Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-09-17 06:09, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Det finns goda skäl till att libyerna bör döma sin egen diktator. Själva idén om att ett förtryckt folk ställer sina egna ledare till svars, utan utländska påtryckningar, är i sig befriande. Det skriver Björn Ottosson, doktorand och lärare i statsvetenskap vid Stockholms Universitet.
Björn Ottosson och är doktorand och lärare i statsvetenskap vid Stockholms Universitet. Hans forskning kretsar främst kring amerikansk politik, internationella relationer och säkerhetspolitik.
Än så länge har Gadaffi lyckats att hålla sig undan och det spekuleras en hel del om var han befinner sig. Men med rebellernas framsteg och ett pris på Gadaffis huvud bör det inte dröja länge innan man hittar honom. Om vi utgår från att Gadaffi grips levande aktualiseras frågan om vem som ska döma honom. Ska den nya libyska regeringen döma honom för hans brott, eller ska han skickas till Haag och bli ett fall för Internationella domstolen?
Personligen lutar jag åt det förra. Det är det libyska folket som över 40 år lidit under Gaddafis regim och det är det libyska folket som har utsatts när regimen brutalt försökt så ner de protester som nu slutligen lett till dess undergång. Processen att uppdaga alla Gadaffis brott och döma honom kan ses som ett viktigt första steg i uppbyggandet av en trovärdig regering. Det skulle skänka den nya regeringen legitimitet och det skulle stärka människors tilltro till lagen.
Ett utlämnande av Gadaffi till den Internationella domstolen skulle innebära att den libyska regeringen fortsätter att vara beroende av internationellt stöd. Om NATO inte agerat skulle den nya libyska regeringen med största säkerhet inte existera och lämnar man ut honom riskerar man att skapa en kultur av beroende likt den som utvecklats i Irak och Afghanistan. Libyen har med andra ord här en möjlighet att hävda sin suveränitet.
Att döma sin egen diktator är dock inte helt riskfritt. Det som hände med Saddam Hussein i Irak ger oss flera insikter. En är att det är svårt att genomföra en trovärdig rättegång samtidigt som den nya regeringen befinner sig i en inbördeskrigsliknande situation. På grund av detta vill jag lägga in ett förbehåll. Övergångsregeringen ska inte ens försöka att ställa Gadaffi inför rätta om det ser ut som att inbördeskriget kommer att fortsätta. Då kommer den att ha tillräckligt med problem att hantera och ska inte behöva oroa sig hur den ska hantera alla logistiska svårigheter som en rättegång skulle innebära, från säkerhet i och omkring rättssalen till den omfattande förundersökning som krävs för att bibehålla processens trovärdighet.
En annan insikt har att göra med hur man skall hantera själva bestraffningen. Avrättningen av Saddam blev ett debacle. De hurrande människorna som ivrigt filmade med sina mobiler hade den perversa effekten att för stunden förvandla Saddam till en sympatisk och värdig figur. I alla fall i jämförelse med den tjänsteman ur den nya regeringen som skrek ut sitt stöd för Moqtada-al-Sadr i bakgrunden. Om övergångsregeringen inte känner att de kan sköta rättsprocessen från start till mål på ett professionellt sätt, så är det nog bättre i längden att de lämpar över den på Internationella domstolen. Denna domstol har dock inget dödsstraff.
Rätteprocessen mot Saddam skänkte Maliki-regeringen en viss legitimitet, trots att den var beroende av ett massivt stöd från USA. I slutändan så kan processen karaktäriseras som en nettovinst för Maliki eftersom han kunde hävda att han slutgiltigt fått bort Saddam. Genom avrättningen eliminerade han rädslan - som var konstant i Irak - för att Saddam på något mirakulöst sätt skulle återta makten. Genom rättsprocessen och avrättningen skickade den nya regeringen en kraftfull signal att de nu hade makten. Å andra sidan hade nog Irak gynnats av upprättandet av någon slags sannings- och försoningspanel.
Om libyerna väljer att döma Gadaffi har de även alternativet att skapa en hybridlösning där de och FN:s säkerhetsråd tillsammans hanterar processen. I Sierra Leone har man gjort detta. Men denna lösning är nog inte särskilt trolig eftersom man kan utgå från att det finns människor i övergångregeringen som inte vill syna den förra regimens brott alltför noggrant, då de haft kopplingar till den.
Bilderna på den inburade Hosni Mubarak är bland de kraftfullaste som kommit ur Arabvåren, efter firandet på Tahrirtorget. De är ytterligare ett skäl till att libyerna bör döma sin egen diktator. Själva idén om att ett förtryckt folk ställer sina egna ledare till svars, utan utländska påtryckningar, är i sig befriande. Den kraftfulla symboliken kan dock snabbt urvattnas om rättegången mot Mubarak blir en skenrättegång. Det verkar som att libyerna snart kommer att testas på samma sätt som irakierna gjorde och hur den nya regeringen hanterar Gadaffis rättegång kommer att ha konsekvenser som sträcker sig flera år framöver.
Hur allt detta utvecklar sig hänger naturligtvis på om man lyckas att gripa Gadaffi levande. Med tanke på rebellernas brist på disciplin och kontroll så är det mycket möjligt att Gadaffi inte kommer att tas levande eller möta ett öde likt Mussolinis och Ceaușescus. Även om många vill se Gadaffi död vore en sådan händelseutveckling negativ för Libyen i längden.
Khadaffi uppges ha gripits eller dödats. Hur påverkar det utvecklingen i landet?

