister. Detta är emellertid inte produkten av den gröna rörelsens samhällsanalys eller ideologi. MP kan bli något annat.

#13 Jonas Jönsson. Du har rätt i att Miljöpartiet (liksom Sverigedemokraterna) inte är höger eller vänster totalt sett men kanske inom vissa frågor, t.ex. är idén om medborgarlön vänster medan man inom vård, skola, omsorg ligger åt höger.

Å andra sidan har Moderaterna blivit ett parti längre åt vänster i takt med att migrationspolitiken fått kollektivistiska sidor där det alltmer går ut på att få in så många människor i Sverige som möjligt utan individuella krav.

När sen Miljöpartiets viktigaste (läs: enda) mål de senaste åren, att Maria Wetterstrand skulle bli minister, inte gick att infria så öppnades naturligtvis möjligheter efter valet.

I EU-frågan har Miljöpartiet gått över till att bli anhängare liksom Moderaterna som å sin sida har släppt tanken på Sverige som en självständig enhet, nu är Europapolitiken överordnad den nationella politiken.

Utrikespolitiskt vill både Moderaterna och Miljöpartiet driva en extremt islamvänlig politik om än av helt olika skäl.

Så det kanske inte är så konstigt att de tidigare ärkefienderna Miljöpartiet och Moderaterna idag blivit goda vänner trots stora skillnader när det gäller "sociala faktorer".

#16 Bo.T: Det där med medborgarlönen är väldigt lustigt tycker jag appropå ingenting.
Vänstern älskar medborgarlön. Högern vill inte ha medborgarlön. Vänstern hatar Milton Friedman, som anses vara höger. Milton Friedman var en stark förespråkare för negativ inkomstskatt vilket i praktiken är medborgarlön.

Rätt intressant artikel men han hoppar över en av de viktigaste händelserna för MPs vidkommande under den förra mandatperioden.

Den 8 oktober 2008 så hade Sahlin och MPs sppråkrör en gemensam presskonferens där man tillkännagav ett rödgrönt tvåpartisamarbete och att V ställts utanför.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/v-stalls-permanent-utanfor_1850955.svd
Detta utspel måste ju ha byggt på en överenskommelse mellan Sahlin och (s) å ena sidan och MP å andra sidan.

Men sen hände något vilket gjorde att (s) frångick sin del av överenskommelsen och så togs även Vänsterpartiet med i samarbetet. Det visade sig att Ohly och Vs närvaro inte direkt stärkte det rödgröna blocket och det anses av många vara en orsak till att det gick så illa som det gjorde.

Om jag vore miljöpartist så skulle jag ha upplevt det som ett stort svek av (s).

Så här lät det den 8 oktober 2008

"Samtidigt poängterar båda partierna att det röd-gröna samarbetet är ett brott mot den nuvarande blockpolitiken. Det kommer att bli nya möjligheter för blocköverskridande frågor, enligt Sahlin.
– Vi vill inte låsa fast Sverige i blockpolitiken, säger Sahlin"

Men med Ohly i båten så var det exakt det man gjorde dvs låste fast sverige i blockpolitiken vilket borde ha varit en enorm besvikelse för MP.
MPs språkrör ville ju inte ha med V i samarbetet. Peter Eriksson kallade ju Lars Ohly för "stalinisten" vilket inte var en komplimang

Det skulle ha varit intressant att läsa vad Birger Schlaug anser om det spruckna tvåpartisamarbetet

#11 Doktor Eleph@nt

Just, saknar man argument så drar man fram vad som helst á la Syll.

Ja du Schlaug, du är rätt duktig du. Jag minns i valrörelsen 1988 när du tog upp enn penna (avgasrör) och förkarade att det väsenlisga var vad som kommer ut där.

Men hur kan Miljöpartiet gått så vilse i migrationsfrågan???

Jag skulle säkert rösta på er om ni inte var så extrema där!

#20 Sten Figaro,

"Jag skulle säkert rösta på er om ni inte var så extrema där!"

Samma här faktiskt.