Avrättningen av Kadaffi ett brott mot FN-mandatet

Vi måste sluta gotta oss i Khadaffis förnedring

Nu behöver libysk polis och militär återta våldsmonopolet

I brott mot FN-mandatet har Sverige hjälpt till att döda en utländsk statschef

Libyens nya ledning inte bättre än Khaddafi

Libyen får inte bli ett nytt Irak

Flera brott mot FN-stadgan i Libyen

Krigsivrarna bryr sig inte om Libyens svarta offer


Västerlandet rekoloniserar Afrika genom Libyeninsatsen

Nato har hjälpt al Qaida att stärka sin ställning i Libyen

Är svenska medier medlemmar i Nato?

Olja är västs främsta intresse i Libyen

Kritiken mot Nato i Libyen syftar till att svartmåla USA

Sverige ska även fortsättningsvis ge militär hjälp

Massivt ickevåld hade sannolikt också fällt Khaddafi

Elitförband på marken banade väg för regimskiftet

Libyen visar att bomber kan gynna demokrati

Libyen är inget argument för att flygbombningar räcker

Informationssamhället störtar diktatorer

Khaddafis fall viktig signal till världens diktatorer

Tack vare Nato kan den libyska demokratin ta fart

Rebellernas massakrer visar att Sverige bör lämna Libyen

Brott mot FN-stadgan gör att Libyenkriget inte är legitimt

Varför är Sverige fortfarande kvar i Libyen?

Fel av Sverige att förlänga militär insats i Libyen

Senfärdighet och detaljstyrning skadar insatsen i Libyen

Kolonialismen är tillbaka i form av FN och Nato

En historisk milstolpe för Gripen

Därför stödjer MP en förlängning av Libyeninsatsen

Libyen: Sverige fortsätter på det slutande planet

Med Juholt vann demokratin över militären

Interventionen i Libyen är inte "humanitär"

Juholt bär ansvaret för S haveri i Libyenfrågan

Riktade attacker mot Gadaffi kan slå tillbaka mot USA

Officer: Det finns ingen militär lösning i Libyen

Om Nato mördar barn i Libyen bör Sverige tacka för sig

S sviker Libyens folk med skamligt svaga argument

Därför säger vi nej till en förlängning av Libyeninsatsen

Att få bort Gadaffi kommer att bli kostsamt

De arabiska revolutionerna kan kullkasta världsekonomin

Internationell oenighet riskerar att dela Libyen

Libyen-resolutionen visar hur västmakterna missbrukar FN

Statsvetare: Dödläge i Libyen!

2000-talet kan bli demokratins sekel

Interventionen i Libyen kan bli ett tragiskt misslyckande

Juholts säkerhetspolitik skapar osäkerhet

Mycket talar för att Sverige behöver bidra med markstyrkor


"Ropet från fjärran": Pirathövdingens liv och leverne

Varför vill Bildt inte skydda kvinnorna i Libyen?

Föreställningar om maskulinitet bakom svenska JAS-insatsen i Libyen

Insatsen i Libyen är oklar, troligen otillräcklig och egentligen onödig

Reinfeldts och Juholts JAS-haveri visar att Sverige ingenting lärt


Var kritisk till det som förmedlas om krigen i arabvärlden

Insatsen i Libyen dramatisk förändring av internationell politik

Moderatpolitiker: Carl Bildt företräder inte längre moderat utrikespolitik

”Hellre dö stående än leva krypande"

Syrien kan bli nästa Libyen - om vi inte reagerar nu

Bevare oss för en doktrinär vänster


Tidigare sjöofficer: Varför har Sverige stridskrafter?


Sverige bör ge snabbt besked om att man vill delta

Dyrköpt läxa från Irak kan hjälpa Libyen


Ung vänster: Insatsen i Libyen handlar inte om olja

Det räcker inte med flygförbud om Libyen ska bli fritt

Officer: Insatsen i Libyen långt ifrån självklar

Sverige ska inte delta i ogenomtänkta bombningar mot Libyen

Libyen ger USA:s republikaner byxångest


Skillnad på bombliberalernas och vårt ställningstagande mot Gaddafi


Klichébildens envisa fortplantning


Statsministern måste återta kontrollen över svensk utrikespolitik

JAS hade varit på plats på måndag om den politiska viljan funnits

Flygförbudszon i Libyen är en stor och dyr operation

Vänster och höger byter plats inför Libyen

När USA kan agera håller Europa i pekpinnen

Underkänner Bildt och Reinfeldt EU som militär aktör?

Upprätta en flygförbudszon över Libyen
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