Du måste drömma önskedrömmar Chili Palmer, om du tror att någon kände sig konkurrensutsatt av den avindividualiserade massan. "Massan" har inte stått för ett enda framsteg i denna värld. All framsteg - andligt, intellektuellt, materiellt - har haft briljanta individuella hjärnors idéer som utgångspunkt. Men visst kände och känner sig många hotade av en vett- och sanslös pöbel - är det detta du kallar för att vara utsatt för konkurrens eller var det det du menade med galgen.

Hur kan man hysa så mycket förakt mot den unika människan individen att man buntar ihop henne till en massa, en klass? Hur kan man vara så högmodig, så elitistiskt arrogant att tro att den ena tredjedelen i ditt tvådredjedelssamhälle skall ensam bestämma alla livsvillkor och suga ut tvådredjedelar?

Fosterbarnen har under ett nästan oavbrytet 70årigt socialdemokratiskt regeringsinnehav lämnats till olidliga förhållanden med socialismens rättspositivistiska patos som ursäkt och med massans avindividualiserade samvetslöshet.

Det finns ingen högerhumanism och definitivt ingen vänsterhumanism (om man vet vad humanism är) utan endast en humanism som försvarar varje människas unikhet och lika värde - men där finns inga människor som sammanbuntas i klasser där dessutom bara den ena är värd att finnas till och de övriga två utan vidare kan likvideras som vilket skräp som helst.

Och varför skäller du på "miljömupparna" som drömmer om samma elitistiska plansamhälle som du gör - eller känner du av konkurrensen.

Hitintills har jag tyckt att dina kommentarer varit relativt välformulerade med en viss logik även om jag inte det minsta delar dina åsikter - men någon gång skall väl den riktige Chili Palmer titta fram.

Lika sant som intressant att tanken att miljön är ett överordnat värde att bevara är klassiskt konservativ. Varför finns ingen grönt högerparti?

Schlaug ser sig uppenbarligen alltjämt som språkrör.
Denna gång ser han sig tvungen att rycka ut för att förklara vad miljöpartiets kommunpolitiker egentligen menar.
Detta pompösa och oönskade inhopp tillsammans med hans hänvisning till Per Gahrtons gamla postulat visar hur demokratisk Schlaug egentligen är.

Idag har vi sett ett förödande exempel på mijöpartiets extremism. Överenskommelsen med (m) om flyktingpolitiken.

Nu ska tusentals somaliska barn till Sverige i återföreningar. Varför inte betala en million per familj för återförening i Somalia. Det hade varit mycket humaninitärare för alla inblande och en enorm ekonomisk och kulturell vinst för Sverige.

Barnen kan växa upp i islammijö och vi slapp dessa extremt svårintegrerade invånare.

Tyvärr går det inte att vara tydlig i Sverige om detta.

#22 Chili Palmer

Härligt citat från dig:
”Säjer som Per Ahlmark, arbetsmarknadsminister (och poet) (halmhatt) (fp) i Fälldins regering till en då nedläggningshotad industri: - " Lycka till ! "

Jag kommer ihåg det där när Ahlmark önskadede uppsagda metallarbetarna vid Ericssons fabrik iOlofström ”lycka till”.
Det blev ett väldans liv i medierna på den tiden. Händelsen är ett bra exempel på hur samhället förändrats sen 1977 när detta ägde rum

Vad hände sen.
1982 fick vi en socialdemokratisk regering som 1983 eller 1984 med stöd av Vänsterpartiet skrotade den fulla sysselsättningen som den ekonomiska politikens övergripande mål.
Före det så var det full sysselsättning för hela slanten. Även under de borgerliga regeringarna som satsade enormt mycket på arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Men så gjordes alltså en kursändring på 1980-talet. Det finns mycket att säga om den och den är ett av huvudnumren i Kjell-Olof Feldts bok ”Alla dessa dagar” men vi går inte in på det här.
Allmänheten kom inte att märka av denna kursändring eftersom den kraftiga högkonjunkturen på 1980 talet gjorde att det var gott om jobb.
Men 1990 så vände konjunkturen nedåt. I Sverige fick vi förutom lågkonjunktur en hemmagjord fastighets- och finanskris som startade Finansbolaget Nyckeln konkurs 1990. Den var helt hemmagjord och berodde på felgrepp under 1980-talet.
Men lågkonjunkturen slog hårt. Under 1990-talet så försvann under en period några tusen jobb varje vecka då antalet konkurser var all time high. Men du kan nog inte komma ihåg att någon minister från Göran Perssons eller Carl Bildts regeringar önskade dom ”lycka till”.
Så i stället för att häckla Ahlmark som åtminstone brydde sig så kanske du bör fundera över de efterkommande regeringarnas agerande och då även då de regeringar som stötts av V och som inte ens gjorde sig besväret att skicka någon politiker för att önska de uppsagda ”lycka till”