20 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Vem skall döma rebellerna och Nato för deras krigsbrott? Vem skall döma Jabril, som var Gaddafis justiteminister? Ingen har tidigare klarat sig i internationella domstolar med att säga att "jag lydde bara order".
#1 Christer Andersson, den som "vinner" och den som styr över de internationella domstolarna döms aldrig för krigsbrott, har du missat detta?
Henrik Eriksson: Jag vet att det är så. Jag tycker Ottosson är väldigt naiv när han säger att Gaddafi skall dömas av rebellerna, där flera höga ledare tidigare var medlöpare till Gaddafi. Svarte Petter blir inte snövit över en natt.
Hur skall det kunna bli en rättvis rättegång i ett land som präglas av hämnd. Där det begås folkmord på landets svarta befolkning.
Vem dömer Mitterand, Cameron och Obama som bedrivit osanktionerat anfallskrig? Och orsakat tiotusentals människors död och hånfullt kallat det att "skydda civila"?
På grund av dom nationalistiska stämningarna som råder i Libyen är det ingen tvekan om att dom vill ställa familjen Kadaffi inför rätta i det egna landet. Det som kan tala emot detta är praktiska omständigheter som t.ex skydd mot fritagningsförsök. Som exempel kan nämnas att Sydafrika skickade in "specialtrupper" efter Tripolis fall för att få ut några medlemar ur Kadaffis familj som nu uppehåller sig i Algeriet.
Mordförsök från fiender samt gamla affärsbekanta kan man nog vänta sig. Problemet är att Libyen ligger i Afrika och det är nära till både Kadaffis vänner och fiender.
Jämförelsen med saddams rättgång i Irak haltar eftersom befolkningen kunde delas in i två läger, shia och sunni. Det handlade inte bara om saddams brott utan också att ett läger dömde ledaren för det andra lägret. I Libyen har Kadaffis en mer brokigt stöd, mest av folk som Kadaffi gett ekonomiska fördelar.
Skribenten har helt rätt i att det inte bara handlar om brott som ICC efterlyser Kadaffis för utan om omfattande brott kadaffis under lång tid begått mot det libyska folket.
Att övergångsregeringen inte skulle vilja syna Kadaffi-regimens brott faller ju på hela konceptet med en övergångsregering för dom har ju redan slutat när rättegångarna inleds. Dom har dessutom alla accepterat att dom själva ska granskas för sitt tidigare samröre med Kadaffi.
Jag förstår inte vad skribenten menar med dålig disciplin, se bara på kniptångsmanövern som slutade i Tripolis fall. Där kunde "rebellerna" både improvisera samt följa sina instruktioner och timingen. Man har även visat stor återhållsamhet vad gäller t.ex hämndaktioner mot legosoldater. Någon omfattande plundring och skadegörelse har inte heller ägt rum och man kunde se hur otroligt snabbt livet började återgå till det normala i Tripoli, en extrem skillnad mot t.ex Bagdad.
Jag har fler liknande kommentarer i "Libyen får inte bli ett nytt Irak"
Björn M. Ottosson skriver: " Själva idén om att ett förtryckt folk ställer sina egna ledare till svars, utan utländska påtryckningar, är i sig befriande." Utan utländska påtryckningar?? NATO dvs USA-England-Frankrike har beväpnat och militärt tränat "rebellerna". Med sina flygangrepp banat väg för dem till Tripoli och Sirte. Utan utländsk inblandning? Hur naiv får en vuxen välutbildad människa vara? USA-NATO har bombat sönder Libyens infrastruktur - vattenledningar, el-nät, deras bomber har dödat tiotusentals civila. "Rebellerna" har fått fritt fram att förfölja och plåga färgade arbetare med påståenden att de varit legosoldater. Hur många av dem som dödats redovisar ingen. Vem dömer USA och NATO för dessa illdåd? Hillary Clinton - mrs war and death - ropade högljutt häromdagen att Gaddafi skulle fångas. Död eller levande. Ropande som en självutnämnd ondskefull sheriff i USA: s Vilda Västern. I detta bottelöst avskyvärda angreppskrig mot Libyen har svenskt flyg deltagit med "spaningsuppdrag". Hoppas därför svenska oljehandlare få med något av bytet som nu fördelas mellan smutsiga segrare?
Ulla Johansson
#Ulla Johansson
Hur kan Du ta Kadaffi i försvar och kalla Hillary Clinton för "Mrs war and deth"?
Kadaffi har till idag varit världens största levande terorist. Hur kan Du jämföra honom med demokratisk utrikesminister?
#Tage Fridolfssn, Nja, han lever ju inte längre
DN: "Fredrik Reinfeldt (M): Nu kan vi bygga ett nytt Libyen. "
Vi? Ha, ha, ha! Svenskt stormaktsvansinne...
http://www.dn.se/nyheter/sverige/reinfeldt-nu-kan-vi-bygga-ett-nytt-libyen
Sannolikheten för att Ghadaffi verkligen är död är inte hög. De som påstår det är NTC, dvs Washingtons s.k lydregim i Libyen som verkligen inte kontrollerar Libyen och vars "trupper" är militärt inkompetenta och helt beroende av NATOs flygbombningar och västliga specialtrupper på marken i Libyen.
NTC har många gånger tidigare lämnat horribelt felaktiga uppgifter om Ghadaffis död, flykt liksom hans många söners död etc.
Inte heller bekräftar NATO att Ghadaffi är död utan de hänvisar till NTC´s uppgifter.
Sanningen är att varken rebellerna eller NATO kontrollerar Libyen. Anhängare till dess regim slåss i massor av libyska städer. Hillary Clinton besökte nyligen Libyen men kunde inte landa på Tripolis flygplats därför att där pågick strider. I stället tvingades hon landa från en helikopter.