Klart att Mp ska liera sig med Högern, om konsumtionen och Co2 generering ska minska finns det inget annat sätt än att levnadsstandarden sänks för populasen i gemen. Ett effektivt sätt att föra detta är att se till att överklassen får mer och massorna mindre. Skär ner offentlig sektor än mer, den ger inte minst de fattiga en allt för ”hög” levnadsstandard som tär på miljön.

Det finns ingen anledning att var mjäkig och fin i kanten när man har ädla målsättningar och moder jord ska räddas. Ändamålet helgar medlen.

Jo man kan väl förstås hur gammal adel och Högerns ideologer som Staffan Burenstam Linder såg med förskräckelse på hur massorna fick en allt bättre och drägligare levnadsstandard. Det riskerade att gå så illa att det skulle bli brist på billiga tjänsteandar åt överklassen. Detta har varit ett ständigt bekymmer för högern och överklassen detta med att populasens vilja att höja sin levnadsstandard, om än inte till Staffan Burenstam Linders klass men ändå den hagalenhet hos underklassen är bekymmersam.

”Gossar och flickor i åldern 12 a 17 år tvångsmatas i läroverken och folkskolans överbyggnader med bokligt vetande, som ofta i sina egna ögon för fina att draga en kärra eller skura golv och kanske även ej sällan kroppsligen för svaga till hårt arbete.”
Skattebetalarnas förening –Sunt Förnuft-1923

Redan ärkediakonen Paley var bekymrad efter att ha sett populasens framgångar under franska revolutionen.

”Vissa av de prövningar som fattigdomen... pålägger er är inte umbäranden utan njutningar. Sparsamheten är i sig själv en njutning. Det är en övning i uppmärksamhet och uppfinningsförmåga som... ger tillfredsställelse... Detta försvinner i överflödet... Det är inget nöje förknippat med att ta av en stor myckenhet pengar... En ännu större fördel som personer i en lägre ställning har är den lätthet med vilken de drar försorg om sina barn. All den försorg en fattig mans barn behöver innefattas i två ord: flit och oskuld.

En annan sak som de fattiga plägar avundas hos de rika, är deras makliga liv. Men häri missuppfattar de förhållandet totalt... Vilar gör man vid arbetets slut. Vilan kan därför inte uppskattas eller ens kännas om man inte har varit uttröttad. De rika ser inte utan avund den återställelse och den njutning som vilan ger åt de fattiga.

Den enda förändring man bör eftersträva är den gradvisa och progressiva förändringen... som är det naturliga resultatet av framgångsrika ansträngningar... Denna förändring kan man motse... i en situation där allmän ordning och stillhet råder; det är absolut omöjligt i varje annan situation... Att avundas de rikas ställning eller förmögenheter eller att så ha begär till dem att man vill tillgripa dem med våld eller genom uppror och förvirring, det är inte bara ondska utan dårskap.”

Alla borde förstås kunna leva en arbetsfri tillvaro och ha motsvarande riksdagspension garanterad och inte bara gapa efter mer.

Intressant bild från insidan!

Har själv skrivit ett par artiklar här på NM i ämnet. BS beskrivning av hur samarbete fungerar med respektive sida stämmer med erfarenheter på kommunnivå.

"Historiskt sett är det visserligen socialister som älskat rykande skorstenar och pysande avgasrör".
I korta drag tillsammans med ett uttalande om socialisternas tycke att arbetarklassen ska ha det lika bra som överklassen utgör detta dina belägg för att miljörörelsen är historiskt höger.

Vad säger man? Är denna slutsats triangulerad, ha ha?