Kriget i Libyen kommer inte att ta slut förrän USA/NATO sätter in massivt med trupper och nyttjar samma metoder som i Irak, dvs mördar stora delar av Libyens befolkning.
Här är en färsk artikel av Stephen Lendman som bekräftar uppgifterna i min tidigare kommentar: http://www.veteranstoday.com/2011/10/19/lies-damn-lies-and-nato-claiming...
Och här är en videosnutt från syriska Arrai TV där Saif Al-Islam - Ghadaffis son och ställföreträdare - påstås uttala sig och dementera att han eller fadern Ghadaffi själv skulle vara gripen. Det finns goda skäl att tro honom eftersom även han själv - enligt samma media som som uppger att Ghadaffi är dödad - ska vara gripen, skadad, dödad (olika versioner).
http://fr-fr.facebook.com/photo.php?v=191723140903243&set=vb.21322949869...
Kan inte själv arabiska. Någon som kan översätta ?
#12 Börje Lundberg...Oavsett om Gaddafi är död eller inte, så har jag svårt att imponeras över hur en yngling kan hyllas som hjälte när han mördar en försvarslös 80-åring. Han bör naturligtvis ställas till Haagdomstolens förfogande för krigsbrott. Hyllningen är en indikation på den politiska mognad och kontroll som finns i landet. Gaddafis repression var enkel att enas mot, nu ska man enas kring något att vara för.
Jag lägger min peng på ett inbördeskrig, enbart på det faktum att man inte hade klara order på att ta Gaddafi levande i första hand.
Och Ottosson fick som han ville. Gaddafi dömdes av pöbeln i Libyen och den mycket märklige utrikespolitiske rådgivaren Katarina Engberg, som står och rabblar självklarheter i TV-studion, tyckte att man kanske inte kunde förvänta sig något annat än att rebellerna dödade Gaddafi, som om det vore ok.
Drömmer jag eller är det ingen svensk tidning som ifrågasätter mördandet av en högt uppsatt person utan rättegång, utan utredningar, utan en rättvis behandling.
Om det är på detta sätt som världen skall vara i framtiden, illegala krig och regelrätta lynchningar och både tidningar och politiker i demokratiska länder i hyllningskör. Då är hoppet ute. Jag blir gråtfärdig. Är detta på riktigt?
Näste man till "rakning": Bashar al Assad...
#15 Johan Delorean...Det kallas opportunism. För den befolkning som via massmedia och TV-programmen göder människornas reptilhjärnor, har historien om Libyen förvandlats till en dokusåpa. Gränsen mellan verklighet och fiction är utsuddad och alla kan dö flera gånger. Om det är en joystick eller ett riktigt vapen är inte så noga. Vi minns mordet på Usama Bin Laden där Fredspristagaren och ett gäng helidioter i vita huset får reality-TV och kan njuta av mordet i direktsändning och det är väl i så fall det som retar folk mest, att man inte regisserade scenen ordentligt, så att man fick se frihetshjälten sparka och skjuta ihjäl en hjälplös 80-åring, dessutom sinnessjuk.
Han hyllas som hjälte - I Sveige hade han fått livstids fängelse - i USA dödsstraffet (om men hade haft råd) om man slitit en 80-åring ur ett mentalsjukhus och lynchat ihjäl honom.
Det som hände, inklusive Katarina Engbergs fullblodskommentar om att det fick man nog räkna med, tror jag berättar lite om fortsättningen. Först ville hon höja legitimiteten och statusen på krigstribunalen i Haag, som är en politisk lekstuga så länge inte Henry Kissinger åtalas, genom att låta Haag sköta det rättsliga efterspelet mot Gaddafi. Men det var kanske för mycket begärt och då fick vi räkna med att Gaddafi slaktades av mobben tyckte Sveriges "utrikespolitiska expert".
Nej, jag har slutat häpna.
R.I.P. Moammar Khadaffi.
Sådär - den domen kom snabbt.
http://tobbesmedieblogg.blogspot.com/2011/10/khadaffi-dod-vad-nu.html
Är det någon som observerat att NATO-USA regisserat en story kring Gaddafis "infångande"? För att det helt skulle likna scenerna kring Saddam. Ett hål i marken och därifrån släpas Gaddafi ut. Förvirrat ropande "vilka är ni, vad pågår". Ganska exakt som Saddams infångande. Ett iscensatt händelseförlopp - som inte heller på något sätt logiskt håller. Men svenska media lyder som vanligt USA-propaganda och redovisar ordagrant. Det är viktigt för NATO-USA att iscensätta detta. I verkligheten sårades Gaddafi under ett franskt flyganfall. Något som skulle kunna göra honom till
en motståndshjälte i Afrika. En risk som USA inte kan ta. Därför detta betongrör och "släpa ut". Gaddafi var en diktator och definitivt INTE Che Guevara. - Men Gaddafi gjorde dock motstånd mot NATO-USA. Efter Libyens fall är hela Afrika öppet för USA att hantera (utsuga) som de vill.
Ulla Johansson
Alla här verkar helt eniga om att händelserna kring Gaddafis tillfångatagande och lynchning är en fars och en skandal. Varje normalt funtad människa tycker självklart detta. Ingen tidning reflekterar ens över det. Vad är det med svensk media egentligen? Till och med i England och USA är det en mer "normal" rapportering. Borde inte detta vara en huvuddiskussion på Newsmill just nu?
“This was the best possible outcome,” said Ibrahim O. Dabbashi, Libya’s deputy permanent representative to the United Nations. “From the beginning, I said he would commit suicide or be killed. You can see now that it was inevitable.”
http://www.nytimes.com/2011/10/21/nyregion/speaking-for-qaddafi-then-den...